Läs senare

Läroböcker förmedlar budskap om underordning

ForskningLäroböcker i samhällskunskap uppmanar till lojalitet mot statsskicket och politikers beslut, i stället för att lyfta fram olika perspektiv och låta eleverna själva ta ställning. Det visar ny forskning.

04 jun 2019

Kurt Wicke har i sin avhandling undersökt hur tio läroböcker i samhällskunskap beskriver demokrati och medborgarskap, vilken roll de tilldelar eleverna som medborgare och hur eleverna tilltalas i läroböckerna.

Jag hoppas kunna bidra till att fler samhälls­kunskaps­lärare får ett kritiskt medvetande.

– Det viktigaste resultatet, som också förvånar mig mest, handlar om att samtliga läroböcker i studien formar eleverna och praktiserar underordning, säger Kurt Wicke.

Han menar att läroböckerna förmedlar verklighetsuppfattningar, värderingar och normer som eleverna förväntas att ta till sig. Till exempel framställer alla läroböckerna det svenska representativa styrelseskicket som demokratiskt, legitimt och bra. Samtidigt som de varnar för diktaturer och odemokratiska rörelser.

Illustration: Karin Cyrén

Alla läromedlen beskriver också att demokratin är hotad. En del förmedlar att hot kommer från kommunism, nazism, anarkism och menar att eleverna måste vara lojala med det svenska statsskicket för att undvika diktatur. Andra påtalar att hot kommer från medborgares sympatier för civil olydnad och direktdemokrati.

Han berättar att ungefär hälften av läroböckerna argumenterar för att eleverna ska försvara demokratin för att de andra alternativen är ”hemska”, medan den andra hälften påtalar för eleverna att de ska försvara demokratin för att den ger så mycket, exempelvis allmän rösträtt och mänskliga rättigheter.

Läroböckerna är väldigt styrande och argumenterar för att eleverna ska dra vissa slutsatser. Men en demokratiutbildning som föreskriver hur eleverna ska tänka är inte särskilt trovärdig.

Kurt Wicke är övertygad om att en annan demokratiutbildning i skolan är möjlig. Och nödvändig.

– I längden kommer det att bli svårt att forma elever till lojala supporters som känner att de lever i den bästa av demokratiska världar. Det vore bra om samhällskunskapen kunde erbjuda redskap för att analysera ideologier och antaganden, så att eleverna kan utvecklas till självständigt tänkande medborgare.

Han menar att perspektivet i samhällskunskapsundervisningen borde flyttas från att ”beskriva hur verkligheten är” till att ”beskriva vilka uppfattningar som finns, vem som har dem och vilka antagande de utgår från”.

– Religionsämnet undervisar ju om religion utan att förkunna den riktiga religionen. Historieämnet utgår från historiemedvetande och historiebruk. Varför ska då samhällskunskapen lära ut den enda sanna uppfattningen i politiska frågor? Hur kan lärare i samhällskunskap tänka kring val av läromedel?

Kurt Wicke tipsar om att läsa läromedlet och samtidigt undersöka ideologiska antaganden i materialet: Vad innebär den här beskrivningen för eleven? Hur tänkte författarna när de formulerade det här? Hur tilltalas eleven? Han menar också att det kan vara bra att använda flera källor med olika perspektiv som läromedel. Det kan till exempel handla om olika partier som presenterar sina ståndpunkter.

– Då får eleverna möjlighet att ta del av olika perspektiv, bli medvetna om vilka ideologier som ligger bakom och kan ställa åsikter mot varandra.

Kurt Wicke har planer på att fortsätta att forska, kanske om hur demokrati och medborgarskap framställs i digitala läromedel. Han har tillfrågats av skolutvecklare och förstelärare i olika kommuner om sina forskningsresultat och kommer även att använda resultaten i lärarutbildningen på Högskolan Väst.

–  Jag hoppas kunna bidra till att fler samhällskunskapslärare får ett kritiskt medvetande kring läromedel.

Vem? Kurt Wicke är lärarutbildare vid Högskolan Väst i Trollhättan. Han har tidigare även arbetat som lärare i samhällskunskap på grundskolan, gymnasiet och inom kommunal vuxenutbildning.

Vad? Doktorsavhandlingen Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i Läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet lades fram den 29 mars vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst.

Hur? Han har analyserat hur tio läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan reder ut begrepp som demokrati och medborgarskap. I studien har han använt en diskursanalytisk modell.

ur Lärarförbundets Magasin