Ingår i temat
Över ämnesgränserna
Läs senare

Löser konflikter i Ingenmansland

Över ämnesgränsernaIS sönderfall, kriget mot terrorismen och situationen för befolkningen i Syrien. I sex veckor jobbar samhällstvåorna på Sjölins gymnasium med caset Ingenmansland.

Löser konflikter i Ingenmansland
Seminarium. Lärarna Henrik Bolmvik och Frida Pernesten leder elevernas diskussion om orsaker och lösningar på Syrienkriget. Foto: Nicke Johansson

Klass ”Lincoln”, en samhällstvåa, har arbetat med caset Ingenmansland under ett par veckors tid. Det handlar om konflikter och i dag är det dags för en av flera examinationer. Eleverna har delats in i mindre grupper och ska i ett seminarium diskutera Syrienkrigets bakgrund, konsekvenser och tänkbara lösningar.
– Det är väldigt svårt att lösa konflikten eftersom det är så många aktörer inblandade som vill olika saker, säger eleven Klara Westblom.

I diskussionen ska de använda konfliktteorierna realism, liberalism och konstruktivism som de har gått igenom tidigare i caset.
– Realism är att man vill ha maktbalans. Det betyder inte att det är fred. Det är typ vapenvila, fortsätter Klara Westblom.

Eleverna är väl förberedda. Samtalet flyter fram och tillbaka, från kriget mot terrorismen till Islamiska statens sönderfall och från konsekvenserna på marken till den komplicerade geopolitiken.

Efteråt är eleverna lättade. De tycker att seminariet gick bra.
– Det här caset är jätteintressant. Man har hört så mycket om IS. Det gör att det är lätt att relatera till det. Det är mycket bättre än att läsa böcker om saker som hänt för länge sen, säger Benjamin Paktinat.

3 case på Sjölins gymnasium

  • Die Mauer
    Tema: Mentala murar, juridiska murar och nationsgränser.
    Ämnen: Samhällskunskap, juridik och svenska
  • Hur gör djur?
    Tema: Människors och djurs beteende. Makt, klass, kön, identitet, normer och normalitet.
    Ämnen: Biologi, samhällskunskap och svenska.
  • Ingenmansland
    Tema: Konflikt eller tolerans i globala möten, orsaker och lösningar till konflikter.
    Ämnen: Samhällskunskap, historia och psykologi.

Han och de andra tycker det är bra att arbeta ämnesintegrerat i case. De säger att det ger en bättre helhetsbild och att de får arbeta med aktuella frågeställningar. Dessutom är det mindre stressigt.
– Vi har flera mindre examinationer, i stället för ett stort prov i slutet av varje kurs. Lektionerna är också längre. Man får mycket gjort på dem, oftast hinner man klart och behöver inte ta hem arbete, säger Linnea Pavel.

Case ingår i Sjölins grundkoncept. Modellen är hämtad från Harvard Business School och Karolinska institutet men anpassad till gymnasieskolans förutsättningar. I Göteborg försöker de integrera så mycket av så många ämnen som möjligt. Men de flesta kurser i moderna språk, engelska, matematik och idrott och hälsa ligger utanför.

Ett case pågår i sex veckor. Det betyder att varje läsår har sex caseperioder. I caset Ingenmansland ingick från början samhällskunskap, historia och religion. Men eftersom det innebar att religion blev ensidigt förknippat med sekter, konflikter och krig har de bytt ut det mot psykologi. Den avslutande delen av caset kommer att ta upp ett källkritiskt perspektiv om propaganda, och varför människor dras till extrema rörelser som IS.
– Vi försöker kroka tag i eleverna genom att ha ett anslag som väcker deras intresse. IS är ju en väldigt fascinerande rörelse. Men sedan pratar vi inte bara om det extrema, utan också om vad det säger om oss som människor, säger Henrik Bolmvik, lärare i samhällskunskap och historia.

I casen försöker de bygga in olika dilemman som eleverna kan diskutera.
– I Syrienkriget finns det inga självklara svar på vare sig orsaker eller lösningar. De konfliktteorier vi använder har i sig olika svar på de frågorna. Det ger fler perspektiv, säger Henrik Bolmvik.

Frida Pernesten.
Foto: Nicke Johansson

Han och hans kollega Frida Pernesten har båda jobbat på Sjölins i många år. De arbetar i dag enbart ämnesintegrerat och vill inte byta tillbaka till ett mer traditionellt arbetssätt.
– Det är roligt. Det är kreativt. Det känns mer sammanhängande. Det är en holistisk syn på kunskap. Det går inte att förklara fenomen i samhället med bara samhällskunskap, eller bara religion eller psykologi. Vi vill komma åt helheten, säger Frida Pernesten, lärare i svenska och religion, och fortsätter:
– Mardrömmen för mig är de här korta lektionerna där man springer ut och in i klassrummen och inte hinner skapa någon pedagogisk relation med eleverna. I case har vi möjlighet att vara inne mycket längre med eleverna.

