Ingår i temat
Förstelärare
Läs senare

Stor löneskillnad bland förstelärare

FörstelärareStavros Louca är Sveriges högst avlönade förstelärare. Det skiljer drygt 50 000 kronor på en heltidslön mellan honom och förstelärare längst ner på lönelistan.
– Jag får det jag förtjänar för mitt jobb, säger han.

12 dec 2019
Stor löneskillnad bland förstelärare
Engagerad. Tempot är högt när Stavros Louca repeterar Pythagoras sats med eleverna inför ett prov. Foto: Oskar Omne

När Jan Björklund (L), dåvarande utbildningsminister, genomförde karriärtjänstreformen 2013 var syftet att höja yrkets status och förbättra elevernas resultat.

Men kritiken lät inte vänta på sig. Orättvis och splittrande, ansåg en stor del av lärarkåren. Förstelärare får 5 000 kronor i lönepåslag baserat på att de anses särskilt skickliga.

Vår granskning av förstelärarnas löner visar att kritikerna fick rätt när det gäller splittringen. Löneskillnaderna har ökat enormt sedan reformen. Medellönen för grund- och gymnasielärare som inte fått del av statliga satsningar, som försteläraruppdrag och lärarlönelyft, är 33 900 kronor i månaden. Medellönen för de 15 400 förstelärare vi granskat är nästan 10 000 kronor mer – 42 704 kronor.

För dem som inte utses blir det negativt. Det väcker många frågor och avundsjuka.

Karriärreformen har även bidragit till stora löneskillnader mellan förstelärare och mellan kommuner.

Det skiljer 10 000 kronor i månaden mellan kommunerna med högst och lägst löner.

Granskningen av förste­lärarnas löner visar att:

  • Genomsnittslönen är 42 704 kronor.
  • Tre av fyra förstelärare är kvinnor.
  • Medelåldern är 48 år.
  • Det vanligaste namnet är Anna (finns 545 med det namnet).
  • Förstelärare på kommunala skolor tjänar i snitt 1 169 kronor mer i månaden än förstelärare på friskolor.
  • Manliga förstelärare tjänar i snitt 503 kronor mer i månaden än kvinnorna.
  • De vanligaste ämnena att vara förstelärare i är svenska och matematik, följt av engelska.

Sex förstelärare tjänar över 60 000 kronor i månaden. 386 tjänar över 50 000 kronor i månaden.

”Superläraren” i topp. Matematik- och NO-läraren Stavros Louca blev en kändis genom tv-programmet Klass 9A där han och några ”superpedagoger” till fick i uppdrag att höja resultaten i en utvald klass. I dag arbetar Stavros Louca på den fristående Spiraskolan i Täby, där han tjänar mer än både sina kollegor och rektorn. Vi träffar honom innan han ska repetera andra gradens ekvationer med en niondeklass. Den 65-årige läraren är elegant klädd i lila skjorta och kostymbyxor.

Till att börja med korrigerar Stavros Louca lönen i vår granskning, där han toppar löneligan med 83 390 kronor i månaden. Han jobbar deltid, på 80 procent, och tjänar 67 000 kronor i månaden. I Skolverkets lönetabell har det räknats om till heltid, vilket ger den högre siffran.

Lärare förtjänar hög lön, säger Stavros Louca.
– Har jag hög lön? Det beror på vilket yrke du jämför med. På Cypern, där jag kommer ifrån, tjänar lärare mer än läkare och är en respekterad yrkesgrupp. Vi anförtror våra barn till lärare. Vi lärare tar hand om dem 35 timmar i veckan, deras kunskapsmässiga och individuella utveckling. Borde inte det belönas? säger Stavros Loucas med eftertryck.

Han tillägger att han arbetat som lärare sedan 1978 och alltid undervisar i stora klasser med 30 elever.
– Jag får det jag förtjänar för mitt jobb.

När jag och fotografen tittar in på Stavros Loucas matematiklektion har han elevernas fulla uppmärksamhet. Han går omkring i klassrummet eller står vid tavlan och skriver ekvationer i snabb takt, medan han för en intensiv dialog med eleverna.
– Det kommer att bli lätt för er i gymnasiet, berömmer han eleverna.

Krävande yrke. Alla lärare borde ha högre lön, anser Stavros Louca.
Foto: Oskar Omne

Trots sin höga lön är Stavros Louca kritisk till förstelärarreformen.
– För dem som inte utses blir det negativt. Det väcker många frågor och avundsjuka. Jag har erfarenhet av att många blir förstelärare för att de har en god relation till rektorn. Det är inte objektivt.

Själv har han inte upplevt avundsjuka från kollegorna. När han kom till Spiraskolan 2012 var han redan ett namn, efter att ha arbetat större delen av sitt yrkesliv på Rinkebyskolan där han mottog flera priser för sin lärarinsats.
– Jag är äldre och nästan som en pappa för dem. Jag tror att de respekterar mig. Jag företräder alltid deras intressen och kan gå emot rektorn.

Spiraskolan är en F-9-skola med Montessoriprofil och knappt 300 elever. Den ägs av affärsmannen och Academic work-grundaren Jeremias Andersson, och har gått med miljonförluster i flera år.

