Läs senare

”Som att lära sig kinesiska”

ForskningAtt ensam ansvara för ämnesundervisning av elever med annat modersmål kan vara en nästintill omöjlig uppgift, enligt forskaren Maria Rubin. Hon har undersökt hur lärare undervisar i medicin; ett ämne fyllt av abstrakta ord.

25 okt 2019
Illustration: Amanda Berglund

Tjugotre elever. Två med svenska som modersmål medan övriga har svenska som andraspråk, varav fem är nyanlända. Alla har en central sak gemensam: de går på vård- och omsorgs­programmet och ska uppfylla kunskapskraven inom ämnet medicin.

Det här är ett väldigt komplext uppdrag för en lärare, enligt forskaren Maria Rubin, som har följt tre ämneslärare under totalt tre terminer. Och fördjupat sig i hur lärare arbetar med språkinriktad ämnesundervisning. Men också hur man kan hitta metoder för att bättre kunna undervisa elever som står inför den här dubbla utmaningen – att stärka både språket och sina ämneskunskaper.
– Eleverna har ju väldigt olika bakgrund och erfarenheter och lärarna förväntas, på förhållandevis kort tid, att hjälpa dem att erövra både språk och ämneskunskaper, säger Maria Rubin, vid Högskolan Kristianstad.

Hon har arbetat som gymnasielärare i svenska, religion, svenska som andraspråk och som speciallärare och har jobbat mycket med nyanlända elever.
– Jag har tittat på vilka förutsättningar som ges för eleverna att delta i undervisningen. Både möjligheter och hinder. Det måste synliggöras för att vi ska kunna fånga upp heterogena elevgrupper.

Utan lässtrategier blir det väldigt svårt att ta till sig ett ämnesinnehåll.

Avhandlingen bygger på en praktiknära studie bestående av lektionsobservationer, intervjuer och löpande samtal med lärarna. Både elever och lärare beskriver ämnet medicin som utbildningens svåraste. En av lärarna jämför ämnet med att lära sig kinesiska: Innehållet består av en stor mängd fakta, abstrakta ord och begrepp på latin som är totalt okända för eleverna.

Vem? Maria Rubin, lärare i svenska, svenska som andraspråk och religion. Hon är även speciallärare och har arbetat på språkintroduktionsprogram.

Vad? Doktorsavhandlingen Språkliga redskap – Språklig beredskap: en praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning. (Läs avhandlingen här.)

Hur? Följt tre lärares undervisning i medicin på vård- och omsorgsprogrammet. En majoritet av eleverna hade svenska som andraspråk.

Maria Rubin betonar hur viktigt det är att lärare börjar med att utgå från vardagssituationer och vardagsspråk för att skapa ett sammanhang och en ”brygga” till det mer ämnesspecifika innehållet.
– I medicin kunde det handla om att först synliggöra elevernas egen andning och egna erfarenheter av människor som haft sjukdomar i andningsorganen innan eleverna fick börja med att läsa texter, säger Maria Rubin.

Undersökningen visade också att lärarna arbetade mycket med att förenkla texter.
– Här finns det en risk att förenklingen leder till att språket blir utarmat. 

En annan central slutsats är ett elever måste få möjlighet att vara både muntligt och skriftligt aktiva för att kunna utveckla sitt ämnesspråk. Det måste finnas mycket utrymme för dialog under genomgångar och tid att stötta eleverna när de arbetar skriftligt.

Maria Rubin påpekar att det finns en risk att läraren utgår från att eleven redan har vissa baskunskaper, och därmed hoppar över innehåll som krävs för att man ska kunna gå vidare till ”nästa” kunskapsinnehåll. Eller att man förutsätter att en elev har förmågan att arbeta självständigt.
– Vid läsning kan de flesta avkoda, men när det gäller förståelsen så vet vi att det inte alltid är lika självklart. Och utan lässtrategier blir det väldigt svårt att ta till sig ett ämnesinnehåll.

För att skapa en fungerande språk­inriktad ämnesundervisning måste lärarna få utrymme att reflektera över sin undervisning och få stöd av kollegor. Kanske främst i form av samarbete mellan språk- och ämneslärare, men också i form av förstärkning från specialpedagoger. Det är nästintill omöjligt att klara av alla de här undervisningsdimensionerna på egen hand.
– Språk och ämne utvecklas i en parallell process och vi får inte glömma att språket är något man inte blir ”färdig” med. Det här måste vi jobba med hela tiden och för att klara av det krävs det resurser.

Kommer samhället att kunna ge den här heterogena elevgruppen samma möjligheter som andra?
– Nej, inte om det inte sker några förändringar. Men det här berör inte bara den enskilda lärarens arbete, det här handlar i grunden om politik och styrning. Ytterst är det en fråga om likvärdighet.

Går det att relatera dina resultat till andra gymnasieprogram och ämnen?
– Det tror jag definitivt, och även studieförberedande program och sammanhang där elever har svenska som modersmål. En språkinriktad undervisning handlar ju om att stödja alla elever att erövra skolans olika ämnesspråk.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com