Läs senare

Tydlig bedömning stärker yrkesidentiteten

ForskningLärarstyrd återkoppling är viktig för att yrkeselever ska utveckla en yrkesidentitet. Kamrat- och självbedömning räcker inte. Det visar en ny avhandling.

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Enligt Skolverket är målet att elever som har gått ett av de tolv nationella yrkesprogrammen på gymnasiet ska ha hög anställningsbarhet. Bland annat genom att de redan under sin gymnasietid ska ha utvecklat en yrkesidentitet.

Från början var forskaren Martina Wyszynska Johansson, som själv har arbetat många år som lärare på barn- och fritidsprogrammet, mest intresserad av att undersöka hur elevernas yrkeskunnande konkret bedöms under utbildningens gång. Efterhand blev hon mer intresserad av att se om den kontinuerliga bedömningen hjälper eller stjälper eleverna i deras utveckling av en yrkesidentitet, eller yrkespersonblivande, som hon kallar det i sin avhandling.

Resultatet visar att eleverna upplevde lärarnas återkoppling som vag och endast inriktad på resultat.

– Eleverna tyckte att kunskapskraven var svåra att förstå och att progressionsorden ”översiktligt, utförligt och nyanserat” i kunskapskraven inte är till mycket hjälp. De tyckte inte att progressionsorden rättvist speglade de kunskaper de upplevde att de utvecklade, säger Martina Waszynska Johansson.

Eleverna ville veta om de hade blivit bättre på något jämfört med förra gången de gjorde det.

I intervjuerna fick hon höra eleverna berätta om ”skräckexempel” där de i grupp fått i uppgift att ge varandra återkoppling på en specifik prestation genom att checka av kunskapskraven och utifrån dem ge varandra betyg.

Vem?

Martina Wyszynska Johansson är legitimerad gymnasielärare, filosofie licentiat i pedagogiskt arbete och filosofie doktor i pedagogik. Hon är i dag anställd som universitetsadjunkt vid Göteborgs universitet.

Vad?

Doktorsavhandlingen Student experience of vocational becoming in upper secondary vocational education and training. Navigating by feedback lades fram i oktober 2018 vid Göteborgs universitet.

Hur?

18 intervjuer med fokusgrupper med totalt 92 elever och 90 timmars klassrumsobservationer på två skolor. Sammanlagt deltog 104 elever i årskurs 2 och 3 på barn- och fritidsprogrammet i studien.

– Så ska det förstås inte gå till. Eleverna ska aldrig behöva arbeta direkt med kunskapskraven. Det är lärarens uppgift att tolka dem och utifrån tolkningen hjälpa eleverna att se vad som är kvalitet i en prestation. Det kan inte eleverna klara på egen hand.

Hon tycker att det är ett problem att yrkeslärare är undantagna från kravet på lärarlegitimation och att det inte krävs en yrkeslärarexamen för att få anställning som yrkeslärare.

– Det kan göra det svårare att översätta kunskapskraven och tolka elevens yrkesutveckling i förhållande till dem, säger hon.

I en av avhandlingens fyra delstudier har Martina Waszynska Johansson studerat skillnaden i elevernas utveckling till yrkespersoner när de arbetar självständigt i grupp jämfört med när de arbetar mer lärarstyrt. Resultatet visar att lärarledd undervisning ger eleverna större möjligheter att utveckla en yrkesidentitet. Detta eftersom lärarledd undervisning, tillsammans med lärarstyrd återkoppling, ger eleverna fler tillfällen att skapa mening av olika yrkesbegrepp.

– Man skulle kunna tro att man skapar sig en yrkesidentitet genom att identifiera sig med och härma någon som är mer erfaren, som en lärling lär av en mästare. Men min studie visar att eleverna på barn- och fritidsprogrammet snarare utvecklar en yrkesidentitet genom att skapa aktiv mening av olika yrkesbegrepp, för blivande väktare exempelvis ”uniform” eller ”avvikelse”, säger hon och fortsätter:

– När eleverna arbetar självständigt i grupp hanterar de specialiserat yrkeskunnande endast utifrån vardagskunskaper, när de arbetar med mer lärarstyrd återkoppling utvecklas deras begreppsmässiga yrkeskunnande betydligt mer.

En tydlig lärdom som yrkeslärare kan ta med sig från Martina Waszynska Johanssons studie är att elever vill få kontinuerlig återkoppling som visar hur de har utvecklats utifrån det egna utgångsläget.

– Eleverna ville veta om de hade blivit bättre på något jämfört med förra gången de gjorde det och tyckte inte att progressionsorden i kunskapskraven tog hänsyn till att de alla hade olika utgångslägen från början, berättar Martina Waszynska Johansson.

ur Lärarförbundets Magasin