Läs senare

”Yrkeslärarna måste se till att det är bra platser”

Även om eleverna får lön gäller det samma krav på Svensk gymnasielärling som på all annan utbildning, menar Lotta Naglitsch på Skolverket.

06 Apr 2018

Varför infördes Svensk gymnasielärling?
– Det är ett sätt att försöka få upp attraktiviteten hos lärlingsutbildningarna och kunskapen om dem. För eleven handlar det om att få in en fot på arbetsmarknaden, få högskolebehörighet och lön. Svensk gymnasielärling är näringslivets initiativ och det är vad som behövs för att det ska bli framgångsrikt, säger Lotta Naglitsch, föreståndare för Lärlingscentrum på Skolverket.

Är det inte bara ett sätt för arbetsgivarna att få billig arbetskraft?
– Nej, det här är en ersättning under utbildningstiden i ett ordinarie utbildningssystem. De flesta går en lärlingsutbildning utan att få betalt. Av ungefär 10 300 gymnasielärlingar är runt 350 anställda.

Ser du någon risk för att arbetsgivare låter anställda elever fylla luckor i schemat snarare än ser till behovet av ny kunskap?
– Yrkeslärarna måste säkerställa att det är bra platser och att handledaren är medveten om att eleven är under utbildning. Jag upplever att företagen i Svensk gymnasielärling blir mer engagerade. De är måna om att samverka med skolan och vet vad som gäller.

Hur vet ni att elever inom Svensk gymnasielärling får en bra utbildning?
– Det är samma utbildning och samma krav och regleringar som på ett vanligt gymnasialt yrkesprogram. Nyckeln i all lärlingsutbildning är att yrkesläraren får tid att åka ut och ha trepartssamtal med handledaren och eleven.

Hur säkerställer ni kvaliteten?
– Vi stödjer skolor och huvudmän kring organisation och framgångsfaktorer. Det går till exempel att beställa en lärlingsutvecklare som kommer och jobbar med processer på skolan via Lärlingscentrum.

ur Lärarförbundets Magasin