Ingår i temat
Betyg & bedömning
Läs senare

Samlar åsikter om ämnesbetyg

Betyg & bedömningKursbetygen ska ersättas av ämnes­betyg. Men hur ska det gå till? Vi var med när betygsutredningen besökte en skola och pratade med dem det handlar om mest: eleverna.

14 dec 2018
Nyfikna. Biträdande rektor Dag Ingvar Nilsson visar runt betygsutredarna Annika Hellewell, Anna Spada och Jörgen Tholin på Kungsängsgymnasiet.
Foto: Patrik Lundin

Den här gråmulna novemberförmiddagen är betygsutredarna på besök i Sala. På kommunala Kungsängsgymnasiet finns både studie- och yrkesförberedande program och ett mindre naturbruksgymnasium. Först på dagens schema står en rundvisning på skolan av biträdande rektor Dag Ingvar Nilsson. De kikar in i olika klassrum, kollar in fordonsprogrammets verkstad och hälsar på i lärarrummet.

Med ämnesbetyg kan man hela tiden förbättra sig.

– Det ska bli intressant att se vad ni kommer fram till. Det är många elever som är stressade över kursbetygen. Men hur man ska lösa det rent praktiskt med alla valfria kurser vi har i dag vet jag inte, säger en lärare.

– Nej, det är det svåra. Det blir snabbt en väldigt teknisk fråga, svarar Annika Hellewell.

Det är ungefär där utredningen står just nu. Annika Hellewell är huvudsekreterare i den statliga utredning som tillsattes i våras. I utredningens direktiv är det fastslaget att det ska bli ämnesbetyg. Frågan som utreds är hur det ska införas. I samverkan med Skolverket ser de över hur programstrukturer och kunskapskrav skulle kunna anpassas efter ämnesbetyg.

Ämnesbetyg ska minska stressen

I den breda gymnasieutredningen som presenterades 2016 förordades en övergång till ämnesbetyg. Skälen var flera. Elevernas kunskapsutveckling kan stödjas bättre och mer långsiktigt, varje bedömningstillfälle blir inte lika avgörande och ett samlat ämnesbetyg avspeglar bättre elevernas kunskaper. Dessutom tror man att såväl elevernas som lärarnas stress skulle minska med ämnesbetyg. Elevernas eftersom de kan sikta mot slutbetyget i stället för att behöva ligga på topp hela tiden, lärarnas för att arbetet med bedömning, dokumentation och betygsättning skulle bli smidigare.

– När man pratar med vuxenvärlden tycker nästan alla att vi ska gå över till ämnesbetyg. Men när vi går in på hur det ska fungera blir det svårare. Det gäller inte minst de valfria kurserna. Riskerar du till exempel ditt betyg i ämnet om du utöver de obligatoriska kurserna väljer till en valfri? En annan fråga är hur stort ett ämne ska vara, säger utredare Jörgen Tholin, som i grunden är mellan- och högstadielärare och numera betygsforskare och prorektor vid Högskolan i Borås.

Rundvisningen på Kungsängsgymnasiet är mest en trevlig formalitet. Dagens huvudpunkt är ett samtal med gymnasieelever kring utredningens fyra uppdrag. Förutom ämnesbetygen ska utredningen titta på kompensatoriska inslag i betygssystemet, hur kunskapsutvecklingen för underkända elever kan synliggöras samt riktlinjer för bland annat omprov (se faktaruta).

De sex tillfrågade eleverna går på samhällsprogrammet, teknik, fordon, el och barn och fritid. Deras diametralt skilda skolvardagar gör att de naturligt har olika infallsvinklar på bedömning och betyg. Det argument som oftast förs fram för en övergång till ämnesbetyg, att eleverna blir stressade av kursbetygen, bekräftas endast av Lina Pettersson, som går på samhällsprogrammet.

– Jag tror att det skulle vara bättre med ämnesbetyg, för då kan man hela tiden förbättra sig. Om jag har ett E i ettan vet jag att det går att ändra. Kanske är det ändå bra att man får betyg alla terminer för att veta hur man ligger till, men att det inte spelar någon roll förrän det är slutbetyg. Det skulle göra mig lugnare. Man skulle inte känna att man måste prestera på topp på allting, säger hon.

De andra eleverna är tveksamma. En tycker tvärtom att det vore orättvist om ett A på en kurs i början av utbildningen skulle kunna sänkas de kommande åren. Flera förstår inte hur innehållet i ett ämnes alla kurser skulle kunna rymmas i ett samlat betyg.

