Ingår i temat
Hållbarhet
Läs senare

Undervisning – en nyckel för att lyckas

HållbarhetElever på miljöcertifierade gymnasie­skolor är mer engagerade i hållbar utveckling än elever på jämförbara skolor.

04 apr 2019

I Sverige har många skolor som valt att satsa på området hållbar utveckling certifierats enligt exempelvis Grön flaggs* kriterier. I en ny avhandling har Daniel Olsson studerat undervisningens effekter på elevernas medvetenhet om – och agerande för – en hållbar utveckling kvantitativt för första gången i Sverige.

Avhandlingens resultat bygger på enkät­svaren från sammanlagt 2 413 elever från 51 olika skolor, där ungefär hälften av skolorna var certifierade. Eleverna gick i 6:an, 9:an och 3:an på gymnasiet.
– Den första delstudien visar att undervisningens effekter på eleverna är små generellt sett liksom skillnaderna mellan skolorna, säger Daniel Olsson som är doktor i biologi med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet.

För att också kunna mäta effekterna av en certifiering jämfördes skolor med och utan certifiering. I övrigt var de så lika varandra som möjligt, i termer av exempelvis storlek och geografiskt läge.
– På certifierade gymnasieskolor rapporterade eleverna generellt sett en större medvetenhet och engagemang för hållbar utveckling. Men i årskurs 9 var effekten förvånande nog omvänd.  Dessutom var gapet mellan tjejer och killar större på de certifierade skolorna, säger han.

*Grön flagg är det svenska namnet på certifieringen Eco-schools. Stiftelsen Håll Sverige rent står bakom Grön flagg.

Tidigare studier har visat att flickor generellt sett har ett lite större engagemang för områden som hållbarhet, men att certifieringar kan förstärka könsskillnaden har man inte sett tidigare.
– Könsgapet växte för varje årskurs och var som störst på gymnasiet. Certifieringar på gymnasiet påverkar elevernas medvetenhet och agerande för hållbar utveckling generellt sett, men flickor rapporterar konsekvent högre medelvärden än pojkar, säger Daniel Olsson.

Genom att studera elevernas enkätsvar närmare tror sig Daniel Olsson ha hittat en förklaring till varför certifieringar ger en negativ effekt i årskurs 9, men positiv på gymnasiet. Gymnasieelever på certifierade skolor rapporterar i högre utsträckning, än eleverna på jämförbara skolor, det som bör känneteckna en utbildning för hållbar utveckling. Det vill säga ett holistiskt förhållningssätt till kunskap och ett pluralistiskt förhållningssätt till undervisning.

En sådan undervisning visar komplexa samband mellan ekologiska, ekonomiska och sociala dimensioner av hållbar utveckling genom en stor variation av arbetssätt som gör eleverna delaktiga. Lärare stöttar elevernas förmåga att tänka kritiskt och att värdera olika handlingsalternativ genom demokratiska arbetssätt. Det handlar alltså inte om att stöpa eleverna i en färdig mall efter tydligt definierade normer.

Kan inte skillnaden bero på att elever aktivt sökt sig till certifierade skolor för att de redan hade ett engagemang?
– När det gäller gymnasieskolan skulle det kunna vara så, men i enkäten fanns bakgrundsfrågor för att kontrollera detta. Det fanns inget tydligt mönster att elever valde en skola på grund av hållbarhetsprofilen.

Daniel Olsson hoppas att avhandlingen ska bidra till en omställning av undervisningen i en holistisk och pluralistisk riktning.

Vad kan en skola göra?
– Avhandlingen ger stöd för att det är undervisningen och inte certifieringen i sig som är nyckeln till framgång. Det tycker jag att lärare ska ta som ett kvitto på sitt arbete.

Alla artiklar i temat Hållbarhet (8)

ur Lärarförbundets Magasin