Läs senare

När anteckningarna är huvudsaken

ReportageFörmågan att lyssna, fokusera och välja ut vad som är viktigt att få ned på pränt. Det tränar eleverna i ett praktiknära forskningsprojekt om konsten att anteckna.

Fångar det viktigaste. Julia Holmgren Karlsson, Saron Kidane och Rebecka Folenius lyssnar uppmärksamt och antecknar sedan utifrån metoder de lärt sig under terminen. Foto: Sofie Isaksson

Skrapandet av stolar som dras ut ljuder ikapp med snöregnets smattrande mot fönsterrutorna. Därtill kommer allmänt småprat hos treorna på samhällsprogrammet som tar plats vid borden. Det är dags för engelska i sal 1309, tre våningar upp i huvudbyggnaden på Karro, Karolinska gymnasiet i Örebro. Ovädret utanför gör att varken stadens berömda slott eller Svartån ser speciellt inbjudande ut, men inomhus är det både varmt och ljust. Dagens lektion ska egentligen ägnas åt förberedelser inför morgondagens debatt. I respektive grupp ska eleverna prata ihop sig om sina inlägg utifrån marxism, realism eller annan vald ism.
– Welcome to class, hälsar läraren Karin Ankarberg och sorlet i salen klingar genast av.

Vissa elever var jätte­ovana att skriva för hand, de hade helt enkelt svårt att se hur en vanlig text ska se ut.

Hon förklarar att före debattförberedelserna väntar något helt annat. En övning i ”taking notes”, det forskarprojekt som klassen deltagit i sedan början av höstterminen. Det är forskaren Joseph Siegel vid Örebro universitet som står bakom projektet som ska visa om undervisningen i konsten att anteckna kan förbättras.

Karin Ankarberg.
Foto: Sofie Isaksson

I stället för traditionell forskning används en metod kallad action research. Det hela handlar om en dynamisk process där man ”planerar, agerar, observerar och reflekterar” – en praktiknära forskning som utmärks av att man utgår från verkligheten i det enskilda klassrummet för att sedan systematisera i syfte att hitta konkreta förbättringar. Det här är första gången Örebro universitet använder action research i engelskundervisning, och det med två pilotprojekt. Det ena handlar om grammatik och det andra om konsten att anteckna, den del som Joseph Siegel ansvarar för.
– Det är lätt för lärarna att säga till eleverna att föra anteckningar, men svårt att tala om hur det ska gå till, säger han.

I sal 1309 på Karro har alla elever satt sig till rätta och Karin Ankarberg delar ut randiga A4-papper och blyertspennor. I vanliga fall använder eleverna oftast datorn när de ska skriva, men i anteckningsprojektet är det papper och penna som gäller – något som väckte en del frustration i början berättar Karin Ankarberg.
– Vissa elever var jätteovana att skriva för hand, de hade helt enkelt svårt att se hur en vanlig text ska se ut, som att sätta punkt i stället för att bara skriva på i ett enda stycke, säger hon.

Blixtsnabb kunskap. Att förstå och fatta beslut om vad som är viktigt är några av färdigheterna som krävs när man antecknar. Foto: Sofie Isaksson

Nu när eleverna har övat under terminen går det betydligt bättre. Det är dessutom den näst sista övningen i projektet och en friare variant utan krav på speciell metod. När Karin Ankarberg startar uppspelningen, A summer school kids actually want to attend, börjar de gula blyertspennorna snabbt röra sig i böljande små vågor över alla anteckningspapper. Rad efter rad fylls på med information värd att lägga på minnet.

Sex och en halv minut senare har de flesta elever antecknat två fulla sidor, och precis som de lärt sig tidigare har de använt pilar, cirklar, streck och andra symboler för att länka samman information och stycken som på ett eller annat sätt hör ihop.

Karin Ankarberg avslutar dagens övning genom att ställa frågor om berättelsen de just hört och svaren låter inte vänta på sig. Hon tycker att elevernas förmåga har förbättrats rejält sedan starten i början av september, och de får beröm.
– Remarkable difference, säger hon. Det som tidigare var hela meningar har bytts ut mot keywords, och ni använder dessutom fler symboler nu. Genom att markera förstår hjärnan att ”aha, det här är viktigt, bäst att spara i minnet”.

Så kan du jobba i klassrummet

  • Lyssna även på längre texter och öva på att sortera bort det oviktiga.
  • Låt eleverna jämföra sina olika anteckningar och diskutera vad de valt att notera.
  • Att skriva för hand, med papper och penna i stället för på datorn, hjälper hjärnan att minnas bättre. Det ger också eleverna möjlighet att använda pilar och andra symboler för att markera och länka samman information och stycken.
  • Låt eleverna lyssna och anteckna utifrån material som är anpassat efter ålder och kunskapsnivå. De måste ha en chans att lyckas.
  • Med yngre eller mindre skickliga elever är det bäst att först hjälpa dem bryta ner språket i hanterbara delar. De kan sedan börja med att skriva ner värdefulla nyckelord de hör.

Karin Ankarberg har tre klasser som är med i projektet. Kollegan Stina Granberg deltar också, med ytterligare två engelsk-klasser på Karolinska gymnasiet. Hon har liknande erfarenheter, om elevernas utveckling, som Karin Ankarberg.
– Jag kan se att koncentrationen och utförligheten har förbättrats. De har också blivit bättre på att leta efter svar i sina anteckningar i stället för att leta i minnet som de ofta gjorde tidigare, säger hon.