I och med att de flesta kurser ingår i case ser elevernas schema annorlunda jämfört med på vanliga gymnasieskolor. I stället för lektioner har de längre ”casepass”. Ofta är två lärare med i klassrummet. Det är ett ständigt pusslande med schemat för att få alla case och vanliga lektioner att gå ihop. Att arbeta ämnesintegrerat och hela tiden tillsammans med andra lärare kräver mycket planering.
– Det är viktigt att ha en samsyn kring caset, och sedan måste schemat stämma. De lärare jag samarbetar med är i sin tur involverade i andra case, så ändrar man något får det följdverkningar, säger Henrik Bolmvik.

De första åren på Sjölins var just bristen på tid ett stort problem. Men numera är alla torsdagseftermiddagar vigda för planeringstid. Det finns också väl inarbetade case som har förfinats genom åren och har noggranna lärarhandledningar.

Komplicerat. Klara Westblom och Linnea Pavel tycker att det är svårt att hitta möjliga lösningar på situationen i Syrien.
Foto: Nicke Johansson

I casens upplägg finns det ett före-Gy 11 och ett efter-Gy 11. Tidigare kunde de vara mer fria och experimentella. Men i och med Gy 11:s  tydligare styrning har casen strukturerats om. När lärarna på Sjölins gjorde det klippte de helt enkelt isär det centrala innehållet i samtliga ämnen och pusslade sedan ihop de olika pappersbitarna till ett antal case. Med vissa justeringar har de flesta case hängt med sedan dess. Just nu håller man dock på att göra om dem.

Syftet är att göra en ”programinfärgning”. Ett exempel är det tidigare caset Hen om identitet, normer och normalitet. I naturprogrammet har man nu bytt ut historia mot biologi och ändrat namn till Hur gör djur? för att det ska upplevas som en del av just naturprogrammet.
– Det har varit ett önskemål från eleverna. Men det är också vår ambition. Vi använder programinfärgning för att alla kurser ska kännas mer som en del av programmet eleverna har valt, säger Henrik Bolmvik.

Den ambitionen innebär också att varje enskild kurs anpassas efter case och program.
– På en vanlig skola hade jag gjort alla mina kurser i till exempel Svenska 1 likadant. Men nu anpassar jag mig till vilket case den ingår i. Jag byter material i kurserna för att det ska bli rätt, och för att kunna göra det måste jag sätta mig in i innehållet i de andra kurserna som ingår i samma case. Just nu har jag Svenska 1 i ett case som innehåller mänskliga rättigheter, så då har jag letat upp texter som handlar om just det, säger Frida Pernesten.

Henrik Bolmvik.
Foto: Nicke Johansson

Både Frida Pernesten och Henrik Bolmvik säger att det nära samarbetet mellan kollegorna gör att det blir ett väldigt öppet klimat på Sjölins.
– Man delar med sig av kunskap och material. Det är heller inga konstigheter att man dyker upp på varandras lektioner och vi har mycket sambedömning. Det ökar rättssäkerheten, säger Henrik Bolmvik.

Under till exempel ett seminarium kan en lärare ansvara för att leda diskussionen och den andra läraren föra anteckningar. Efteråt diskuterar de ihop sig för att få ett bra bedömningsunderlag. I slutändan innebär arbetssättet att det ibland kan vara tidseffektivt att jobba i case. För även om det kräver mycket planering tjänar man in tid på att ha ämnes­överlappande centralt innehåll och kunskapskrav och att ämnen kan examineras samtidigt.

Ett syfte med arbetssättet är att eleverna ska få en mer holistisk kunskapssyn och att de ska bli bättre förberedda för fortsatta studier. Men arbetssättet innebär en omställning för eleverna när de kommer från grundskolan.
– I början måste man hålla dem i handen och lära dem hur man tar sig igenom ett case. Vi har ett antal verktyg som hjälper dem att förstå hur de ska gå tillväga. När de visar att de kan ta eget ansvar släpper vi dem friare. Vi släpper dem inte vind för våg, men vi strävar efter att skapa självständiga elever. På högskolan är det ingen som kommer att hålla dem i handen. Där måste de vara kapabla att ta eget ansvar, säger Henrik Bolmvik.

De allra flesta elever uppskattar också att arbeta med case. Lite väl mycket till och med.
– Det är faktiskt på gott och ont. Vi ser en skillnad i deras engagemang i case och i det vi kallar stuprören, alltså de ämnen och kurser som inte är integrerade. Det har varit problematiskt att få eleverna att klara de kurserna eftersom de fokuserar på casen, säger Henrik Bolmvik.

Detta är casemetodik

Casemetodiken utvecklades ursprungligen på Harvard Law School och Harward Business School i USA. Den har framför allt använts vid juridiska, företagsekonomiska och medicinska utbildningar. I Sverige har den sedan 1990-talet använts i högre utbildning, bland annat vid Karolinska institutet och Lunds universitet.

Gymnasieläraren Michael Allard har skrivit ett antal böcker om att arbeta med casemetodik i gymnasiet. Förutom på Sjölins gymnasium används det också systematiskt på Vittra.

Case ska vara verklighetsanknutet. Det ska innehålla frågeställningar som behöver få ett svar, men problemet ska vara av den arten att det uppmuntrar till olika perspektiv och lösningar. Elevernas eget sökande efter kunskap, kritiskt tänkande och diskussion är centralt. Redovisning och examination kan ske i form av till exempel seminarium, föredrag eller uppsats.

Alla artiklar i temat Över ämnesgränserna (7)

ur Lärarförbundets Magasin