Läs senare

Ta elevernas stress på allvar!

Foto: Ola Torkelsson

Mina elever är stressade. Ohälsosamt stressade. Undersökningar vi gjort på min skola visar att många upplever negativ stress flera gånger i veckan. Och stressen finns inte bara hos oss. Alla som följt skolrapporterna de senaste åren vet att stressen bland gymnasieelever är ett återkommande ämne. Ungdomarna mår allt sämre.

Vad är då orsakerna till stressen? Ja, sambandet mellan stress och vår prestationsinriktade samtid går inte att bortse ifrån. Något är skevt i ett samhälle där så många människor, i skolan och i arbetslivet, mår dåligt.

Men det går inte att låta sig nöja med detta. Framför allt inte som lärare. Skolan ska förbereda för framtiden. Vi måste hjälpa eleverna att hantera stressen.

Över hälften av mina elever har ett arbete utöver skolan och det är snarare regel än undantag att elever saknar en egen kalender.

Så vad säger eleverna? De säger så klart mycket, men ofta lyfter de fram alla prov och uppgifter som stressande. Speciellt när de hopar sig. Och det är ju ganska självklart. Vem tycker inte att arbetstoppar stressar? Så vi försöker sprida proven jämnt över terminen. Det har vi gjort så länge jag arbetat. Jag tror inte det finns någon skola som saknar system för provplanering.

Daniel Sandin

Gör: Gymnasielärare i svenska, historia och religionskunskap.
Arbetsplats: Katedralskolan i Lund.
Brinner särskilt för: Att alla elever ska ges möjlighet att göra sin röst hörd. Har skrivit boken Talrädsla i skolan.

Men planering till trots, eleverna är likväl stressade. Och de tror att det är lärarnas och skolans fel. Man kan inte klandra dem, för deras perspektiv är trots allt kort; de går bara tre år på gymnasiet. Som lärare med snart tjugo års erfarenhet ser jag dock något annat. Jag ser att vi lärare anstränger oss mer än någonsin för att hjälpa elever som är mer stressade än någonsin. Något är uppenbart fel.

Elevernas önskan om mer och bättre prov­planering väger tungt – de gör det med den rätt ett marknadsstyrt skolsystem gett dem. Därför är det inte självklart att en skola erbjuder eleverna det som är bäst för dem på sikt. Det finns en risk att elevernas kortsiktiga vilja får råda.

Även om samhället i sig är kravfyllt finns det saker man kan göra för att motverka stress. Till exempel att utveckla en förmåga att planera sin tillvaro, och ha en god balans mellan fritid och skola.

Men när man pratar om elevstress förs sällan dessa faktorer på tal, trots att många elever – över hälften i min senaste avgångsklass – har ett arbete utöver skolan, och trots att det snarare är regel än undantag att elever saknar en egen kalender.

Ska vi hjälpa eleverna att minska stressen på riktigt gör vi det kanske bäst genom att undvika att göra dem björntjänster, som att låta dem slippa träna på planering och ansvarstagande.

Dessutom anser jag …

… att lärares erfarenheter, behov och önskemål måste stå i fokus för all skolverksamhet. Det är bara så eleverna kan få de bästa förutsättningar för lärande.

ur Lärarförbundets Magasin