Läs senare

Problemlösning saknas i matematikböcker

ForskningProblemlösning är ett prioriterat område i matematik. Men endast cirka tio procent av innehållet i läroböckerna i gymnasiet innehåller sådana uppgifter, visar Jonas Jäder i en ny avhandling vid Umeå universitet.

av Björn Andersson
05 feb 2020
05 feb 2020
Foto: Pixabay

Varför behövs det mer problemlösning, är det för att klara högre studier?
– Det är en del av det. Men forskningen är tydlig med att problemlösning är ett värdefullt verktyg för att befästa och kanske än mer utveckla kunskap i matematik. Det svårt att bygga upp kunskap om man bara jobbar med rutinuppgifter. Problemlösning behövs också för att klara gymnasiekurserna, svarar Jonas Jäder.

Det har forskats och debatterats en del om att det är för lite problemlösning i matematik. Varför blir det då inga förändringar?
– Läroplanerna är tydliga med att problemlösning är värdefullt och ska ingå i undervisningen. Men det verkar vara svårt att implementera styrdokumenten. Det jag koncentrerat mig på i avhandlingen är läroböckernas roll.

Du har undersökt läroböcker i Sverige och i elva andra länder. Hur stor andel problemlösning finns det i böckerna?
– Det beror lite på hur man definierar problemlösning. Men totalt sett handlar det om cirka tio procent av uppgifterna och det är ungefär lika stor andel i samtliga böcker oavsett land. De andra uppgifterna kan man lösa genom att följa en mall som boken har presenterat.
– En stor del av problematiken är att uppgifterna med matematiska problem i väldigt hög utsträckning finns i slutet av varje kapitel. Författarna bestämmer sig för att det finns lätta och svåra uppgifter. De flesta eleverna kommer inte till slutet av kapitlet med problemlösning.

Foto: Lotta Frisk

Böckerna liknar varandra när det gäller andelen problemlösning. Hur kommer det sig då att det skiljer sig i matematikkunskaper mellan länderna?
– Eftersom ingen har bättre läroböcker så måste det vara andra orsaker. De kanske i vissa länder använder sina böcker på annorlunda sätt. Traditionellt ligger till exempel Finland och Singapore högt i kunskapsmätningar.

Borde lärarna gå ifrån läroböcker?
– Det finns nog olika sätt att använda läroboken på ett mer medvetet sätt och den är ett starkt stöd för lärarna. Utifrån den här avhandlingen kan jag inte ta ställning mot läroböcker.
– En liten studie som vi gjort visar att eleverna känner sig mer trygga med rutinarbeten och strävar efter att använda metoder som finns i stället för att lösa komplicerade problem. Så det är en utmaning att förändra innehållet i lektionerna.

Du har utvecklat ett analytiskt ramverk vad innebär det?
– Det handlar om att i matematiska problem se två typer av utmaningar, som bägge är värdefulla för elever att stöta på. Dels så kallade kreativa utmaningar där en elev behöver konstruera en för henne ny lösningsmetod, och en så kallad konceptuell utmaning som innebär att kunskapen om de i uppgiften ingående matematiska begreppen leder vidare från vad eleven tidigare är bekant och trygg med. Syftet är att kunna studera vilket lärande som är rimligt att förvänta sig från olika matematiska problem, och att därifrån också kunna formulera principer för uppgiftsdesign.

Kommer det att bli en förskjutning till mer problemlösning i matematikämnet?
– Ja det tror jag men det verkar som att det tar tid. På lärarutbildning lyfter man det här området. Det förs också samtal i skolor och i matematiklyftet. Så visst händer det saker. Men det går lite långsamt.

Vem? Jonas Jäder forskare och lärarutbildare vid Högskolan Dalarna. Tidigare gymnasie­lärare.

Vad? Avhandlingen Med uppgift att lära: om matematikuppgifter som en resurs för lärande vid Umeå universitet.

Hur? Genomgång av läroböcker i matematik i bl a Sverige med utgångspunkt i hur problemlösning prioriteras. Det är en av fem studier i avhandlingen.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com