Läs senare

Tala är inte alltid guld

LojalitetHan pratade med föräldrar, kontaktade politiker och skrev en debattartikel om sitt missnöje. Men någon oro för att vara illojal mot arbetsgivaren kände Rune aldrig.

Illustration: Robert Nyberg

Missnöjet med ledningen på den kommunala gymnasieskolan i norra Sverige hade pågått i flera år när Rune och några av hans kollegor började agera utåt. Vid det laget hade två lärare som påtalat brister i bland annat arbetsledning och personalinflytande blivit utköpta och en annan hade omplacerats.
– Det fanns en markant kritik både bland oss lärare och ute på stan, säger Rune som har över 30 års erfarenhet i yrket.

Själv hade han tidigare bestraffats för sin frispråkighet genom att inte få något lönepåslag.
– Vissa bryter ihop och går därifrån och gråter. Men jag står jävlar i mig upp oberoende av hur mycket hagel det kommer, säger han.

Vid ett annat tillfälle var Rune nära att få en skriftlig varning. Studierektorn ansåg att det arbetslag han hörde till skapade ett dåligt samarbetsklimat. När en av kollegorna återvände från ett möte med studierektorn var det uppenbart att hon inte mådde bra.
– Eleverna frågade oss vad som stod på. Då fick studierektorn det till att vi dragit in eleverna i konflikten och att vi på det sättet hade begått tjänstefel.

Företagshälsan kallades in, utredde arbetsklimatet och gav lärarna rätt. I dag arbetar Rune fortfarande kvar på skolan och har inga tankar på att byta jobb.

När du hamnade i de här situationerna – hur tänkte du om risken att stämplas som en bråkstake?
– Inte så mycket. Utsätts man själv eller någon i ens närhet för orättvisor måste man säga ifrån.

Under den senaste tiden har flera fall uppmärksammats där arbetsgivare agerat mot personal som gjort sin röst hörd i kritiska ordalag. Academedia omplacerade två gymnasielärare sedan de genom nätverket ”Elevintresse före vinstintresse” riktat kritik mot att skolor drivs med just vinstintresse. Partille kommun orsakade starka fackliga protester när anställda inom förskolan förbjöds att bära tröjor med trycket #pressatläge på jobbet.

Maria Svahn har arbetat som gymnasielärare i 25 år. I en masteruppsats granskade hon förra året vilka konsekvenserna kan bli för lärare som riktar kritik mot skolledningen. Hon har djupintervjuat fem gymnasielärare i olika delar av landet. Alla har påtalat missförhållanden i organisation och styrning, eller kränkande särbehandling på sin arbetsplats.

Gemensamt för de kritiska lärarna är att de har många år i yrket, är kompetenta och tar på sig att verbalisera en kritik som ofta delas av flera kolloger.
– Det är egenskaper som bidrar till att de här personerna inte väjer för den utsatta position som det innebär att framföra kritik till arbetsgivaren. De drivs av ett moraliskt patos att göra det rätta. Min studie liksom forskning på området visar att den som kritiserar många gånger råkar illa ut, konstaterar hon.

Två av intervjupersonerna har fått skriftlig varning, för tre påverkades lönen negativt. Tre omplacerades och en blev utköpt.

Bör man kunna ställa högre krav på yttrandefrihet i skolan jämfört med andra områden?
– Absolut, skolans essens är ju yttrandefrihet och kritiskt ifrågasättande. Vi har i uppdrag att utbilda samhällsmedborgare.

Bristande ledarskap är en förklaring till att tystnadens kultur fått större utbredning i skolan, anser Maria Svahn. Kommunaliseringen, friskolereformen och styrmodeller som new public management har också bidragit.
– Marknadsvärdena har fått företräde och är ibland svåra att förena med den humanistiska traditionen.

Rune heter egentligen något annat.

Vad räknas som illojalt?

Erik Sjödin.

Sociala medier skapar nya möjligheter att rikta kritik mot chefen. Yttrandefriheten ger anställda en omfattande rätt att ha synpunkter på sin arbetsgivare. För den som är offentligt anställd är rätten att kritisera starkare än i privata sektorn, där man får vara lite mer försiktig så att man inte skadar arbetsgivaren.
– Man kan inte automatiskt överföra yttrandefriheten till anställningsförhållanden. I och med att man ingår ett anställningsavtal underkastar man sig en massa saker, däribland lojaliteten med arbetsgivaren, säger Erik Sjödin, jurist och forskare i arbetsrätt vid Stockholms universitet.

Men ett påstående om att någon är illojal är inte synonymt med att det finns saklig grund för uppsägning.
– En arbetsgivare kan ju påstå att du är illojal. Men det finns inga tydliga kriterier för vad illojaliteten består av, säger Erik Sjödin.

Lagen ger däremot ett tydligt stöd för att slå larm om allvarliga missförhållanden på jobbet. Sedan 2016 finns en lag som skyddar så kallade visselblåsare.
– Men då ska det handla om missförhållande av brottslig karaktär, inte att kaffet är dåligt.

ur Lärarförbundets Magasin