Ingår i temat
Bryta mönster
Läs senare

Trögt förändra könsbundna val

Bryta mönsterTrots att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder är könsuppdelningen fortfarande tydlig på många gymnasieutbildningar. Och faktorer som styr elevernas val går ofta långt ner i åldrarna.

08 feb 2019
Trögt förändra könsbundna val
Ruljangs. Frågorna var många när Uppsalas gymnasiemässa arrangerades på Fyrishov i Uppsala den 15 november. Foto: Patrik Lundin

En brunhårig tjej tvärsar rakt över golvet med ett lätt uppgivet utryck i ansiktet. I händerna håller hon goodiebags från fem olika gymnasieskolor. Vi befinner oss på gymnasiemässan på Fyrishov i Uppsala – och att göra rätt är inte lätt.

Vi tenderar att trivas bäst bland dem som är som oss själva. Men det är sorgligt att det påverkar det första karriärvalet.

Längs väggarna i den stora hallen avlöser gymnasieskolornas bås varandra. Några visar upp sig med attiraljer från utbildningarna, så som egendesignade kläder eller bygghjälmar. Andra erbjuder en karamell i papper eller en penna. Och så sin kompetens och tid förstås. Vid Hagströmska gymnasiet, som marknadsför sig som Uppsalas modeskola, står en kö av nyfikna elever. När Tidningen Gymnasiet passerar består den uteslutande av tjejer.

Frida Andersson, som står i montern och går andra året på programmet modestyling, bekräftar att det också främst är tjejer som går skolans utbildningar.

– Jag visste att det var så när jag sökte hit men tänkte inte så mycket på det. Det här var något jag ville göra, säger hon, och tillägger att det ändå kommit fler killar till skolan.

Även vid Yrkesgymnasiets monter är könsuppdelningen tydlig. Rasmus Blom, som går andra året på bygg- och anläggningsprogrammet, berättar att bara 3 av 19 elever i hans klass är tjejer.

Medvetet val. Frida Andersson och Ida Gradin läser till modestylister på Hagströmska gymnasiet i Uppsala.
Foto: Patrik Lundin

– Enligt alla normer är det här ett killjobb, men det hade varit kul om det var fler tjejer. Alla bör få gå den utbildning de vill, säger han.

Den bild som eleverna i Uppsala ger återspeglas i statistiken. Fortfarande har program som vård och omsorg ett tydligt överskott av kvinnliga sökande, medan förhållandena är de motsatta inom teknik eller el och energi. Sett ur ett jämställdhetsperspektiv går utvecklingen långsamt.

Forskning från Lunds universitet visar också att kön fortfarande styr elevernas gymnasieval i hög grad. I en studie som presenterades 2017 undersökte man hur 2 600 elever tänkte inför sina val till gymnasiet eller högskolan, och vilka val de sen också gjorde. Resultaten visar bland annat att både tjejer och killar tror att de kommer att trivas bättre socialt på utbildningar där majoriteten av eleverna tillhör det egna könet, och att det påverkar utbildningsvalet.

Tvekade. Elina Berg började läsa industriteknik på Wilhelm Haglunds gymnasium i höstas. Hon var osäker på om det skulle passa henne, men det är det bästa hon har gjort, säger hon.
Foto: Patrik Lundin

– Vi tenderar att trivas bäst bland dem som är som oss själva. Det kan till exempel handla om kön, det ser vi även i privatlivet. Men det är sorgligt att det påverkar det första karriärvalet, säger Una Tellhed, universitetslektor vid institutionen för psykologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Resultaten visar också att de könsstereotypa valen styrs av synen på den egna kompetensen. Tjejer har fortfarande en stark könsstereotyp kompetensuppfattning, vilket är den viktigaste orsaken till varför de har ett lägre intresse för traditionellt manliga utbildningar, som de inom teknik eller till ingenjör. Tjejerna tror att de skulle klara kvinnodominerade yrken mycket bra, men tvivlar på sin förmåga att klara de traditionellt mansdominerade jobben. Killarna, däremot, tror att de skulle klara de kvinnliga och mansdominerade yrkena lika bra.

– Jag blev bedrövad över att det är så stor skillnad. I yrken med stark obalans blir det ofta arbetsbrist. Om vi ska lösa kompetensförsörjningen kan vi inte bara rekrytera från halva befolkningen. Det gäller både traditionella kvinnoyrken och på tekniksidan. Det här måste vi göra något åt, säger Una Tellhed.

Sökande till gymnasieskolan läsåret 2018/19

Antal elever som sökt respektive program i första hand.

 

Här har läraren en viktig roll att fylla. Det menar Ulrika Sultan vid Linköpings universitet, som forskar om flickors teknik­intresse, och om vad lärare kan göra för att bibehålla det. Hon berättar att flickors teknikintresse minskar med ökande ålder, vilket bland annat syns i Skolinspektionens rapport från 2014. I den uppger 86 procent av de tillfrågade tjejerna i femman att teknikämnet är intressant. I nian har andelen dalat till 37 procent.

– Läraren är den viktigaste faktorn för att göra teknikämnet intressant och roligt. I mätningar fyller behöriga lärare kriterierna för att klara av det i högre grad än obehöriga, de kan ämnet och har större repertoar. När eleverna har så få tekniktimmar på ett år får man inte slarva bort dem, säger Ulrika Sultan.

Själv vänder hon sig emot bilden av att tjejer inte skulle vara teknikintresserade. Något belägg för det finns inte, menar hon.

– Sedan 1975 har regeringen gjort satsningar för att få tjejer teknikintresserade. Men det har mestadels handlat om teknik inom den dåvarande industrimiljön, fordon och it. Inom forskningen har vi undersökt samma traditionella teknikområden och slagit fast att flickor inte är intresserade av teknik. Fast egentligen har de bara inte varit intresserade av just den teknik som undersökts, säger Ulrika Sultan.

Den som vill påverka elevernas gymnasie- och yrkesval måste börja tidigt, konstaterar hon. I den stora hallen på gymnasiemässan i Uppsala får hon medhåll från Kristina Samba, lärare i svenska, franska och svenska som andraspråk på Wilhelm Haglunds industritekniska gymnasium i Gimo. När skolan startade för elva år sedan var 40 procent av eleverna tjejer. I dag är det 7 procent.

– Jag är besviken men inte förvånad, det följer samhällsutvecklingen, säger Kristina Samba.

Samhällsproblem. Kristina Samba, språklärare på Wilhelm Haglunds gymnasium, poängterar att industrin behöver fler tjejer. Ju mer mångfald på arbetsplatsen, desto bättre. Till vänster lärarkollegan Mårten Lundqvist.
Foto: Patrik Lundin

Hon berättar att skolan lagt om kursen och slutat med riktade satsningar till tjejer i nian för att locka dem till sig – det ger för lite. I stället satsar man på aktiviteter för elever i yngre åldrar, oavsett kön. Allt från sommarverkstadsskola och öppna teknik­dagar till ordnade studiebesök på kommunens tekniska företag.

– Barn har ingen fast bild av vilken roll de förväntas träda in i, eller vilka som förväntas intressera sig för teknik. Då är det lättare att väcka intresse.

Andel kvinnliga sökande per program över tid

Siffrorna gäller sökande i första hand mellan läsåren 2012/13 och 2018/19 på några program med tydliga skillnader mellan killar och tjejer.

Alla artiklar i temat Bryta mönster (6)

ur Lärarförbundets Magasin