Läs senare

Tufft för en ensam lärare att bedöma muntliga prov

ForskningLärarna gillar det muntliga nationella provet i engelska. Men samstämmigheten i bedömningen brister. Det visar Linda Borgers avhandling.

08 feb 2019
Illustration: Karin Cyrén

Den muntliga delen av det nationella provet i engelska på gymnasiet sker i form av ett samtal, oftast mellan två elever, där de får uttrycka, utveckla och diskutera ett innehåll utifrån ett givet tema. Linda Borgers avhandling visar att provet har hög validitet, det vill säga det ger möjlighet att pröva elevers kommunikativa muntliga förmåga på ett brett och representativt sätt i förhållande till ämnesplanerna.Något som har gjort delprovet populärt bland lärarna som tycker att det ger ett bra stöd inför betygsättningen i ämnet.

Att bedöma parsamtal är dock komplext, inte minst för att läraren ska göra en individuell bedömning utifrån en gemensamt skapad prestation, och Linda Borgers studie visar att samstämmig­heten kunde vara bättre.

– Det fanns en tydlig skillnad i stränghet bland bedömarna. Framför allt mellan enstaka mycket stränga och enstaka mycket milda bedömningar, säger hon.

Skolverket anger just sam- och medbedömning som ett sätt att öka samstämmigheten i bedömningen av proven.

Särskilt kluriga visade sig samtal vara där den ena eleven tog mer plats än den andra. En del bedömare tyckte att den elev som tog mindre plats hjälptes av den dominanta eleven medan andra tyckte att asymmetrin påverkade den passiva eleven negativt. De var heller inte överens om hur skillnaden i talutrymme skulle påverka betyget.

– En viktig slutsats är därför att när man har öppna provuppgifter som att tala och skriva krävs att man tillsätter extra resurser för att jobba med sam- och medbedömning, säger Linda Borger.

Vem?

Linda Borger är legitimerad gymnasie­lärare i engelska och svenska, filosofie licentiat i engelsk ämnesdidaktik och filosofie doktor i pedagogik. Hon är anställd som adjunkt vid Göteborgs universitet.

Vad?

Doktorsavhandlingen Investigating and validating spoken interactional competence: Rater perspectives on a Swedish national test of English lades fram i december 2018 vid Göteborgs universitet.

Hur?

Sex ljudinspelade parsamtal mellan elever bedömdes av 17 svenska gymnasielärare i engelska och 14 bedömare från Finland och Spanien. I en enkätstudie svarade ytterligare 267 lärare på frågor.

Men så är ofta inte fallet. Avhandlingens enkätstudie visar tvärtom att den muntliga delen av det nationella provet i engelska sambedöms i mindre utsträckning än övriga delar. Detta trots att Skolverket anger just sam- och medbedömning som ett sätt att öka samstämmigheten i bedömningen av proven. Lärarna i studien säger sig vara positiva till att få hjälp av en kollega men svårigheter att få ihop det organisatoriskt är orsaken till att det ibland ändå inte blir så. Inte minst på grund av tidsbrist. Men också på grund av att det är frivilligt att spela in elevsamtalen och de därför inte alltid går att ta del av i efterhand.

Skolverket rekommenderar att samtalen spelas in men har hittills ansett det omöjligt att kräva inspelning.

– Förhoppningsvis hittar man en formaliserad lösning som även hanterar lagring och arkivering av inspelningar när de nationella proven digitaliseras, säger Linda Borger.

En annan sak som hon tror skulle kunna öka samstämmigheten i bedömningen är en omskrivning av kunskapskraven i engelska.

– Den del som handlar om muntlig interaktion lämnar mycket öppet för tolkning. Mer detaljerade kunskapskrav som tydligare angav vad muntlig interaktion är och hur progressionen ser ut skulle underlätta, säger hon och hoppas att den revidering av ämnesplanerna som Skolverket just nu genomför kommer tillrätta med det.

En stressfaktor för många lärare i samband med det muntliga provet är att hitta lokaler som passar. Få skolor har så många grupprum eller lediga klassrum som behövs för att eleverna ska kunna förbereda sig för provet i enlighet med Skolverkets instruktioner. Många ämneslärare känner också att de lämnas ensamma med ansvaret att organisera provet. Linda Borger efterlyser därför ett större engagemang från skolornas rektorer.

– De nationella proven ska enligt Skolverket vara hela skolans ansvar, inte bara den enskilda ämneslärarens, konstaterar hon.

ur Lärarförbundets Magasin