Karriärtjänstreformen

Karriärtjänstreformen genomfördes 2013 för att lärare skulle kunna göra karriär och höja skolresultaten.
Två nya karriärtjänster för särskilt skickliga lärare infördes. Förstelärare, som får 5 000 kronor i lönepåslag, och lektorer, lärare med en examen på forskarnivå, som får 10 000 kronor.
Uppdraget kan vara permanent eller tidsbegränsat.
Detta läsår delar staten ut 1,4 miljarder kronor till ungefär 15 000 förstelärare och 170 lektorer.
Lärarlönelyftet från 2016 riktas till särskilt kvalificerade lärare. Staten betalar årligen cirka 3 miljarder kronor som höjer lönen för 67 000 lärare. Till skillnad från försteläraruppdraget kan även förskollärare och fritidspedagoger få lärarlönelyftet.

En av förstelärnarna i den nedersta delen av lönelistan är Maria Österlund, 31, på Karlskoga idrottsgymnasium. Med tillägget som förstelärare har hon en lön på drygt 31 000 kronor men med lärarlönelyfttillägg så blir det drygt 33 000 kronor per månad. Hon är i stort sett nöjd med sin lön.

Vad tycker du om att det är så stora löneskillnader mellan förstelärare?
– Jag har inte så mycket åsikter om löner. Men det som avgör mycket är vilken kommun man bor i. Till exempel i Stockholm och andra storstäder är nog lönerna högre än här i Karlskoga. Men visst kan det bli ojämlikt med stora löneskillnader, dels över landet och dels på en enskild skola om någon tjänar mycket mer än de andra, svarar Maria Österlund.

Vad är viktigast för att locka fler till läraryrket, lön eller arbetsmiljö?
– Arbetsmiljö säger jag helt klart. Att vi lärare får mer tid till att planera och genomföra undervisning. Men lönen är ju inte oviktig. Jag skulle kanske kunna få upp min lön om jag arbetade i Örebro men jag vill inte byta mot hur jag har det i dag.

Hennes uppdrag är inriktat på digitalisering.
– Det är mitt fokus som förstelärare. Jag är stöd för kollegorna när det gäller att få in digitaliseringen i ämnet till att använda olika system. Jag jobbar mycket med formativ feedback och en del med lärplattformar.

Hon fick inte färre undervisningstimmar när hon blev förstelärare men hon hade redan data som en del i sin tjänst.

Hennes plan var egentligen att bli polis. Hon började med att läsa rättskunskap men kände att det inte var det hon ville göra. Hon började i stället på lärarutbildningen. Efter första praktikperioden kände hon att det här yrket var rätt. Hon tog examen 2014 och undervisar nu i engelska, historia och religion.

I framtiden har Maria Österlund planer på att vidareutbilda sig för att också kunna undervisa i ekonomi. Hon tror att hon kommer att jobba som lärare även om tio år.
– Ja, om min situation är som nu och att jag får vara på en arbetsplats som nu. Jag trivs på en liten skola där man känner alla elever.

Det upp­står ett nytt normalt löneläge och det gör att hela kåren åker upp lönemässigt.

Karlskoga idrottsgymnasium är en fristående skola med 75 elever på ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammet.

Vår granskning av förstelärarlönerna visar att det råder stora skillnader mellan kommunerna. Av de 25 kommuner med högst förstelärarlöner ligger 19 i Stockholms län. Bland dem med lägst löner dominerar mindre kommuner i landsorten.

Förberedda. Stavros Louca skriver upp elevernas lösningar. Och han är övertygad om att det kommer att gå bra i gymnasiet för hans elever.
Foto: Oskar Omne

Tre år efter den omstridda karriärstegsreformen kom nästa satsning på lärarlönerna. Då var det utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) som drev igenom lärarlönelyftet. Argumenten var desamma. Öka yrkets attraktionskraft och förbättra skolresultaten genom att belöna särskilt kvalificerade lärare. Den här gången fick betydligt fler del av lönepåslaget, i snitt mellan 2 500 och 3 500 kronor, men fortfarande lämnades majoriteten utanför. Missnöjet bland lärarna var stort även med lärarlönelyftet.

Och resultatet blev ännu större löneskillnader. Enligt Lärarförbundets partsgemensamma statistik har gapet mellan de lägst och högst avlönade ökat sedan reformerna infördes. Sett till hela lärarkåren så tjänar i dag den lägst avlönade tiondelen i snitt 30 020 kronor i månaden, medan den högst avlönade tiondelen tjänar 42 250 kronor i snitt.

Ett argument för ökad lönespridning är att det drar upp kollektivet. När några högavlönade går i täten dras även de andras löner upp, är tanken. Lärarförbundets lönestatistik visar att det stämmer. Lärarnas löneökningar har de senaste sex åren varit betydligt högre än under tidigare år.

Och enligt Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet, har reformerna även gynnat de lärare som inte fått statliga lönepåslag.
– Lägger man ihop lärarlönelyftet och förstelärarreformen har nästan hälften av de berörda yrkesgrupperna fått del av reformerna. När en så stor andel får del av det så uppstår ett nytt normalt löneläge och det gör att hela kåren åker upp lönemässigt, säger han.

De statliga satsningarna har alltså både höjt lönerna generellt i kåren, och skapat stora löneskillnader där de lägst avlönade släpar efter.

De höjda lönerna har kommit till priset av splittring och missnöje bland lärarna. Var Jan Björklunds karriärtjänstreform värt besväret? Snart kommer resultatet av 2018 års Pisamätning och kanske visar det sig att de svenska eleverna presterar bättre. Lärarbristen är däremot lika akut i dag så frågan är om löneökningarna gjort yrket mer attraktivt. Om hög lön innebär högre status så har i varje fall vissa lärare fått högre status. Hur blev det för de andra?

Stavros Louca har sin åsikt klar.
– De blir en andra klassens lärare. Jag tycker alla lärare borde ha 50 000 kronor i lön. 

Alla artiklar i temat Förstelärare (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com