Läs senare

Svårt för nyanlända att bli behöriga under tidspress

ForskningTidspress gör att många nyanlända missar att bli behöriga för gymnasiet. Om eleverna inte når målet försöker lärarna se till att eleverna får kunskaper som är värdefulla för dem som medborgare.

av Björn Andersson
11 dec 2019
11 dec 2019
Illustration: Arad Golan Coll

Snäva tidsramar är ett avgörande hinder till att nyanlända elever har svårt att bli behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det visar Åsa Bjuhr, forskare vid Luleå tekniska universitet, i en ny avhandling. Totalt är det cirka 35 000 elever som går på språkintroduktionsprogrammet. Endast en tredjedel klarar behörigheten för att ta sig vidare till ett nationellt program.
– Ungdomar får inte söka till ett ungdomsgymnasium efter 19 års ålder. Så för den här gruppen kan det bli svårt att klara behörigheten i de ämnen som krävs. En del har till exempel kort skolbakgrund från sina hemländer, säger Åsa Bjuhr.

Frågan är då vad som behöver göras för att en större andel elever från språkintroduktion ska nå gymnasiebehörighet.
– Det har förekommit diskussioner ifall åldersgränsen behöver vara så hård. Lärarna gör nog allt de kan för att skynda på inlärningsprocessen. Men det är kort om tid att hämta in all kunskap.

En aspekt som lärarna tar upp för de elever som inte når målen är att skapa den ”goda medborgaren”. Språkintroduktionsprogrammet blir ett slags integrationsprojekt.
– Lärarna kan lägga in moment som eleverna kan behöva som medborgare. Det kan till exempel vara körkortsteori som kan underlätta för att få jobb och komma in i samhället.

Lärarna gör nog allt de kan för att skynda på inlärningsprocessen.

Lärare från sex kommuner ingår i studien. Det skiljer sig en del mellan större och mindre kommuner i hur programmet organiseras. En fördel som lärare och elever uttrycker i mindre kommuner är att samma lärare ibland undervisar både på språkintroduktionsprogrammet och som ämneslärare på ett nationellt program.
– Eleverna tycker att de lärarna är mer vana att möta behoven. Det blir en mjukare övergång för eleverna. Till exempel kan de lärarna förklara språkuttryck och hur man skriver olika ämnestexter i matematik, historia och andra ämnen. Lärarna som har andraspråkselever är mer vana vid det här.

Vem? Åsa Bjuhr, forskare i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet. Har tidigare arbetat som lärare i grundskolan och i vuxenutbildning.

Vad? Avslut och fortsättning. En studie om övergången från introduktionsprogrammet språkintroduktion till nationellt program vid gymnasieskolan

Hur? Intervjuer med lärare i sex kommuner. I avhandlingen ingår också intervjuer med tolv nyanlända elever som blivit behöriga för ett nationellt program.

De mindre kommunerna kan också vara mer flexibla med att låta eleverna läsa gymnasiekurser i vissa ämnen. Till exempel läste ett par elever vårdämnen.
– Det här är ett område som borde kunna utvecklas när det gäller att varva kurser från grundskolan och gymnasieskolan. Det verkar vara svårare att få till i större kommuner där det kanske är olika rektorer för olika program. Det är lite mer av stuprörsorganisation, säger Åsa Bjuhr.

En fördel med större kommuner kan vara att det finns mer resurser som studior för läxhjälp efter skoldagen.

Åsa Bjuhr har intervjuat tolv elever med olika skolbakgrund från sina hemländer. De levde inte under utvisningshot eller omfattades av gymnasielagen.

De hade klarat behörigheten till ett nationellt program där de nu studerade. Några var ensamkommande medan andra hade flyttat till Sverige med sina föräldrar.
– Av dem med kort skolbakgrund, kanske fem sex år, så gick de flesta nu på vård- och omsorgsprogrammet. 

Eleverna känner stor tillhörighet i sin grupp på språkintroduktion men kan bli lite utanför själva gymnasieskolan. När de började på ett nationellt program kunde de ibland känna sig utanför i sin klass.
– De andra i klassen kanske är duktiga på svenska och då kan man känna sig lite utanför. Men på ett nationellt program känner de sig mer inkluderade i själva gymnasiet jämfört när de gick på språkintroduktion. Du är gymnasieelev när du går på ett nationellt program.

En sak som förenar de nyanlända ungdomarna är att de har bestämda mål inför framtiden.
– De är målinriktade på att jobba eller studera vidare. Det var ingen som pratade om att känna sig för eller resa jorden runt. Det är nog vanligare för unga som är uppväxta i Sverige.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com