Läs senare

Svårt motivera till högskola

AktuelltEfter gymnasiet väljer främst tjejerna att studera vidare. Och det är stor skillnad mellan olika gymnasieprogram i andelen som börjar på högskola.

av Björn Andersson
03 jun 2019
03 jun 2019
Andel personer per program som varit registrerade på en högskole- eller universitetsutbildning någon gång efter gymnasieskolan. Personer födda 1990 som gått ut gymnasiet till och med 2013.
Källa: SCB Grafik: Spektra

Tre år efter gymnasieutbildningen var 39 procent av männen ute i arbetslivet jämfört med 26 procent av kvinnorna. Skillnaden kan till stor del förklaras av att kvinnor satsar på studier. De läser i större utsträckning vidare på komvux, folkhögskola och högskola. Den utbildningsform som lockar högre andel män än kvinnor är yrkeshögskolan, visar en rapport som SCB publicerade nu i vår.

Nära två tredjedelar av kvinnorna har någon gång efter gymnasiet varit registrerade på en högskoleutbildning. Det kan jämföras med knappt hälften av männen.

Många som läser vidare på högskola gör det ganska snart. Totalt en tredjedel var inskrivna samma år som de gick ut gymnasiet.

Lärarna försöker att anpassa kurserna till yrket men det är en utmaning att öka studiemotivationen.

Av elever från studieförberedande program är det nästan 80 procent som sedan går på högskola eller universitet. Motsvarande siffror för yrkesförberedande program är 30 procent. Det naturvetenskapliga programmet toppar med nära nio av tio elever som går vidare till universitet eller högskola. Lägst andel har transport- och fordonsprogrammet där endast fem procent varit inskrivna på en högskoleutbildning.

För samtliga program är det större andel kvinnor än män som läser vidare på högskola eller universitet.

Arne Löfgren är studie- och yrkesvägledare på Lugnetgymnasiet i Falun. Han är inte förvånad över att det är så stor skillnad mellan olika program. Han gör inga riktade insatser för att få fler killar att söka högre utbildning.

– För både killar och tjejer tar vi upp möjligheterna till vidare studier. Jag arbetar bland annat på fordonsprogrammet med många killar. Generellt sett är de eleverna inte så studiemotiverade eller intresserade av de mer teoretiska ämnena. Lärarna försöker att anpassa kurserna till yrket men det är en utmaning att öka studiemotivationen. Många är intresserade av fordon. Det är därför de går där och de siktar på jobb i den branschen, så högskolan är helt främmande för dem.

Arne Löfgren.

Arne Löfgren menar att frågan om att få elever från yrkesprogram att välja högre utbildning har diskuterats i flera år utan att några större förändringar skett. Han kan ibland sakna det motsatta perspektivet.

– Vi pratar sällan om de barn till akademiker som sliter på ett högskoleförberedande program och som har svårt för de teoretiska ämnena. Många i den gruppen skulle nog klara sig bättre på ett yrkesprogram där det också finns goda möjligheter till arbete.

Han berättar om en elev som ville byta från ett högskoleförberedande program till byggprogrammet. Men elevens mamma satte stopp.

– Kommer aldrig på tal, vi är intellektuella, var hennes ståndpunkt, säger Arne Löfgren.

Han visar också på att det finns alternativ som yrkeshögskola.

– Den formen kan till exempel passa bra för en del elever på teknikprogrammet som kanske haft svårt för matte, fysik och kemi. Men visst, det finns elever på yrkesprogram som satsar hårt och börjar på högskola. Till exempel en del från elprogrammet.

Rapporten Könsskillnader i utbildningsvalen efter gymnasieskolan utgår från personer som är födda 1990 och som gått ut gymnasiet till och med 2013.

Störst skillnad mellan män och kvinnor är det på industriprogrammet. Här är det 52 procent av kvinnorna som läser vidare på högskola jämfört med 22 procent bland männen.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com