Läs senare

Vårdjobb på schemat

ReportageProjektet Svensk gymnasielärling ska locka fler till yrkes­program och branscher med personalbrist. Vård­eleverna Wilma Kroon och Vilma Landström är anställda halva utbildningstiden och har fått en första inblick i arbetslivet. Men också ett hum om hur olika yrken värderas.

Vårdjobb på schemat
Värme. Vilma Landström och Wilma Kroon är gymnasieelever, men också anställda på Signeshus äldreboende. Inez Olsson trivs med de unga medarbetarna. Foto: Sofia Sabel

Wilma Kroon och Vilma Landström knackar på en av dörrarna i den långa korridoren på Signeshus äldreboende i Kungsbacka. Inez Olsson hälsar med en kram. Hon har fyllt 90. Wilma och Vilma är 16 år. Att få hjälp av så ung personal funkar jättebra.
– De bäddar och städar lite ibland, men det mesta klarar jag själv.
– Du klarar allt, du är grym, säger Wilma och rättar till sängöverkastet.

Jag är hellre här än i skolan. Det är lättare att lära när vi ser hur arbetet går till.

Wilma och Vilma började vård- och omsorgsprogrammet på Elof Lindälvsgymnasiet i höstas och de hör till landets första elever i pilotprojektet Svensk gymnasielärling. De växlar mellan två veckor i skolan och två veckor på äldreboendet, där de är anställda med kollektivavtalad lön.
– Jag är hellre här än i skolan. Det är jättekul och samtidigt lättare att lära när vi ser hur arbetet går till, säger Wilma.

Vanlig lärlingsutbildning inom vård och omsorg finns på många håll. Möjligheten att samtidigt få en visstidsanställning är däremot begränsad. Chansen till lön under gymnasietiden var en viktig faktor när Wilma och Vilma valde skola. Men att klassens åtta manliga elever tjänar rejält mer än de fyra kvinnliga kom som en överraskning. Vi återkommer till det.

Kristina Fowelin. Foto: Sofia Sabel

Vilma och Wilma har siktet inställt på vården och ville gå ett yrkesprogram med chans till jobb direkt efter. Utsikterna är goda. Västra Götalandsregionen räknar med att behovet av personal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning ökar med 30 procent de närmsta åren. Även i övriga landet är efterfrågan stor.

Västsvenska Handelskammaren har studerat ungas studieval och synen på yrkesprogram i Pluggparadoxen, en rapport med svar från närmare 16 000 ungdomar mellan 15 och 24 år. Den visar att 39 procent kan tänka sig att läsa yrkesprogram med gymnasial lärlingsutbildning. Siffran ökar till 57 procent om det samtidigt finns möjlighet till lön. Ändå sökte bara 3 procent en lärlingsutbildning i höstas.

Rapporten pekar på flera möjliga orsaker. Risken för stängda dörrar får unga att välja generalistutbildningar och deras kunskap om vad arbetsmarknaden efterfrågar är ofta låg. Näringslivet har inte heller lyckats nå ut till unga och visa vad jobben går ut på.

Svensk gymnasielärling är ett försök att vända trenden. Projektet initierades av näringslivet med syftet att locka fler till yrkesprogram, höja statusen och bygga broar mellan skola och arbetsliv. Precis som med en vanlig gymnasial lärlingsutbildning ligger utbildningsansvaret på skolan medan handledare på arbetsplatsen ansvarar för kursernas praktiska moment, dokumenterar och skriver omdöme. Det speciella med Svensk gymnasielärling är att eleverna är anställda. Det kan leda till nya utmaningar tror Kristina Fowelin, lärare på Elof Lindälvsgymnasiets vård- och omsorgsprogram, där projektet startade hösten 2017.
– Om eleven inte klarar kursmålen kan det bli problem. Arbetsgivaren kan säga upp en elev om det inte fungerar, det är nytt. Det blir i så fall något vi får hantera, då kan eleven antagligen inte gå klart programmet heller.

Avstämning. En gång under varje arbetsperiod har eleven Vilma Landström, läraren Kristina Fowelin och handledaren Sanna Järsvall trepartssamtal. Foto: Sofia Sabel

Skolan och arbetsplatsen delar på ansvaret för att upplägget fungerar i praktiken. Även eleven har ett ansvar, påpekar Kristina Fowelin.
– Den här formen passar inte alla. När man är 16 år kan det vara svårt att komma upp och jobba klockan sju. Att de får lön motiverar, men det är en omställning.

En gång per tvåveckorsperiod åker hon ut på arbetsplatsbesök för trepartssamtal med elever och handledare. Diskussionerna har utgångspunkt i kursmålen.
– Vissa kurser lägger vi i princip ut i sin helhet på arbetsplatsen och då måste jag säkerställa att eleverna får med sig all kunskap. Vi har hela tiden en kommunikation och senare omsätter jag det vi pratar om i ett slutbetyg.

