Ingår i temat
Betyg & bedömning
Läs senare

När F:et har blivit ett faktum

Betyg & bedömningEn elev som har fått underkänt har rätt till en ny chans. Men det är upp till varje skola att bestämma hur det ska gå till. Här berättar tre lärare hur de jobbar med F-prövning i matematik, historia och djurhållning.

av Björn Andersson
14 Dec 2018
14 Dec 2018

”Vi delar på ansvaret”

Laila Ronsten, lärare i matematik på Wisbygymnasiet, Gotland:

Wisbygymnasiet på Gotland har prövningsansvariga lärare för olika ämnen och skolan har fyra prövningstillfällen under ett läsår. Lärarna turas om att vara ansvariga från termin till termin.

– Det systemet har vi för att våra scheman ska gå ihop då en prövning kan ta en hel del tid, säger Laila Ronsten.

Ambitionen är att eleverna ska varnas om de riskerar att få ett F.

– Det kan vara så att eleven inte visar upp en godkänd nivå vid kursens slut och då hinner vi inte skicka ut en varning, eller information om studiesituation som vi benämner det. Men grunden är att vi under kursens gång kontinuerligt informerar om elevens studiesituation.

Flest får underkänt i matematik

Ett krav för att klara en gymnasieexamen är att ha minst betyget E på de första kurserna i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk.

Andel elever med betyget F läsåret 2016/2017:

Källa: Skolverket

Om en elev har fått F i en kurs är det eleven själv som får anmäla sig till en prövning.

– Innan eleverna går upp för prövning försäkrar vi oss om att de har försökt att jobba med kursen och är redo. I matematik kan jag till exempel gå igenom tidigare lösningar som eleven har gjort på olika tal och problem, säger Karin Hedell.

Den prövningsansvariga läraren har ingen extra undervisning med eleven, men det finns däremot möjlighet för eleven att gå till ”öppet plugg” en dag i veckan och arbeta med kursen tillsammans med en lärare. Den prövningsansvariga läraren och eleven träffas vid några tillfällen beroende av vilken kurs det handlar om. Under de träffarna delas studiematerial ut till eleven och lärarna kan se vad eleven har gjort hittills på kursen.

En elev som har fått underkänt i en kurs har rätt att påbörja nästa kurs.

– Vi lärare resonerar ibland om att det här borde förändras då det till exempel i matematik kan vara svårt att klara en kurs som kräver ännu mer än den förra.

Laila Ronsten menar att de elever som är motiverade oftast klarar en prövning, men samtidigt är pressen stor då de måste göra mycket av jobbet själva.

– Min erfarenhet är ändå att kanske hälften av eleverna klarar prövning i den första matematikkursen efter första gången.

”Insatser leder till få prövningar”

Karin Hedell, lärare på naturbruksprogrammet inriktning häst på Vreta utbildningscentrum, Linköping:

På Vreta utbildningscentrum utanför Linköping är ett par dagar per termin schemalagda för prövning. Minst en månad innan prövningsdatum måste eleverna anmäla sig på en blankett som finns på skolans hemsida.

Men en prövning ska inte komma som en överraskning.

Rätt till ny chans

  • En elev i gymnasieskolan har rätt att genomgå prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det gymnasiearbete som ingår i elevens individuella studieplan, om eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller gymnasiearbetet eller om eleven har fått betyget F.
  • En prövning ska vara utformad så att eleven ska kunna nå alla betygssteg, från A–F. När eleven uppnått betyg E eller högre kan det inte prövas om.
  • Det är skolan som bestämmer hur prövningen ska läggas upp men oftast innehåller den både skriftligt och muntligt prov.
  • Elever som går på introduktionsprogram har rätt att genomföra prövning i grundskoleämnen.
  • skolverket.se finns allmänna råd om prövningar.

Källa: Skolverket och Gymnasieförordningen

– Under kursens gång så lämnar vi ut en skriftlig F-varning om vi känner att en elev halkat efter. Vi lämnar den till eleven, mentorn och vårdnadshavare om elever är under 18 år. Syftet är att eleven ska undvika ett F genom att ta igen vissa luckor, till exempel med stöd av lärare och specialpedagoger, säger Karin Hedell.

Hon tycker att systemet med prövningar fungerar bra. Eleverna är väl förberedda och de känner oftast läraren som de haft under kursens gång.

– Jag har bara haft ett par prövningar de senaste fem åren och det beror på de olika insatser och kontroller av elevuppgifter som vi har under lektionerna.

Karin Hedell undervisar i hästkurser, naturbruk, djurhållning och djurens biologi. En kurs som hon har prövat en elev i är djurhållning.

– Det är en stor kurs där alla moment ska kontrolleras, så det gjorde vi under flera dagar. Jag hade bedömningsprotokoll där eleven fick uppgifter i stallet, bland annat att förbereda foder och sköta häst. Teoretiska delar ingick också, som djurhållning och djurens beteende. Den eleven gick det bra för.

Ett sätt att undvika både prövning och betyget F är att förlänga en kurs eller gå om den.

– Det vanligaste är att förlänga, till exempel om en elev har varit sjuk mycket. Det kan ske genom att eleverna får går till specialpedagog eller schemaläggs med andra klasser.

”Ständiga diskussioner med eleverna”

Jacob Elmqvist, lärare i samhällskunskap, historia, religionskunskap och geografi på Carlforsska gymnasiet, Västerås:

På Carlforsska gymnasiet i Västerås är det inga utvalda lärare som har prövningsansvaret.

– Vi försöker sträva efter att eleven ska prövas av den lärare som haft den aktuella kursen, men det kan bli så att en annan lärare får göra den, säger Jacob Elmqvist.

Extra undervisning ges inte i hans ämnen men det finns i matematik där många elever har svårigheter.

Carlforsska gymnasiet har två prövningstillfällen per år. Av de elever som Jacob Elmqvist har prövat har ingen fått högre betyg än E.

– Man prövar för alla steg, men mina elever har nog haft som mål att fixa kursen för att kunna få examen. I mina ämnen är det en majoritet av dem jag prövat som klarat målen.

Jacob Elmqvist menar att det är ytterst ovanligt att ett F kommer som en överraskning. Inför varje läsår har eleverna upptaktssamtal där studieplanen gås igenom. Om något betyg saknas sedan tidigare får eleven genomföra en prövning i den aktuella kursen. Under läsåret har eleverna också flera utvecklingssamtal där resultaten i olika ämnen diskuteras.

– Vi lärare och mentorer har också ständiga diskussioner med eleverna om vad de måste klara och göra för att minst få E.

Alla artiklar i temat Betyg & bedömning (7)

ur Lärarförbundets Magasin