Läs senare

Samhällsfrågor sätts under vetenskaplig lupp

ForskningGenteknik, fosterdiagnostik och klimatförändringar. När brännande samhällsfrågor integreras med naturvetenskapligt innehåll väcks elevernas intresse, visar en ny avhandling.

06 Apr 2018
Illustration: Karin Cyrén

Bönder, fiskare och miljö­representanter är långt ifrån eniga. Därför hettar det till rejält när de försöker övertyga varandra om fungerande åtgärder under debatten om Östersjöns framtid.

Scenen kunde ha hämtats från ett ­aktu­ellt miljömöte, men utspelade sig på en gymnasieskola där läraren under­visade utifrån SNI, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. SNI innebär att elever får använda sina fakta­kunskaper i naturvetenskap för att kritiskt granska information och ta ställning i olika samhälls­frågor.

En som iakttog rollspelet på nära håll var forskaren Ulrika Bossér. I sin nya avhandling om SNI förklarar hon att en av de största vinsterna med undervisningsformen är att eleverna upplever den som engagerande. Internationellt, framför allt i västvärlden, ser man att elevers intresse för naturvetenskap är vikande.
– Med SNI kan intresset öka. Dessutom lär sig eleverna mycket annat som står i styrdokumenten, som att granska argument, resonera och komma fram till en egen ståndpunkt och samtidigt förstå varför man kan ha olika uppfattningar i en fråga. Sådant som ofta får en undan­skymd plats i de naturvetenskapliga ämnena, säger Ulrika Bossér.

Inom de naturvetenskapliga ämnena finns en stark tradition av att lägga fokus på fakta. Att då undervisa på ett nytt sätt kan därför vara utmanande för vissa lärare, men även för eleverna. De är vana vid traditionell undervisning, känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem. Dessutom kräver det nya arbetssättet mycket av eleverna rent språkligt.
– Mina studier visade att alla inte är så hemma på att diskutera och resonera. Det blir ju en svårighet om man vill ha ett mer elevaktivt arbetssätt och inkludera ­elevernas perspektiv. Och SNI bygger på att eleverna faktiskt vill delta. Här fick lärarna jag följde i min forskning använda många olika strategier för att främja elevernas deltagande, säger Ulrika Bossér.

Vem?
Ulrika Bossér är verksam vid Linnéuniversitetet. Hon har en bakgrund som lärare i kemi och matematik.

Vad?
Avhandlingen Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching.

Hur?
Klassrumsstudier av hur lärare i gymnasieskolan integrerar samhällsfrågor i natur­vetenskapliga ämnen i sin undervisning.

Ett sätt var att ge eleverna tillräckligt med bakgrundsmaterial. De behöver också tid att förbereda sig, kanske både enskilt och i mindre grupper, samt en tydlig förklaring av lärandemålen.
– Det finns risk att eleverna blir för ytliga i sina diskussioner. Då har läraren en viktig roll att föra in ytterligare perspektiv i frågeställningarna som fördjupar resonemangen.

Som lärare måste man lyssna på vad som dyker upp i samtalen, problematisera och föra eleverna lite längre än de kanske klarar av själva.

I stället för att låta elever öppet redovisa sina åsikter kan läraren samla in dem skriftligt, redovisa dem för klassen anonymt och därefter diskutera olika infallsvinklar. Då blir det mer ­avdramatiserat och åsikterna kommer i fokus, i stället för vem som tycker vad. Det står inte uttalat i målen för de naturvetenskapliga ämnena att man måste delta muntligt, betonar Ulrika Bossér.
– Man ska kunna resonera och diskutera, men det kan man göra även skriftligt. Därför tycker jag att man kan vara flexibel och överväga andra sätt än enbart de muntliga.

Lärare bör också vara beredda på känsloyttringar, och ha strategier för att bemöta dem. Diskussioner om genteknik, fosterdiagnostik, klimat­förändringar och andra ämnen som dyker upp i SNI kan nämligen skapa oro.
– Förbered positiva exempel och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt för att hjälpa elever som känner hopplöshet inför framtiden, visar tidigare forskning. Även om man kanske inte kan säga att allt kommer att lösa sig, så kan man i alla fall visa på områden där det sker en positiv utveckling, säger Ulrika Bossér.

Hon hoppas nu att SNI får större utrymme i undervisningen framöver och rekommenderar intresserade lärare att plocka in små bitar i taget, prova, utvärdera och bygga vidare på det som fungerar bra.

ur Lärarförbundets Magasin