Läs senare

Motstånd mot kärnämnen skapar identitet

För att skapa en maskulin yrkesidentitet tar pojkar på byggprogrammet avstånd från kärnämnena, bland annat genom att uppträda nonchalant på lektionerna

14 apr 2010

De här resultaten visar Ronny Högberg i sin avhandling Motstånd och konformitet – om manliga yrkeselevers liv och identitetsskapande i relation till kärnämnena.
        Under ett års tid har Ronny Högberg, Forskarskolan för pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet, följt två klasser på gymnasieskolans byggprogram. Det är främst de elever som sökt sig till ett yrkesförberedande program för att de inte är intresserade av teoretiskt skolarbete som är i fokus i studien.
   –  Just byggprogrammet är egentligen mindre intressant i sammanhanget. Jag valde att studera manliga elever på ett yrkesprogram eftersom ”antipluggkulturer” ofta framträder tydligare bland killar, säger Ronny Högberg.

De elever som han följde bygger delvis sin identitet på ett motstånd mot kärnämnen. Enligt studien visar de det på olika sätt. En aspekt är hur de resonerar om kärnämnena, där de menar att ämnena är tråkiga och meningslösa för deras kommande yrkesutövning. Eleverna använder ointresset för att beskriva sig själva, exempelvis genom att framhäva att de är ”praktiskt lagda” och inte några ”plugghästar”.
        Andra exempel hör ihop med hur eleverna agerar på lektionerna i ämnen som de upplever ligger långt från dem själva. För att demonstrera sitt motstånd mot skolarbete i allmänhet undergräver de den formella ordningen i klassrummet, bland annat genom att föra privata samtal och att skämta bort lärarens eller andra elevers seriösa inlägg. På det sättet skapar de en frizon där lektionerna blir en plats för socialt umgänge snarare än en plats för lärarens maktutövning över eleverna.

Eleverna menar också att det meningslösa pluggandet gör det acceptabelt att fuska. Det kan handla om att använda fusklappar på prov eller att plagiera upp­satser från nätet. Eleverna har andra intressen än läxor som upptar deras fritid och de tror inte att en framtida arbetsgivare lägger någon vikt vid deras betyg i kärnämnena i alla fall.
   – Samtidigt var det intressant att se att de intar en slags mellanposition. Trots att de tycker att vissa ämnen är meningslösa anstränger de sig ändå för att undvika alltför dåliga betyg – även om de använder fusk för att nå dit. Att de vill få hyfsade betyg hänger samman med att de dels inte vill bli betraktade som elever med en oförmåga att klara skolarbetet, dels tror att alltför dåliga betyg kan försämra deras chanser att få jobb.
        Ronny Högberg menar att den här mellanpositionen är mer rättvisande att beskriva som en motsträvighet till kärnämnen snarare än ett renodlat motstånd.
   – Å ena sidan försöker de skapa sig ett friutrymme i relation till skolan och minska det formellas makt över deras liv, å andra sidan erkänner de och accepterar att kärnämnena, och den bedömning skolan gör av deras studieinsatser, kan ha betydelse för deras liv och yrkesplaner.

Men trots att dessa elever uttrycker att de helst skulle slippa alla kärnämnen finns vissa nyanser i deras resonemang. Dels skiljer sig attityden till matematik från andra kärnämnen, eftersom eleverna tror sig ha nytta av de kunskaperna i sitt framtida yrkesliv. Dessutom kan motståndet mot andra kärnämnen vara nedtonat i de fall där läraren uppfattas som en juste person med en social förmåga, som är lyhörd och kan relatera till elevernas värld.
   –  Många lärare vet nog att det kan vara viktigare att vårda de sociala relationerna till den här gruppen elever jämfört med högpresterande och studiemotiverade elever som mer eller mindre driver sig själva. Och lärarna i min studie agerade insiktsfullt – de visste att det bara blir ännu roligare för eleverna att tramsa på lektionen om läraren blir arg, säger Ronny Högberg.

ur Lärarförbundets Magasin