Läs senare

Mentorskrav ökar pressen

AktuelltAlla elever ska ha rätt till en mentor, föreslår regeringen. Samtidigt visar en ny avhandling att mentorsrollen medför stora svårigheter.

av Björn Andersson
06 apr 2018
06 apr 2018
Dubbla roller. Kristoffer Höglander är både lärare och mentor. Ett uppdrag skulle räcka, tycker han. Foto: Per Groth

I en proposition har regeringen lagt fram flera förslag för att minska avhoppen i gymnasiet. En viktig del är rätten till en mentor som ska följa elevens kunskapsutveckling och uppmärksamma om eleven behöver stöd. Många har redan en mentor i dag men nu ska reglerna skärpas.

Kristoffer Höglander är lärare i samhälls­kunskap och mentor för 28 elever på Carlforska gymnasiet i Västerås. Han tycker att gymnasieskolan har förändrats mycket de senaste tio åren – vilket gjort att mentorsrollen blivit mer krävande.
– Jag jobbar heltid som ämneslärare och då är det svårt att hinna med mentorsuppdraget med allt vad det innebär.

I Kristoffer Höglanders uppdrag ingår bland annat regelbunden handledning, att skriva studieplaner och extra anpassningar för eleverna, ha kontakt med föräldrar och ibland även med socialtjänst. Han ska vara med och upprätta åtgärdsprogram, ha mentorstid två gånger i veckan samt ett studiepass.

Han har inte mentorsuppdraget tidsreglerat i sin tjänst men uppskattar att det motsvarar att ha ansvar för en hundrapoängskurs.
– Egentligen skulle man få sin undervisningstid minskad med motsvarande tid.

Kristoffer Höglander menar att regeringens förslag är lite av ett slag i luften, eftersom många redan har en mentor.
– Jag hoppas ändå att en reglering medför att frågan om mentorskapet lyfts så att det prioriteras mer likvärdigt på olika skolor. En lösning tror jag kan vara att ha heltidsmentorer. Det skulle bli mer rättvist för eleverna.

Helena Wallström vid Göteborgs universitet bekräftar i en ny avhandling att många gymnasielärare uppfattar mentorsarbetet som svårgenomförbart. Ett schemalagt läraruppdrag krockar med en flexibel mentorsroll.
– Det är elevernas behov som styr och det kan i praktiken innebära att de knackar på mitt under en lektion.

Helena Wallström menar att det är svårt för skolledningen att precisera hur lång tid ett mentorsarbete tar.
– Det går ju inte i förväg att veta vad som kommer att hända med en elev, säger hon.

Hon tycker ändå att uppdraget skulle behöva regleras tidsmässigt.
– Regeringens förslag är bra men det vore ännu bättre om det leder till att mentorsuppdraget uppvärderas och att tidsaspekten tas in.

Förslaget om mentorer fanns med i den gymnasieutredning som presenterades hösten 2016. Fler remissinstanser påpekade då att kravet på att alla ska ha en mentor ytterligare riskerar att förvärra lärarbristen. För att lösa den situationen finns möjligheter att låta lärarassistenter ta över vissa administrativa mentorsuppdrag eller att anställa andra yrkesgrupper som mentorer.
– Det är viktigt att det är en person med pedagogiska kunskaper som är mentor. Merparten av de 24 lärarna i min avhandling menade att de var mest lämpade för uppdraget men i vissa frågor skulle de önskat att det i stället var en psykolog, säger Helena Wallström.

ur Lärarförbundets Magasin