Ingår i temat
Över ämnesgränserna
Läs senare

Samarbete kräver tid och respekt

Över ämnesgränsernaÖkat kunskapsdjup, klarare sammanhang och elever som är bättre rustade för ett yrke. Motiven är många för att arbeta över ämnesgränserna. Men risken finns att en del ämnen hamnar utanför.

av Björn Andersson
26 Okt 2018
26 Okt 2018
Illustration: Spektra

Enligt de övergripande målen i läroplanen för gymnasieskolan ska läraren samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen. Arbetet ska också organiseras så att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande.

En granskning som Skolinspektionen gjort på yrkesprogrammen på 34 skolor visar dock att lärare ofta arbetar ensamma med sina kurser, även om det också förekommer inslag av ämnesövergripande projekt eller teman. Endast fem av de granskade skolorna gav eleverna förutsättningar till helhet och sammanhang i sin utbildning, konstaterar Skolinspektionen. Schemakrockar och svårigheter att hitta kopplingar mellan gymnasiegemensamma ämnen och elevernas kommande yrken, var några av de hinder som identifierades.

Forskaren Lisa Björklund Boistrup har varit delaktig i ett projekt i Malmö där matematiklärare har undervisat tillsammans med lärare i karaktärsämnen på byggprogrammet. Undervisningen skedde både i byggverkstaden och i mer traditionella klassrum.

Samtliga ämnen måste tas på allvar och knyta an till varandra.

För att nå framgång med ämnesövergripande projekt måste de ämnen som ingår tas på lika stort allvar, betonar Lisa Björklund Boistrup. Samarbetet måste också bygga på respekt mellan lärarna:
– För yrkesprogram finns en förväntan att kärnämnen ska anpassas till yrkesämnen och själva yrket. Det fungerar inte att en matematiklärare på egen hand funderar över hur matte kan vara i en undersköterskas eller byggnadsarbetares värld.

Lisa Björklund Boistrup.

Det krävs att lärarna samverkar i en annan kontext över ämnesgränserna, menar Lisa Björklund Boistrup.

En risk är att något ämne reduceras till ett stödämne eller hjälpämne till de andra ämnena. För att undvika det krävs bland annat att de olika lärarna är delaktiga i både planering och genomförande.
– Samtliga ämnen måste tas på allvar och knyta an till varandra. Det får inte bli så att något ämne kommer i andra hand.

En erfarenhet från projektet i Malmö, där man använde begreppet karaktärsämnesmatematik, Kama, var att den första kursen i matematik inte alltid räckte till. Eleverna behövde djupare kunskaper för att klara beräkningarna i byggverkstaden.
– Eleverna måste också få matematik som är kontextfri. Om allt är totalintegrerat tappar man i båda ämnena. Ämnesövergripande samarbete bygger på samverkan, respekt för olika lärargrupper, ämnenas integritet och hur ämnena kan finnas i varandra. Det är allt på en gång och de här förutsättningarna kan nog överföras till annat än matematik och byggämnen, säger Lisa Björklund Boistrup.

Hon berättar att det finns olika projekt i landet där matematikläraren fått en extra lektion i veckan för att kunna arbeta tillsammans med lärare i yrkesämnen. Det ger utrymme både för renodlad matematik och för samverkan med andra ämnen.
– Då finns chansen att matematiken kopplad till yrket blir trovärdig.

Tips för ämnesöverskridande arbete

Skolinspektionen gjorde nyligen en granskning av undervisningen på 34 yrkesprogram i landet. Här är några av de framgångsfaktorer som inspektionen identifierade för ett ämnesövergripande arbetssätt:

  • Att examensmålen är en tydlig utgångspunkt för undervisningen.
  • Att rektorn inspirerar lärarna till ökat samarbete.
  • Att de flesta lärare på programmet ingår i samma arbetslag.

Källa: Skolinspektionens rapport Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram.

En erfarenhet med Kama var att eleverna i sin utvärdering uttryckte att samverkan gjorde det lättare att både förstå matematiken och de yrkesämnen som ingick.
– Eleverna skrev också att lektionerna blev mycket roligare, så det ger ju en ökad motivation.

Gymnasieläraren Peter Habbe leder ett projekt på Västerviks gymnasium där samverkan mellan lärare i olika ämnen är en betydande del. Lärarna ska ta ökat gemensamt ansvar för elevernas kunskaper på samhällsvetenskapsprogrammet. Att arbeta mer ämnesövergripande ska minska stressen för både lärare och elever tack vare fler samordnade uppgifter, är det tänkt. Andra syften är högre måluppfyllelse och ökat kunskapsdjup.

