Läs senare

Tuff väg mot examen

av Björn Andersson
05 feb 2020
05 feb 2020
Björn Andersson, redaktör.

Mina elever visste vad jag krävde av dem och vad de kunde kräva av mig. Det skapade trygghet i klassrummet, säger Anna-Karin Wyndhamn om sin tid som gymnasielärare.

Nu är hon forskare vid Göteborgs universitet och aktiv i skoldebatten. I vårt porträtt ger hon Skolverket en känga. Flera förslag från myndigheten motverkar en kunskapsskola, anser hon.

Fokus i det här numret är avhopp. Nära trettio procent av eleverna når inte examen inom fem år. Skillnaderna är stora mellan olika kommuner. I några orter är det nio av tio elever som klarar av gymnasiet på tre år. I andra kommuner är det bara drygt varannan elev som når målet på den tiden.

Allra tuffast är det för nyanlända ungdomar. De ska både lära sig ett nytt språk och hämta in kunskaper. Deras möjligheter att klara examen skulle öka betydligt om de fick mer hjälp att utveckla ämnesspråket i alla ämnen, säger forskaren Åsa Bjuhr.

Att definiera vilka som är avhoppare i gymnasieskolan är dock lite knepigt.

Många elever går kvar i skolan och åker sedan studentflak även om de inte har klarat utbildningen fullt ut. De hoppar inte av i egentlig mening, säger Torun Rudin på Skolverket.

Så här en bit in på nya året är studentmössan en bit bort för alla nior som ska välja gymnasieprogram. Gissar att ni har fullt upp i skolorna med att ordna öppet hus och olika gymnasiemässor.

När jag skulle välja gymnasium fanns inga mässor och jag hamnade på skolan som låg närmast. Och jag valde helt osjälvständigt samma linje som mina bästa kompisar, fyraårig teknisk. Det sistnämnda kanske inte var så smart med tanke på min yrkesbana som journalist. Men det löste sig.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com