– I teknik har vi till exempel en kurs om programmering och en i webbdesign. Det blir svårt att lägga ihop. En elev kan ju vara bra i det ena, men inte i det andra, säger Kennet Klenz.

Betyg i fokus. Annika Hellewell, Jörgen Tholin och Anna Spada utreder en övergång till ämnesbetyg.
Foto: Patrik Lundin

En annan åsikt som kommer upp är att ämnesbetyg skulle öka stressen sista terminen. Då är det ju dessutom ”mycket fester och annat”. En kompromisslösning som flera eleverna tycker verkar rimlig är att behålla kursbetygen men att betygen viktas utifrån hur svåra de är. Betyget från kursen Svenska 3 skulle då få större betydelse för slutbetyget än det från Svenska 1.

Diskussionen är något trevande. Det är först när de kommer in på kompensatoriska inslag i betygsättningen som elevernas engagemang väcks på riktigt. Det handlar om principen om att alla kunskapskrav måste vara uppfyllda för att nå ett visst betyg. Alla är överens om att det nuvarande systemet måste ändras. Ett förslag som nämns i utredningsdirektivet, och som eleverna spontant tar upp, är att överföra bedömningssystemet vid nationella prov – där det görs en mer sammanvägd bedömning av prestationerna – till betygsättningen.

Även diskussionen om sena inlämningar och principen om att lärarna ska utnyttja all tillgänglig information vid betygsättning blir livlig. I samhällsklassen ligger ”de flesta” efter med inlämningar och skolledningen har en anställt en studiecoach som ska hjälpa eleverna att få ordning på det.

– Det borde blir mer vuxet. Om det finns en deadline så ska man hålla den, säger Kennet Klenz, men tillägger att det så klart kan finnas berättigade skäl att skjuta upp inlämningar ibland.

Det brände till om omprov och inlämnings­uppgifter. De ville att lärarna skulle vara tydligare.

Det är också vanligt att lärarna säger till eleverna att göra kompletteringar på redan inlämnade uppgifter som då ska leda till att de höjer sina betyg. Och omprov verkar man kunna göra hur många gånger som helst. Förutom mer ”ordning och reda” vill eleverna också se att lärare använder andra sätt än prov och inlämningsuppgifter i sin bedömning.

– En del lärare har börjat med seminarier. Det är bra. Det borde vara mer varierade bedömningsmetoder, säger Kennet Klenz.

Lyssnar in. Betygsutredarna träffar elever från olika program (fr v): Linda Westerlund, Lisa Lindfors, Sigge Nilsson, utredarna Annika Hellewell och Anna Spada, Elias Gullans, Kennet Klenz och Philip Norgren.
Foto: Patrik Lundin

Efteråt säger Jörgen Tholin, Annika Hellewell och utredningssekreterare Anna Spada att samtalet var givande. De tycker att de har fått nya infallsvinklar – inte minst för att eleverna nyanserade bilden av för- och nackdelar med ämnesbetyg. Men också för att det märktes att de tyckte att andra frågor var viktigare.

– Det brände till om omprov och inlämningsuppgifter. De ville att lärarna skulle vara tydligare och mer rättvisa. Det måste vi fundera på. Men frågan är om det är möjligt med en statlig reglering eller om det går att ge rektor ett tydligare mandat, säger Jörgen Tholin.

Eleverna var också nöjda med att få träffa utredarna.

– Det kändes bra att säga vad jag tycker. Det känns bra att jag kan vara med och påverka, säger Lina Pettersson och får medhåll av Kennet Klenz:

– Det har inte känts som att våra röster har räknats tidigare.

Detta är betygsutredningen

Betygsutredningen tillsattes den 26 april med Jörgen Tholin som utredare. Den samverkar med Skolverket och en extern forskargrupp och har under hösten 2018 haft möten med olika intresseorganisationer och myndigheter. Utredarna gör också besök på en rad skolor runt om i landet.

Betygsutredningen har fyra uppdrag: Att föreslå en modell för ämnesbetyg på gymnasiet och analysera hur denna modell ska förhålla sig till vuxenutbildningen. Att analysera om, och i så fall föreslå hur, kompensatoriska inslag ska införas i betygssystemet. Att föreslå sätt att synliggöra och dokumentera elevens kunskapsutveckling när kunskapsnivån inte motsvarar godkänt. Att kartlägga tillämpningen av lärarnas skyldighet att ta hänsyn till all tillgänglig information vid betygsättningen och vid behov förslå förändringar.

Den 30 november 2019 ska utredningen vara klar.

Alla artiklar i temat Betyg & bedömning (7)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com