Läs senare

”Lärare måste jobba helger för att hinna”

ForskningGymnasielärare har svårt att hinna med sitt arbete och många vill byta jobb. Missnöjet gäller oavsett huvudman, visar Karolina Parding i en ny forskningrapport.

av Björn Andersson
04 Jun 2018
04 Jun 2018
Foto: Tomas Bergman

Fyra av tio gymnasielärare vill byta jobb och två av tio har sökt nytt jobb den senaste månaden, visar er studie. Hur ska man tolka de siffrorna?
– På ett sätt kan man tänka att en viss omflyttning är ganska naturlig. Men det som står ut är när man kopplar samman det med arbetsvillkoren. Av dem som sökt nytt jobb uppger 20 procent att det är av stor betydelse att lämna läraryrket. Generellt sett gillar lärare sitt jobb, men villkoren som omger arbetet upplevs som problematiska, säger Karolina Parding, professor vid Luleå tekniska universitet.

Vad karakteriserar goda villkor?
– Att det ska vara rimliga krav, bra stöd från arbetsgivaren och goda villkor för kompetensutveckling. Att lönen ska vara bra och att man ska hinna med sitt jobb under arbetstiden. Till exempel anger nära hälften av lärarna att de inte hinner med sitt arbete under den reglerade arbetstiden. Många måste därför jobba kvällar och helger.

De som är offentligt anställda vill oftare arbeta kvar för en offentlig huvudman jämfört med anställda i aktiebolag. Vad kan det bero på?
– Ja, 60 procent vill vara kvar hos huvudmannen bland dem som arbetar för aktiebolag medan siffran är nära 80 procent för offentliga och övriga, till exempel stiftelser. Det är något som behöver analyseras mer.
– Ett annat viktigt resultat är att många är missnöjda med villkoren för kompetensutveckling. En klar majoritet av alla lärare i studien använder sin fritid för att tillgodose behovet av kompetensutveckling.

Vem?

Karolina Parding, professor vid Luleå tekniska universitet, institutionen för ekonomi, teknik och samhälle.

Vad?

Rapporten Lärares arbetsvillkor i kontexten av marknadisering, privatisering, val och konkurrens. Rapporten ingår i ett större forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet om lärares arbete.

Hur?

En enkätundersökning med svar från 2 388 gymnasielärare. Lärarna har delats in i tre grupper utifrån om de är offentligt anställa, arbetar för aktiebolag eller andra typer av huvudmän.

Vilket resultat överraskar mest bland svaren?
– Jag trodde att det skulle vara större skillnader mellan olika huvudmannatyper men vi har hittills inte kunnat se några genomgående skillnader i våra analyser. Arbetsvillkoren upplevs på det hela taget som jämndåliga oavsett arbetsgivare. Det är höga krav och ganska lågt stöd generellt sett.

Det låter deprimerande?
– Ja, så kan man säga. Det här är en omfattande studie och den bekräftar andra mindre undersökningar. På så vis är den viktig för att den visar på ett omfattande problem. Man behöver jobba mycket för att förbättra villkoren för lärares arbete så att vi får nya individer som vill söka lärarutbildningar och att dagens lärare vill fortsätta att jobba som lärare.

En fjärdedel undviker att ta upp negativa saker med rektorn, vad kan det bero på?
– Det kan förstås bero på flera saker. Man kan tänka att konkurrensläget påverkar, att man är rädd om sitt jobb. Oavsett om man jobbar i en kommunal skola eller friskola så kan eleven promenera iväg någon annanstans.

Men om man säger till rektorn så borde ju det innebära en chans för skolan att bli bättre?
– Jo, men alla lärare lever i en konkurrenssituation och det kan påverka vad man vill säga och inte säga.

ur Lärarförbundets Magasin