Vi kan knyta an teorin till verkligheten, det är en vinst.

Under skoltid får eleverna djupdyka i gymnasiegemensamma ämnen och vårdteori. Ofta ramlar saker som eleverna hört talas om på arbetsplatsen på plats då.
– Vi kan knyta an teorin till verkligheten, det är en vinst. På skolförlagda utbildningar tycker eleverna ofta att till exempel lagar är abstrakt och tråkigt, säger Kristina Fowelin.

Svensk gymnasielärling har haft effekt på söktrycket. Tidigare hade skolan svårt att fylla lärlingsutbildningen på vård- och omsorgsprogrammet, men i höstas var det kö till de fem platserna. Nu finns planer på att utöka med ytterligare fem platser i Kungsbacka.

Sanna Järsvall. Foto: Sofia Sabel

Flaskhalsarna finns på arbetsplatserna snarare än i skolan. Arbetsgivare ska vara villiga att anställa och även ha personal med handledarutbildning.

Vid höstterminens start blev undersköterskan Sanna Järsvall handledare för Vilma Landström. Samtidigt började hon utbildningen Pedagogisk handledning, Skolverkets kurs på 100 poäng. Hon har lärt sig att jobba med handledarmanualen och skolan, fått nya insikter i bemötande och att elever lär sig på olika sätt.
– Utbildningen är jättebra, jag saknar inget. Det som skulle kunna bli svårt är nog den pedagogiska delen, men den som vill bli handledare har det ofta i sig.

Sanna Järsvall har stor betydelse för vad Vilma lär sig under året på Signeshus. Hennes bedömning påverkar också betyget.
– Det är ett stort ansvar, jag vill att Vilma får det betyg hon förtjänar. Om hon inte når upp till vissa mål kan vi prata igenom vad hon kan göra för att påverka. Eftersom eleverna har ett år på sig har de verkligen en chans att nå högt.

I samlingsrummet har seniorerna börjat sätta sig runt bordet. Snart serveras lunch: grönkålssoppa med ägghalvor och mandarinkaka till efterrätt. Vilma och Wilma pumpar fram handsprit och gnider händerna torra. Doften hänger som en stickande känsla i näsan när de plockar fram tallrikar och bestick.

Mellan rutinuppgifterna hinner Vilma och Wilma ibland sitta och prata med de boende, som de hunnit lära känna väl.
– Tänk när vi ska lämna de här, säger Vilma.
– Jag kommer att åka hit och hälsa på! Så känns det redan efter två veckor i skolan, säger Wilma.

Deras klass består av tolv elever som varvar teori med avlönat arbete. Åtta manliga på industritekniska programmet, fyra kvinnliga som läser vård och omsorg. Alla kan förvänta sig jobb efter skolan, däremot inte att lönen speglar suget efter personal lika mycket.

Redan i skolan är skillnaden tydlig. Vårdeleverna i ettan tjänar 75 kronor per timme, industrieleverna 120. Frågan rör upp känslor.
– Det är skitdåligt! Vi får ofta höra ”gud, vad lite ni tjänar”. Vi går i samma klass, varför ska vi inte få lika mycket? utbrister Wilma.

Läraren Kristina Fowelin förstår frustrationen. Det handlar om lönenivåerna på arbetsplatserna. Ska vård- och omsorgseleverna få bättre betalt måste de yrkesverksamma först få högre lön.
– Skillnaden speglar samhället och är typiskt för traditionellt manliga och kvinnliga yrken. Olikheten blev väldigt tydlig när eleverna går i samma klass. Vi diskuterar det ofta och längre fram kommer löneskillnaderna också att tas upp i bland annat samhällskunskapen.

Staten ger bidrag för varje lärling

  • Lönens miniminivåer regleras i centrala kollektivavtal.
  • Svensk gymnasielärling drivs av Västsvenska Handelskammaren med stöd av Skolverket.
  • Under 2017 inleddes ett pilotprojekt med 18 skolor och cirka 200 elever på yrkesprogram med lärlingsutbildning. Störst är industritekniska programmet följt av vård och omsorg.
  • Företagen visstidsanställer eleverna och får statsbidrag på upp till 47 500 kronor per lärling. Ett av kraven är att arbetsplatsen har utbildade handledare.
  • Svensk gymnasielärling initierades av industrimannen Carl Bennet våren 2015 och är inspirerat av lärlingssystemet i Tyskland. Syftet är att få fler att söka yrkesprogram inom bristbranscher och att höja utbildningarnas status.

ur Lärarförbundets Magasin