Ska man kunna jobba genomgripande med ämnessamverkan så behöver många ämnen ingå i arbetslaget, menar Peter Habbe. Därför är det en fördel med en stor skola med många olika lärare i varje arbetslag, alternativt få lärare vars behörighet täcker flertalet av de centrala ämnena på ett program.

I arbetslaget på Västerviks gymnasium ingår tretton lärare. De har SO-ämnen, svenska, engelska och matematik, för att nämna några.

En stor del av lärarnas fortbildning har handlat om vilka kunskaper som är programgemensamma. Lärarna har också tagit del av den senaste forskningen om hur människor lär sig. Djupinlärningsstrategier har varit ett återkommande begrepp, bland annat med utgångspunkt i litteratur av Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi, och Ference Marton, professor i pedagogik.
– När man pluggar till ett prov och lär sig svaren utantill finns det en tendens att kunskaperna inte ger djupinlärning. Vi vill försöka arbeta mer medvetet didaktiskt med progression så att eleverna får lära utifrån kunskaper de redan besitter. Det man lär sig i ettan ska återkomma i tvåan och trean i så många ämnen som möjligt, säger Peter Habbe, som är lärare i samhällskunskap, sociologi, religionskunskap och filosofi.

Han tar demokrati som ett exempel. Här gäller det att ta upp demokrati både som förhållningssätt och som verktyg för att styra ett land. I gymnasiet kan det innebära att man börjar med styrelseskicket i Sverige och fortsätter med hur demokratin är uppbyggd i USA och då återkopplar till kunskaperna om Sveriges demokratiska system. Som kontrast resonerar man senare om länder som har allmänna val, men som ändå inte anses demokratiska. På det här viset blir det inte enbart ett område som pågår i några veckor för att sedan bytas ut mot något helt annat, till exempel lag och rätt.
– Vi vill gradvis öka komplexiteten och få fler ämnen involverade. Vi har försökt hitta ett minimum av kunskaper som är programgemensamma och som eleverna ska lära sig. Vi vill få eleverna att djupinlära kunskaperna med hjälp av lärarnas nyvunna insikter om didaktisk teori och vi har gett oss fanken på att eleverna ska få med sig det.

Peter Habbe.

Att få in alla ämnen medför ibland svåra utmaningar. Språk och matematik kan hamna vid sidan om.
– Vissa ämnen hamnar i periferin, till exempel delar av matematiken. Andra ämnen som främmande språk är också svårt att fullt ut integrera eftersom eleverna har alltför grunda språkkunskaper.

En röd tråd i utvecklingsarbetet har varit att planera undervisningen utifrån examensmålen och ämnenas syften.
– Om man ska generalisera gör man oftast tvärtom i gymnasieskolan. Man tar det centrala innehållet och kunskapskraven och planerar in i respektive kurs. Då blir det otroligt mycket kunskaper men samtidigt snuttifierat för eleverna.

Peter Habbe ser ingen större risk i att de missar delar av kurserna eller att det blir svårt med betyg och bedömning med ett bredare sätt att se på ämnena.
– Kunskapskraven är en återspegling av ämnets syfte. Jobbar vi ämnesövergripande kan vi också diskutera bedömningen på ett säkrare sätt.

Han tror att projektet i Västervik kommer att förändra undervisningens organisation och att lärarna kommer att arbeta mer tillsammans i klassrummet.
– Även klassindelningen så som den ser ut i dag bland eleverna kan komma att bli mer flexibel, både mellan klasser och årskurser, om nu klasser över huvud taget kommer att vara ett begrepp om några år. Och schemat, som i dag är indelat i kurser, torde ändra skepnad.

Men, betonar Peter Habbe, det är inte det ämnesövergripande arbetssättet i sig som är vägen till ökat kunskapsdjup hos eleverna.
– Det är så många variabler som man måste ha koll på för att undervisningen ska bli effektiv och leda till djupinlärning. Det är relationer, formativ bedömning, kunskaper om inlärning, för att nämna några. Undervisning och lärande är komplext – det går inte bara att hoppa på en häst i taget. Man behöver ta ett tag runt tyglarna på alla variabler samtidigt.

Alla artiklar i temat Över ämnesgränserna (7)

ur Lärarförbundets Magasin