Läs senare

Undervisning på engelska förstör inte svenskan

ForskningSvenskan behöver inte bli lidande av ämnesundervisning på engelska. Tvärtom. Men för att effekterna ska bli positiva krävs kunskap och lyhördhet hos lärarna, visar ny forskning.

Illustration: Karin Cyrén

Om undervisningen är tvåspråkig och om man använder engelska och svenska i ungefär samma omfattning, händer något med språkutvecklingen. Då blir eleverna bättre i engelska och lika bra i svenska som andra elever.
– Det är inte ett nollsummespel – om vi använder mer engelska så lär vi oss mindre svenska. Tvärtom, ju fler språk vi lär oss, desto mer lär vi oss av alla. I det här fallet blir ett plus ett faktiskt tre, säger Liss Kerstin Sylvén, språkvetare i engelska och professor vid Göteborgs universitet.

Däremot, betonar Liss Kerstin Sylvén, om undervisningen sker enbart på engelska och i alla ämnen, då försämras kunskaperna i svenska.
– Det är jätteviktigt att använda båda språken så att eleverna får lära sig ämnesspråket även på svenska, säger hon.

Under tre år har Liss Kerstin Sylvén lett en stor forskningsstudie där 14 forskare har följt 249 elever under deras gymnasietid. Eleverna hade antingen all undervisning på svenska, all undervisning på engelska eller ämnesundervisning på både svenska och engelska, så kallad CLIL-undervisning, Content and Language Integrated Learning.

Vem?

Liss Kerstin Sylvén är professor vid Göteborgs universitet. Disputerade 2004 med avhandlingen Teaching in English or English Teaching? On the effects of content and language integrated learning on Swedish learners’ incidental vocabulary acquisition (Göteborgs universitet)

Vad?

Boken Investigating content and language integrated learning insights from Swedish high schools, ett resultat av projektet CLISS, lett av Liss Kerstin Sylvén, finansierat av Vetenskapsrådet.

Hur?

14 forskare följde 249 gymnasieelever på tre olika skolor under tre år. En grupp hade all undervisning på svenska. De andra grupperna hade ämnesundervisning helt eller delvis på engelska, så kallad Content and Language Integrated Learning, CLIL.

Nu publiceras resultaten i boken Investigating content and language integrated learning insights from Swedish high schools.
– Framgången verkar vara att använda engelska i vissa ämnen och inte hela tiden. Här gäller det att lärarna är flexibla och lyhörda. Vill eleverna fråga på svenska så ska de få det.

Undervisning på engelska är populärt bland gymnasieelever. En femtedel av alla gymnasieskolor i Sverige erbjuder någon form av engelskspråkig ämnesundervisning. Trots det har forskningen om effekterna hittills varit bristfällig och det behövs fortfarande mer kunskap, menar Liss Kerstin Sylvén.

Något som bland annat saknas är en kartläggning av i vilka ämnen engelskan används. Det finns inget ramverk kring den här typen av undervisning, och olika skolor gör på olika sätt. Det här skapar problem, inte minst forskningsmässigt.
– Det är svårt för oss forskare att veta om vi jämför äpplen och päron. Men att det stramas upp är ju också viktigt för eleverna så att de vet vad de får när de väljer.

Kvaliteten på undervisningen avgörs förstås av lärarnas språkkunskaper. Även i det här avseendet tycker Liss Kerstin Sylvén att det finns brister.
– Spännvidden bland lärarna är väldigt stor. En del är tvåspråkiga med en ämneslärarutbildning, andra har fått frågan från sin rektor för att de är ”bra på engelska”, säger hon.

Samtidigt, menar Liss Kerstin Sylvén, ställer det stora krav på en lärare att undervisa på ett annat språk. Det krävs både fortbildning och rätt förutsättningar för att genomföra det på ett bra sätt.
– Det räcker ju inte att kunna engelska, det handlar om att veta hur man jobbar språkfrämjande. Bara för att jag är duktig på engelska och biologi behöver det inte betyda att jag är duktig på att arbeta språkfrämjande, säger hon.

De allra flesta eleverna är nöjda med att läsa tvåspråkigt. Inte minst de flerspråkiga eleverna som hamnar på en mer jämbördig nivå med sina svenska klasskamrater när undervisningsspråket inte är förstaspråk för någon.

Många elever som väljer den här typen av undervisning är redan från början motiverade och har höga betyg, men om det påverkar resultaten vet inte forskarna än. Oavsett det tror Liss Kerstin Sylvén att fler elever än de högpresterande skulle gynnas av undervisning på engelska. Exempelvis elever på praktiska program.
– När jag inser att jag måste förstå vad som sägs på engelska för att kunna lära mig det här ämnet – som jag är intresserad av – då blir jag motiverad att ta in även engelskan, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin