Läs senare

Skapar nya bilder av krigets kvinnor

KulturGenom att leta upp och läsa arkiverade brev från första världskriget har elever på Midgårdsskolan i Umeå återuppväckt kvinnorna som skrev dem – i både text och bild.

av Per Hagström
06 Apr 2018
06 Apr 2018
Alva Davidsson har fotograferat den historiska tolkningen … Foto: Alva Davidsson
… och Frida Sjölander den moderna versionen av samma kvinna. Foto: Frida Sjölander

Den 25 april är det vernissage för Kvinnor korresponderar på kulturcentret Väven i Umeå. Det är Fredrik Löwgrens samhällstreor som inom ramen för kursen Historia 2 grävt i digitala arkiv runt om i Europa, på jakt efter sparade ­brevväxlingar mellan kvinnor och deras makar, söner och bröder vid fronten, eller mellan väninnor.
– Särskilt Storbritannien är bra på att digitalisera sitt material. Men att grotta ner sig i arkiv är inget som eleverna går ­i gång på. Vissa var alldeles grå i ansiktet när vi började, säger Fredrik Löwgren.

­

Fredrik Löwgren

Det ändrades efter hand. I takt med att eleverna lyckades tolka de svårlästa handskrifterna vidgades förståelsen för både människorna och tiden de levde i.
– Vi har suttit tillsammans och tytt de här breven. Det började med att över­huvud taget försöka förstå någonting till att faktiskt få en känsla för personerna och deras livsvillkor, oro och ­drömmar. Det var en aha-upplevelse för många, säger Fredrik Löwgren, som uppmuntrade eleverna att utnyttja sina ­språk­­kunskaper i tyska, franska och engelska.

Därefter fick de redovisa arbetet i tre olika texter: ett autentiskt brev, en faktaruta om kvinnan bakom det och en längre beskrivning av vem personen skulle varit om den levde i dag.
– Vi har haft ett normkritiskt per­spektiv genom hela kursen. Historia handlar ofta om krigens segrare, inte om vanliga människor som överlevde i dess skugga. Vi har också fört ­diskussioner om att en kvinna som till exempel levde ensam och drev en butik i Stor­britannien för hundra år sedan nuförtiden kanske hade levt som öppet homo- eller bisexuell, säger Fredrik Löwgren.

Många av kvinnorna som skildras är sjuksköterskor som arbetar i fält och deras moderna motsvarighet har eleverna sökt i till exempel Läkare utan gränser.

Anita Blomkvist

I början av terminen lämnades text­­­materialet över till kollegan Anita Blomkvists fotoelever, som läser andra året på estetik och media. De jobbade fram till sportlovet, två och två, med att porträttera både den historiska kvinnan och hennes samtida motsvarighet. Som en förberedelse undervisades de i bland annat ljussättning och bildanalys. De har också gjort research för att få till rätt kostym, miljö och rekvisita.
– Eleverna använder varandra eller andra kompisar på skolan som modeller. Men att skildra till exempel en syrisk kvinna som städar på ett hotell i London är tidskrävande och man måste våga ta kontakt med folk utanför skolan, säger Anita Blomkvist.

De båda lärarna fixade en gemensam start på projektet i höstas och kommer alltså att avsluta det med en gemensam utställning som är öppen för allmänheten.
– Fotoeleverna läser även grafisk kommunikation så de kommer att formge utställningen själva, säger Anita Blomkvist.

Att resultatet blir publikt tycker båda lärarna är en viktig poäng. Fredrik Löwgren säger att eleverna på estetiska programmet ofta får stor uppmärksamhet och att det är viktigt att även de teoretiska ämnena syns i skapande sammanhang.
– Sådana här projekt orsakar viss prestationsångest och press hos eleverna när man genomför dem, men det är ändå det de minns och uppskattar mest i efterhand, säger Anita Blomkvist.

ur Lärarförbundets Magasin