Ingår i temat
Avhoppare
Läs senare

Svårt för nyanlända att nå examen

AvhoppareEndast 14 procent av eleverna som påbörjar språkintroduktionsprogrammet, med svenskt personnummer, tar examen efter fem år.
– Elevernas chanser skulle öka betydligt om de fick mer hjälp med att utveckla ämnesspråket, säger forskaren Åsa Bjuhr.

av Anna-Karin Hallonsten
06 feb 2020
06 feb 2020
Fotnot: Siffran för 2019 är preleminär

Det är svårt att följa hur eleverna som har påbörjat språkintroduktionsprogrammet lyckas ta examen på något av de nationella programmen. Många saknar personnummer och går inte att följa. Av eleverna med svenskt personnummer är det omkring 65 procent som börjar på språkintroduktion som aldrig övergår till ett nationellt program, enligt Skolverket. Och av samtliga elever som börjar på språkintroduktion varje år tar endast 14–15 procent en examen vid en uppföljning 5 år senare.

Vi måste hjälpa dem att se fördelarna med att använda modersmålet.

Forskaren Åsa Bjuhr vid Luleå tekniska universitet är specialiserad på området. Hon tror att en av orsakerna till att de här eleverna tappar sin studiemotivation, och kanske till och med väljer att lämna språkintroduktionsprogrammet, är att många har höga krav på sig själva.
– Många inser att vägen till drömyrket kan bli väldigt lång och att studierna inte är så enkla som man först hade tänkt sig.

Åsa Bjuhr.

En annan anledning kan vara att eleverna mäter sig med varandra.
– Om en elev ser att studiekamraterna går fort fram i sin språkutveckling och att man själv inte lär sig språket i samma takt, kan det sänka lusten att studera.

Anna Johansson, lärare i svenska som andraspråk, arbetar på språkintroduktionsprogrammet på Jacobsskolan i Hässleholm. En del av eleverna är analfabeter medan andra har lång studiebakgrund.

För att öka elevernas chanser brukar lärarna lägga ner mycket kraft på att hjälpa eleverna att förstå varför man ska lära sig något och vad man ska lära sig.
– Det är inte alltid en självklarhet för en elev som inte har gått i skolan tidigare eller kommer från en helt annan skolkultur, säger Anna Johansson.

Samman­fattande siffror

– elever med personnummer på språkintroduktionsprogrammet

37 %

I år sjönk antalet nybörjar­elever på gymnasie­skolans språkintroduktion med 37 procent jämfört med förra året.

35%

Omkring 35 procent av eleverna övergår till ett nationellt gymnasieprogram inom 5 år.

14-15%

Av samtliga elever som börjar på språk­introduktion varje år är det cirka 14–15 procent som tagit en examen vid en uppföljning 5 år senare.

65%

65% av de elever som börjar på språkintroduktion övergår aldrig till ett nationellt program.

Källa: Skolverket

Lärarna är också noggranna med att gå igenom vad en högstadieelev i svensk skola förväntas kunna när de går ut nian. Och hur mycket energi och tid en elev utan kunskaper i svenska behöver lägga ner för att de ska nå dit.
– Dessutom handlar svenskundervisningen till stor del om att lära sig att tänka kritiskt, vilket är svårt om man kommer från ett land där det inte är tillåtet. Men ett måste för att komma vidare i svensk skola, säger hon och tillägger att eleverna, parallellt med allt annat, även ska utveckla ett skolspråk.
– Vill man exempelvis klara av samhällskunskapen i gymnasiet måste man kunna det, annars har du inte en chans. Alltså de allmänakademiska orden som dyker upp i alla ämnen men som ibland kan användas på olika sätt.

Betyget i svenska brukar utgöra det allra största hindret för att komma vidare, enligt Anna Johanssons erfarenhet. Just nu deltar lärarna i projektet Intensivsvenska, med Svenska Akademien som huvudman. Projektet syftar till att utarbeta en ämnes- och språkinriktad utbildningsmodell bestående av ämnesplaneringar för i stort sett alla ämnen.

Även forskaren Åsa Bjuhr anser att skolspråket och ämnesspråket är A och O för framgång. Att elever över 19 års ålder inte tillåts att söka till gymnasiet leder till att en stor mängd nyanlända inte hinner att lära sig det ämnesspråk som betygskriterierna kräver.
– Vi måste stärka alla lärares förmåga att arbeta på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I dag är det främst SVA-lärarna som har den kompetensen och det här borde lärarutbildningarna satsa mer på, säger hon.

Efter övergången från språkintroduktion till nationella gymnasiet ökar studiekraven och det egna ansvaret betydligt, betonar Åsa Bjuhr.
– Många av de elever jag har pratat med tycker att kunskapskraven är väldigt höga. Vi ska inte sänka kunskapskraven, men med mer språklig hjälp ökar förutsättningarna för att fler skulle kunna ta en examen. Gärna i form av mer studiehandledning på modersmål.

Anna Johansson.

Problemet, förklarar hon, är att eleverna inte alltid ser nyttan med studiehandledning på modersmålet eftersom de anser att de kan sitt förstaspråk så bra, och att de främst behöver satsa på det svenska språket.
– Vi måste hjälpa dem att se fördelarna med att använda modersmålet i inlärningen av skolspråket i olika ämnen, även på gymnasiet.

Läraren Anna Johansson skulle gärna se att utbildningen även innehöll praktik.
– Det vore drömmen. Jag har elever som jobbar hårt. De pratar svenska i skolan men sedan går de hem och talar modersmålet.

Ytterligare en orsak till att nyanlända elever tappar lusten att studera är att man känner sig exkluderad, både i skolan och i samhället i stort.

Anna Johansson upplever att motivationen hos hennes elever har ökat sedan de började dela lokaler med övriga gymnasieprogram.
– Nu får de dagligen möta svenska ungdomar i korridorer och i kafeterian, men också se att det finns elever som tidigare gick på språkintroduktionsprogrammet som har lyckats ta sig vidare till nationella program.

Brister på språkintroduktionsprogrammet

  • Saknas ofta riktlinjer från huvudmannen för hur elevernas övergångar till och från språkintroduktion ska organiseras. Många elever har ett glapp mellan sina utbildningar.
  • Många huvudmän tillgodo­ser inte elevers utbildningsbehov.
  • Stort behov av resurser till studie- och yrkesvägledning och språkligt stöd.
  • Stort behov av mer utvecklad elevhälsa, som kan stötta eleverna mot målen för utbildningen.
  • Förekommer ofta brister i kartläggningen av varje elevs tidigare skolbakgrund, kunskaper och erfarenheter.
  • Utbildningens utformning styrs i många fall mer av lärartillgång än av elevernas enskilda behov. 
  • För mycket fokus på elevens kunskapsbrister, inte de kunskaper eleverna redan besitter. 

Källa: Skolverket och Skolinspektionen

Alla artiklar i temat Avhoppare (10)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com