Läs senare

Med jorden som klassrum

ReportageKlimatförändringarna har effekter även på natur­bruks­­programmet. På Jälla yrkes­gym­n­asium har eleverna sått en baljväxt som är motståndskraftig mot torka. En annan utmaning är att ställa om till ekologisk odling.

24 okt 2019
Glädje över mask. Gymnasieläraren Per Forslund behöver inte leta länge innan han hittar en mask i den nyss plöjda jorden. Bättre jordbearbetare går inte att få tag på.
Foto: Patrik Lundin

– Fantastiskt!

Per Forslund ler och håller fram en mask som han hittat i en nyss uppvänd plogfåra.
– Ger vi bara maskarna de bästa förutsättningarna så är de världens bästa jordbearbetare, säger han och lägger försiktigt tillbaka masken i jorden.

Med vi menar Per Forslund framför allt eleverna på naturbruksprogrammet vid Uppsala yrkesgymnasium Jälla, där han undervisat i växtodling i 17 år.

Jag hade hellre sett att vi odlat både konventionellt och ekologiskt på Jälla.

Och vem vet, kanske kommer Jälla att bli ett paradis för maskar. Från att ha drivits som konventionellt lantbruk i över 80 år är det kommunägda lantbruksgymnasiet just nu mitt i en omställning till ekologisk växtodling och djurhållning, vilket innebär att till exempel kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte får användas.
– På många sätt kräver eko-odlingen ännu mer av bonden, som inte kan rätta till eventuella misstag med hjälp av kemikalier, säger Per Forslund, som själv inte är någon större förespråkare av eko.
– Jag hade hellre sett att vi odlat både konventionellt och ekologiskt på Jälla eftersom de allra flesta gårdar i Sverige är konventionella. Men när du odlar eko bör hela gården ställas om och det var politikernas beslut så det är bara att rätta sig efter det, konstaterar han lugnt.

Rakt och fint. Klara Fagerberg som går på ­naturbruksprogrammet på Jälla yrkesgymnasium plöjer den uppländska lerjorden i raka fåror.
Foto: Patrik Lundin

Det var i december 2017 som politikerna beslutade att ändra Jällas odlingsmetoder med den uttalade förhoppningen om att gården i framtiden ska förse skolor och äldreboenden med ekologiskt kött och mjölk och på så sätt bidra till kommunens målsättning om 100 procent ekologiska livsmedel år 2023.

Per är inte särskilt intresserad av att delta i den politiska och ofta polariserade debatten om vilka jordbruksmetoder som är mest hållbara att bruka jorden med. Samtidigt är han, liksom FN:s klimat­panel, medveten om markanvändningens centrala roll för att lösa klimatkris och förlust av biologisk mångfald.
– Men jag brukar inte klä in undervisningen i teoretiska ord om hållbarhet. Min främsta målsättning är att få eleverna fascinerade av hur allt fungerar, att jorden och växterna är levande och måste tas om hand på allra bästa sätt.

Orden miljö, människor och ekonomi sammanfattar Per Forslunds definition av hållbarhet.
– Det handlar om relationer. Människans relation till naturen, den relation vi har med varandra och hur vi hushållar med jordens ändliga resurser.

God skörd. Eleverna på Jälla yrkesgymnasium ska precis tröska den sista åkern. De gyllengula sädeskornen är belöningen på allt hårt slit. Sedan börjar årscykeln på åkern om.
Foto: Patrik Lundin

Han brukar oftast ta med eleverna utomhus på sina lektioner, i ”det stora klassrummet”. Ett uttryck som en kollega myntade.
– Det finns inga färgglada bilder i världen som kan mäta sig med verkligheten, säger Per Forslund och backar några meter från plogfåran så att eleven Klara Fagerberg, som kör traktorn, kan vända ännu en teg med plogen.
– Hon plöjer rakt och fint, konstaterar han nöjt och kisar mot solen när han följer plogkanten med blicken.

Jälla har sammanlagt 300 hektar åkermark på bördiga uppländska lerjordar. Intill den åker som Klara Fagerberg plöjer finns ett av skolans största skiften. Det sträcker sig minst en kilometer bort längs med den norra stambanan där tågen till Gävle och Sundsvall passerar.

Långt bort på fältet kör en blå traktor med halmbalspress.
– När eleverna är längst bort på åkern och behöver hjälp så blir det många steg på en dag, skrattar Per och går vidare mot fältet där de stora, runda halmbalarna ligger utspridda.
– Vi hade räknat med att få ihop ungefär 400 balar, men det blir fler än så, med råge, rapporterar eleven Joakim Pettersson nöjt när han kliver ner från traktorn. Både han och Per känner på halmen i strängen framför traktorn och konstaterar att den är torr och fin.
– Jag ser inga kornkärnor kvar i halmen. Bra tröskat, säger Per och får ett leende tillbaka.