Längst fram i Karin Ankarbergs klassrum sitter Oskar Sarbäck, Jesper Lindberg och Jonathan Dreyfus och jämför dagens anteckningar med varandra. De kan konstatera att de har gjort i stort sett samma urval, och de är också alla överens om att höstens övningar har gett resultat.
– Jag förstår mina anteckningar på ett helt annat sätt nu, säger Oskar Sarbäck och Jesper Lindberg tillägger att han faktiskt tycker att det har varit kul att lära sig olika sätt att anteckna på.

Varför är det då så viktigt att bli bättre på att anteckna? Enligt Stina Granberg handlar det dels om att förbereda sig för högre studier, dels om att hjälpa hjärnan att strukturera tankar, innehåll och minnesfunktioner. I den bästa av världar fungerar också anteckningarna som något man i efterhand kan använda för att reflektera kring till exempel en föreläsning.

Forskaren Joseph Siegel förklarar att konsten att anteckna egentligen är en väldigt komplex historia, men samtidigt är det något de flesta av oss tar för givet att vi ska kunna.
– Att anteckna handlar både om att lyssna, förstå, bestämma vad, hur och när det dyker upp något som är värt att skriva upp. Allt detta sker på en millisekund, och samtidigt måste du fortsätta att lyssna för att inte gå miste om värdefull information, säger han och tillägger att det naturligtvis blir extra svårt när du lyssnar på ett språk som inte är ditt modersmål.

Han berättar också att det via enkäter i projektet framgår att de flesta elever inte haft någon som helst undervisning i att anteckna tidigare, varken på sitt modersmål eller på något annat språk.
– Förvånande nog är det ofta så, trots att vi alla tycker att det är så viktigt. Således finns det ett behov av forskning på just det här området, säger han.

Stina Granberg.
Foto: Sofie Isaksson

För Stina Granberg och Karin Ankarberg har projektet inneburit en del merarbete utöver det vanliga lärarlasset som ska dras. Förutom förberedande skriftligt material med instruktioner har de även haft regelbundna möten på universitetet med andra projektdeltagare och forskaren Joseph Siegel. Där har de diskuterat hur de olika övningarna fungerat och om något ska revideras.

Stina Granberg tycker att samarbetet flutit på bra.
– Här är det ingen forskare som har kommenderat vad vi ska göra, i stället har det anpassats efter vår verksamhet och Joseph har frågat oss: Tror ni att detta funkar, har ni förslag på material som kan passa och så vidare. Vi har skapat det här tillsammans, säger hon.

För att hinna med möten, förberedelser och annat forskningsrelaterat har Karin Ankarberg och Stina Granberg fått avstå ett fortbildningsprojekt på skolan som pågått varje onsdag eftermiddag. Men de ser även projektet som en slags fortbildning, ”en möjlighet att få upp ögonen för sin egen verksamhet” som Stina uttrycker det. De uppskattar också själva forskningsmetoden i sig, action research.
– Det är otroligt sympatiskt med en metod som är så verksamhetsnära, att den har relevans både för oss och eleverna. Jag tycker att det här är ett fantastiskt sätt att bedriva forskning på när det gäller pedagogik, säger Stina Granberg.

Förutom de fem klasserna på Karolinska gymnasiet har ytterligare klasser i två andra skolor deltagit i projektet som avslutades strax före jul. Alla elever fick då göra ett test och svara på en enkät, som jämfördes med de test de gjorde vid projektets start.

Det visade sig att eleverna hade ökat mängden antecknad information markant, och utvecklats i positiv riktning. De hade dessutom högre poäng på det avslutande hörförståelsetestet jämfört med det vid projektets början. I enkäten uppgav eleverna att de tyckte att höstens övningar varit både välbehövliga och givande.

Nätverkar. Karin Ankarberg och Stina Granberg är med i ett språkdidaktiskt nätverk kopplat till lärarutbildningen på Örebro universitet. Det var där de först hörde talas om forskningsprojektet om konsten att anteckna. Foto: Sofie Isaksson

Det preliminära resultatet ska nu presenteras på språkutbildningskonferenser i Karlstad, Stockholm och Chicago. Joseph Siegel förbereder även artiklar i ämnet som ska publiceras i olika akademiska tidskrifter.

Några av de lärare som deltagit i höstens studie kommer att fortsätta med projektet även under 2018, både med nya elever och vissa som varit med tidigare. För treorna på Karolinska gymnasiet är forskningen däremot nu ett avslutat kapitel. Men lärdomen tar de med sig.
– Det här kommer vi att ha stor nytta av, i synnerhet när vi börjar på universitetet, säger Jonathan Dreyfus, en av eleverna i Karin Ankarbergs klass.

Både Karin Ankarberg och Stina Granberg är nöjda med projektet, och de tycker att alla borde låta sina elever öva på att anteckna. Karin Ankarberg tipsar om en enkel variant att börja med.
– Den går ut på att under en minut i taget försöka skriva ner precis allt som sägs, för att öva upp uthållighet och fokus. Det känns som en nyttig övning som dessutom ger snabbt resultat. Det är i alla fall en metod som jag kommer låta mina elever fortsätta med, säger hon.

Vill du vara med?

Lärare som är intresserade av att delta i projektet under 2018 är välkomna att kontakta forskare Joseph Siegel via mejl: joseph.siegel@oru.se.

ur Lärarförbundets Magasin