Läs senare

Museum i ny skepnad

HIstoriaHur påverkades judarna i Sverige av Förintelsen? Judiska museet, som har fått en ny bostad, ger en omfattande bild av både dåtid och samtid. Oftast genom personliga berättelser.

12 sep 2019
Konstnären Åsa Andersson Broms verk Nej skildrar alla de brev som skickades till Sverige från judiska flyktingar, där de allra flesta fick avslag.
Foto: Jean Baptiste Béranger

”Om en minoritet för en majoritet”. Det är Judiska museets nya slogan. I juni slog de upp portarna till en ny lokal, i Stockholms äldsta synagoga på Själagårdsgatan i Gamla stan.

Museet grundandes av Viola och Aron Neuman 1987 och har alltid haft svårigheter att hitta lämpliga lokaler. Men nu har man hittat hem, och mycket mer autentiskt kan det nog inte bli. Synagogan har alltid varit en symbol för historien om när de första judarna kom till Sverige, hur de skapade en gemenskap och försökte bli en del av det svenska samhället.

Det judiska kulturarvet i Sverige och Förintelsen har inte fått samma uppmärksamhet som den ”stora” berättelsen, konstaterar Angelica Ruckstuhl, museipedagog på Judiska museet.
– Här blev Förintelsen lite av en parentes eftersom den inte ägde rum här, men givetvis påverkade den de judar som bodde här i stor utsträckning. Det judiska kulturarvet i Sverige har ofta osynliggjorts, så vårt mål är att förmedla kunskap om just den svensk-judiska historien.

För hur mycket vet vi svenskar, exempelvis, om det så kallade judereglementet som utfärdades 1782 och fick stora konsekvenser för judarnas liv och möjlighet att etablera sig i det svenska samhället? Och som innebar att judar förbjöds att gifta sig med icke-judar, att ägna sig åt hantverksmässiga yrken och att de enbart fick utöva handel och bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

Det judiska kulturarvet i Sverige har ofta osynliggjorts, så vårt mål är att förmedla kunskap om just den svensk-judiska historien.

Angelica Ruckstuhl berättar att en tredjedel av besökarna utgörs av skolklasser och att de alltid lagt mycket energi på att utarbeta pedagogiska skolprogram anpassade till skolans olika kursplaner.

I ett av de nya skolprogrammen som riktar sig till alla åldrar, med titeln Äter judar falukorv? En grundkurs i judendomen, får besökarna lära sig om hur det kan vara att leva ett judiskt liv och uppmuntras att diskutera frågor kring identitet och religionens betydelse då och nu.

Angelica Ruckstuhl.
Foto: Jason Andersson

Ett annat exempel är Medborgarspelet – vägen in i det svenska samhället, anpassad för elever som går på högstadiet och gymnasiet. Här skildras personliga berättelser och utställningen bygger till stor del på att eleverna ska kunna gå runt och ta till sig innehållet på egen hand.
– Den här utställningen handlar om integrationens villkor, politik och lagar och hur det var att ta sig in i Sverige under olika tider.

Besökarna kan även få möta en överlevare från Förintelsen.
– I det här fallet kan det krävas lite mer förberedelser från lärarens och elevernas sida. Att eleverna har fått en introduktion, allt för att kunna ställa frågor och skapa en bra dialog med den överlevande berättaren, säger hon.

I skolprogrammet Det stängda Sverige: Sverige och Förintelsen fokuserar man på hur den svenska flyktingpolitiken såg ut under andra världskriget. Vad Sverige gjorde och inte gjorde under Förintelsen och vilka som fick komma hit och inte fick komma hit.
– Här visas bland annat en ryggsäck, som vi fick in ganska nyligen, som var det enda en flicka som kom hit med barntransporterna hade med sig. Vi har hela hennes berättelse nedskriven och det är en väldigt stark historia, säger Angelica Ruckstuhl.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com