Joakim Pettersson går andra året på Jälla och hans förhoppning är att i framtiden kunna köpa en egen gård.
– Jag vill bevara bondeyrket, säger han och menar att bönders fortlevnad är långt viktigare för hållbarheten än till exempel eltraktorer eller ekologisk odling.
– Men det är kul att Jälla ställer om till eko, även om det blir mer att tänka på i växtodlingen. Nu är det ju inte bara att lägga på kemikalier längre, säger Joakim Pettersson.

Ett tydligt exempel på skillnaden mellan eko och konventionell odling minns Joakim från i våras. Då hade han och hans klasskompisar harvat åkrarna som var klara för vårsådd, men i stället för att köra med såmaskinen direkt väntade de några dagar.
– Vi ville att ogräset skulle få lite fäste i marken först så att såmaskinen kunde ruska om deras rötter och ta död på dem på det sättet, förklarar Joakim.
– Så hade vi inte gjort om vi odlat konventionellt, då hade vi sått på en gång och sedan sprutat mot ogräset om det behövts.

Omställning. Eleven Joakim Pettersson tar en paus i halmbalspressningen och diskuterar hållbart jordbruk med sin lärare Per Forslund.
Foto: Patrik Lundin

Så fort Joakim pressat klart all halm och marken är plöjd och harvad är det dags att höstså. Men inte på just det här fältet. Här har redan en speciell vallblandning av gräs och klöver såtts in. Den ska bli foder till djuren nästa sommar. I ekologisk produktion är det viktigt att försöka sluta kretsloppen och därför eftersträvar gårdarna att vara självförsörjande på djurfoder. Det är en utmaning för Jälla med 130 mjölkkor och 80 kvigor. Bland annat på grund av vädrets makter.

Efter förra årets torka har skolan därför för första gången sått in en ny baljväxt i vallen: blålusern, en släkting till klövern.
– Förra sommaren när det var så torrt var det egentligen bara blålusern som lyste grönt på fälten. Den tål torkan bättre eftersom den har en så djup pålrot att suga upp vatten med. Dessutom är den kvävefixerande, vilket är bra för miljön, säger Per.

Blålusern, liksom andra baljväxter som ärter och klöver har kvävefixerande bakterier i knölar på rötterna. De förser växten med näring genom att binda luftens kväve. Det är ett sätt att få näring till växterna i ekologisk odling, i stället för att använda till exempel konstgödsel som inte är tillåtet. Förbudet innebär att ekolantbruket inte belastas av de stora utsläppen av växthusgaser som bildas vid produktion av konstgödsel.

Per Forslund.
Foto: Patrik Lundin

Hur Jälla påverkas och anpassas till effekterna av klimatförändringarna blir till konkreta inslag om hållbarhet i undervisningen, vilket också är en av målsättningarna i läroplanen, att visa hur naturbruk kan främja en hållbar utveckling.

Eleverna brukar få se en film där meteorologen Pär Holmgren förklarar att vädret bara kommer att bli mer extremt framöver; att torrare somrar blir ännu torrare och regniga somrar ännu våtare.
– I år var det en vanlig svensk sommar, med både värme och fukt. Den uppskattade jag verkligen. Särskilt efter förra årets torrsommar, säger Per och berättar hur torkan gjorde att skörden blev oerhört dålig.
– All möda som vi lade ner förra året gick liksom om intet. I år är det annat, säger Per tacksamt och berättar om fina skörderesultat samtidigt som han stegar vidare mot den vita minibussen. En elev väntar på honom för att tröska färdigt den sista åkern på andra sidan Jälla.
– Det är spännande och häftigt att köra så stora maskiner, säger eleven Jonatan Eriksson, som går tredje året på skolan och som alldeles strax ska köra tröska för andra gången i sitt liv.

Tröskan är en av lantbrukets allra största och mest avancerade maskiner och en ny kostar minst två miljoner kronor.
– Vi har dyra läroböcker på det här stället, skrattar Per Forslund och ber Jonatan Eriksson vrida på strömmen till tröskan, en knapp som sitter ovanför bakdäcket. Sedan klättrar de båda upp i hytten, motorn brummar till, tröskan piper och åker sedan i sakta mak till kornfältet intill.

I skolans värld har höstterminen bara börjat men ute i det stora klassrummet avslutar tröskan odlingsåret. Och om bara några dagar, så fort leveransen av det ekologiska utsädet kommer, påbörjar såmaskinen ett nytt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com