Läs senare

Pressat trots bra betyg

ForskningElever med de högsta betygen tycker att det är bortkastat att inte välja elitpräglade gymnasieskolor. Men trots höga betyg kan det bli svårt att anpassa sig till de nya kunskapskraven, visar Eric Larsson i en ny avhandling.

av Björn Andersson
11 dec 2019
11 dec 2019
Foto: privat

Eric Larsson, forskare vid Stockholms universitet, har studerat hur tre prestigefyllda gymnasieskolor möter konkurrensen på skolmarknaden och vad som styr eleverna att söka sig hit. Skolorna, som ligger i centrala Stockholm, är Norra Real, Kungsholmens gymnasium och Franska skolan.

De tre skolorna är elitpräglade men vad skiljer dem åt?
– Det finns olika förhållningssätt till att vara högpresterande. I de två kommunala skolorna, Norra Real och Kungsholmens gymnasium, finns ett högre tryck att försöka få de högsta betygen även på gymnasiet eftersom man har kommit in med höga meritvärden. Det finns också skillnader i skolkultur. Kungsholmens gymnasium har ett mer levande föreningsliv och andra aktiviteter utanför den formella utbildningen.

Finns det motsvarande konkurrens mellan gymnasier i andra städer?
– Svårt att svara på men jag antar att det finns liknande förhållanden i Göteborg och Malmö. Stockholm har en större gymnasieregion där väldigt många elever från flera kommuner konkurrerar med meritvärden. Det finns också ett stort antal gymnasieskolor.

Är det mest innerstadselever som går i de tre skolorna?
– Nej, det har blivit en blandning. Elever med höga meritvärden och ofta med välutbildade föräldrar pendlar i större utsträckning till innerstadsskolorna.

Vad anser lärarna om att jobba på de här skolorna?
– De är nog stolta men de är också medvetna om att de är gynnade av att möta elevgrupper som är studiemotiverade.  Samtidigt vet lärarna också att det finns en viss press på dem, vilket går att koppla till elevgruppens förväntningar.

Är de här elevgrupperna och deras föräldrar krävande? I avhandlingen står att de satt i gång ett drev mot en lärare.
– Det där med drev är ett lärarcitat och hör inte till vanligheterna. Men eleverna vill gärna förhandla om saker och ting. De är benägna att diskutera betyg och frågor om undervisning. De ställer krav på lärarna att de ska vara på tå och hänga med  i vad som händer i samhället. Skolorna har bra lärare men också vassa elever.

Eleverna tycker att det är bortkastat att välja andra skolor och begränsar sig i sina val. Vad är förklaringen till det?
– Eftersom de har jobbat så hårt för höga betyg i grundskolan så vill de använda det till att söka de skolor där det krävs höga meritvärden för att komma in. De har mellan 290 och 337 i meritvärden. När de har så höga betyg så menar de på att det finns ett begränsat antal skolor att välja mellan. 

Du resonerar i avhandlingen om att höga meritvärden inte behöver säga så mycket om eleverna eller en skola. Vad menar du med det?
– Höga meritvärden kan vara komplext när det förekommer glädjebetyg och betygsinflation. Den med högsta betygen kan ha svårare att anpassa sig till de nya kunskapskraven när de möter andra högpresterande. 

Vad anser lärarna om att marknadsföra sin skola?
– Lärarna är ofta kritiska till att marknadsföra sin skola och till hur dagens gymnasiemarknad fungerar, men de är med på mässor och öppet hus. Skolorna har en nedtonad marknadsföring, vilket lärarna uppskattar. Det attraherar också den elevgrupp man får.

Vem? Eric Larsson, forskare vid institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

Vad? Avhandlingen Innerstadsgymnasierna. En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Hur? Eleverna har fått välja mellan hypotetiska skolor som har olika erbjudanden och karaktär. Totalt ingår 1 500 elever i tolv kommuner i studien.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com