Ingår i temat
Valår i klassrummet
Läs senare

”Modern källkritik handlar om söklogik”

Valår i klassrummetRisken är stor att främmande makt försöker påverka det svenska valet i höst. För gymnasielärarna väntar en viktig uppgift i att träna sina elever i en ny mer avancerad form av källkritik, menar Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd.

av Björn Andersson
05 Apr 2018
05 Apr 2018
Foto: Anna-Lena Ahlström

Valrörelsen rullar snart i gång på allvar. För lärarna är det ett tillfälle att höja elevernas medvetenhet om hur samhället och politiken fungerar, men den här gången ställer det nya krav på undervisningen. Falska nyheter, cyberattacker och påverkan från främmande makt skakar om förutsättningarna för demokratin och yttrandefriheten.
– Traditionell källkritik är en sak, den hanterar man ganska bra i skolan och det är något som lärare och bibliotekarier kan en hel del om. Men ny modern källkritik, där man även måste förstå sig på söklogik och algoritmer, är en annan sak, där behöver kompetensnivån höjas, säger Statens medieråds direktör Ewa Thorslund.

Min erfarenhet är att lärarna själva tycker att de har ganska dåliga kunskaper.

Samtidigt pågår en förskjutning av mediekonsumtionen mot mer bilder. Nyhetsflödet är fullt av fotografier och videofilmer där sammanhang och ursprung inte alltid framgår tydligt. Det kräver kunskaper i bildkritik.
– Bilder har en tendens att ta sig förbi förnuftet och spela på känslor. Därför har vi stort fokus på bildkritik och har tagit fram ett nytt material om propaganda och desinformation.

Ewa Thorslund

Ålder: 53 år.

Yrke: Direktör för Statens medieråd.

Aktuell: Statens medieråd lanserar metodmaterial om konspirationsteorier och källkritik.

Bakgrund: Har skrivit flera böcker om ungas integritet på nätet, varit styrelseordförande i nätverket Surfa lugnt och arbetat som näringspolitisk expert för IT- och telekomindustrin. Utbildad civilekonom.

Vad skiljer bildkritik från vanlig källkritik?
– Man behöver förstå hur bilder anspelar på känslor och att de signalerar så mycket som vi inte tänker på. Vi har nyligen även tagit fram material om könsnormer i bildspråket, som också handlar om bildkritik och hur mycket en bild både kan inkludera och exkludera människor.

Hur tränar man sig i bildkritik?
– Man måste titta på mycket bilder och utsätta sig för deras kraft. Vårt bildmaterial är ganska omfattande. Man kan använda bilderna i undervisningen, diskutera och förhålla sig till dem. Det är både klassiska bilder och nya bilder.

Hur är kunskapsnivån om detta hos lärarna?
– Min erfarenhet är att lärarna själva tycker att de har ganska dåliga kunskaper. I den nya läroplanen finns tydliga krav på kunskaper om källkritik och medie- och informationskunnighet hos eleverna, men på lärarutbildningen finns inte motsvarande kunskapskrav på det här området.

Har ni försökt påverka lärarutbildningen för att få in det här perspektivet?
– Ja, vi har under flera år haft återkommande möten med lärarutbildningarna och tagit upp diskussioner om de här frågorna.

Vad har det gett för resultat?
– Några lärarutbildningar är väldigt framåt, medan andra inte är det. Skrivningarna i högskoleförordningen, som reglerar examenskraven för lärarstudenterna, är svaga på det här området. I den ställs faktiskt högre krav på högstadie- och gymnasieelever när det gäller digital kompetens och medie-och informationskunnighet än vad det görs på lärarstudenterna. Det blir då upp till varje enskilt lärosäte att bestämma lokala examensmål och det äventyrar likvärdigheten i lärarutbildningarna.

Om konsten att förleda

Tre metodmaterial finns för gratis nedladdning på statensmedierad.se:

Vem är det som styr oss? handlar om konspirationsteorier. Hur uppkommer de och vad får oss att tro på dem?

Propaganda och bilders makt är ett material om konsten att övertyga och förleda.

Könsnormer i bildspråket tränar förmågan att analysera, förstå och problematisera fotografier i bland annat reklam.

Vad skiljer det nya medielandskapet från det gamla?
– Tidigare hade man att förhålla sig till traditionella medier och traditionella publicister och nyheterna kom till en i ett visst format som man kunde känna igen och förhålla sig till. Nu när till exempel dagspress står inför en ny finansiell situation och tvingas införa betalväggar är det inte längre de nyheterna som läses och sprids i sociala medier. Ungdomar tar till sig väldigt mycket nyheter i sociala medier, men då blir det andra sorters nyheter man får till sig.
– Sociala medier har också en annan logik. Man är inte där bara för att informera sig utan också för att interagera med andra människor. Då är det andra mekanismer som styr hur man förhåller sig till ett innehåll. Som lärare måste man förstå vad det gör med en och vad man behöver för stöd och kunskap och förmåga.

Hur skaffar ni er kunskaper om vad elever och lärare behöver veta?
– Vi gör undersökningar och frågar hur det står till med kunskapen och tar fram material tillsammans med lärare. Sedan stämmer vi av med ungdomar i paneler och är ute och testar materialet i skolor.

Hur stöttar man elever så att de har kraft att stå emot grupptryck?
– Det är väldigt lätt att skapa en känsla av att alla tycker likadant, men vi har inte mycket forskning som visar vilka effekterna är av det i det nya medielandskapet. Bara för att det är mer information i omlopp betyder inte det att man är mer informerad. Man luras lätt att tro att man är mer informerad än man är.

Finns det en risk att man piskar upp en onödig oro bland eleverna inför hotet att främmande makt påverkar det svenska valet?
– Undervisningen i de här frågorna bör inte vara känsloladdad. Att bedöma innehåll är en förmåga som allt annat och lärarna bör förhålla sig till det så neutralt som möjligt. Det här är svåra saker.

Alla artiklar i temat Valår i klassrummet (9)

ur Lärarförbundets Magasin