Ingår i temat
Hållbarhet
Läs senare

”Våga tala om saker som inte har svar”

HållbarhetHållbar utveckling som till sin natur är tvärvetenskapligt kan ha svårt att hitta sin plats i en skolform där det ofta är täta skott mellan ämnena. Forskare tipsar om hur man börjar.

04 apr 2019
”Våga tala om saker som inte har svar”
Illustration: Amanda Berglund

Lärare har inte bara de egna ämnesplanerna att förhålla sig till. Dessutom ska de mål och värden som formuleras i läroplanens första del in i undervisningen. I gymnasieskolans uppdrag står det bland annat att undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lgy 2011).

Betyder det att alla lärare ska undervisa om detta?
– Det enkla svaret på den frågan är ja. Man kan inte delegera uppgiften till dem som har en mer naturlig ämnesmässig koppling till området, säger Per Sund som är forskare och lärarutbildare i naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Stockholms universitet, med särskilt fokus mot utbildning för hållbar utveckling.

Men han är väl medveten om att det kan vara svårt att genomföra läroplanens skrivningar i praktiken. Och det blir i regel svårare ju högre upp i skolsystemet man kommer, menar han.
– På gymnasiet blir ämnestraditionerna och lärarens identifikation med ämnet starkare och lärande för hållbar utveckling är tvärvetenskapligt till sin natur. Här finns ett inbyggt dilemma, säger Per Sund.

Inte ens forskare har ett givet svar på hur de ska lösas.

Om en kommun eller skolkoncern tar ett helhetsgrepp om området är det lättare att skapa en progression för eleverna och en gemensam plattform för lärarna, menar han. På skolor som kommit långt finns ofta en driven personalgrupp som brinner för ämnet. Forskning visar att ett sådant gräsrotstryck kan vara en framgångsfaktor om skolledningen ger lärarna tid och mandat att driva utvecklingen.
– Skolledningar behöver aktivt skapa kontaktytor över ämnesgränser så att arbetsområdet får legitimitet. Men det får inte bara bli en pålaga uppifrån, då riskerar arbetet rinna ut i sanden.

Enligt FN:s 17 globala miljömål, formulerade i Agenda 2030, kan hållbar utveckling handla om allt från att värna den biologiska mångfalden till att utrota fattigdom. Så var börjar man?
– Problemen vi har att göra med är så komplexa att inte ens forskare har ett givet svar på hur de ska lösas. Lärare måste våga tala om saker som de inte har svar på och lära tillsammans med elever och kollegor.

Enligt FN:s definition i Brundtlandsrapporten från 1987 handlar hållbar utveckling om att hushålla med jordens resurser så att de också räcker för kommande generationer. Den definitionen är bra att ha i bakhuvudet, enligt Per Sund, men han rekommenderar att lärare börjar i elevernas intressen. Han ger ett exempel från sin tid som lärare på yrkesprogram, där eleverna hade stor yrkeskunnighet, men ett mindre intresse för globala utvecklingsfrågor.
– Du behöver inte ens kalla det för hållbar utveckling. Vi testade att odla krasse med spolarvätska och motorolja i en fordonsklass för att praktiskt få se hur det som finns i verkstaden påverkar naturen. Utifrån det blev större frågor spännande och intressanta.

När man diskuterar stora, öppna frågeställningar kring utveckling, framtid eller rättvisa är det bra att börja i det lokala och sociala på skolan, för att sedan vidga frågorna till omvärlden, menar Per Sund.
– Elevernas intresse och nivå kommer att påverka hur avancerat svaret blir. Det gör inget om en klass nöjer sig med att konstatera att växter påverkas av motorolja och att en annan klass kan förklara varför. Elevernas inflytande är viktigt.

Elevinflytande och demokratiska arbetssätt är centralt för att göra eleverna medvetna om sina möjligheter att påverka framtiden. Detta eftersom målet med undervisningen är handlingskompetens: elever med kunskaper och färdigheter som främjar en hållbar utveckling. För att en hållbar framtid ska inkludera alla behöver elever också undervisas om – och i – solidaritet, menar Tomas Torbjörnsson, som är lärarutbildare och lektor i geografididaktik på Karlstads universitet.
– För att få till en hållbar utveckling behöver vi lära oss att känna solidaritet med såväl andra arter som framtida generationer. Hur förhåller vi oss till att våra handlingar kan få konsekvenser för andra? Vem är eller bör vara ansvarig för det?

Eftersom de stora globala miljö- och samhällsproblemen ofta synliggör ojämlikheter och intressekonflikter över sociala och geografiska gränser, blir vägen till hållbar utveckling också en politisk och moralisk fråga som det finns olika svar på, menar han.
– Det handlar om att våga diskutera kontroversiella frågor, kritiskt granska argument och öva på att ta ställning själv. Men också om att ge eleverna en möjlighet att skapa en relation till det som de förväntas känna solidaritet med.

Så tränar eleverna på att se den sociala och ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling, menar Tomas Torbjörnsson. I praktiken tycker han att det är bra att börja med fältstudier i natur- och kulturmiljöer. Att läraren tar med eleverna till en bro över ett vattendrag är ett exempel.  När eleverna får syn på familjen som vill bygga hus nära strandlinjen, hobbyfiskaren och energibolaget som behöver vatten­kraft blir olika intressekonflikter tydliga. Utifrån det kan lärare initiera diskussioner om vilken typ av samhällsorganisation som behövs för att prioritera mellan dessa intressen.
– I mitt ämne geografi kan man träna på att se kulturlandskap som summan av förverkligade idéer. Vilken intressegrupp som fått förverkliga dem kan man få syn på genom den infrastruktur som finns. Men att idéerna blivit verklighet beror också på kollektiva beslut för det allmännas bästa.

På så vis kan undervisning om solidaritet utveckla elevernas miljömoraliska lärande, demokratiska kompetens och också bidra till ett större framtidsfokus.
– Många elever har en ödestro när det gäller den gemensamma framtiden. Visa att det finns flera scenarier, då blir eleverna medvetna om att de kan vara med och påverka en önskvärd utveckling för hela samhället.

Alla artiklar i temat Hållbarhet (8)

ur Lärarförbundets Magasin