Läs senare

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

ForskningElevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

av Björn Andersson
06 feb 2020
06 feb 2020
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Språkutveckling är ett viktigt skäl till att läsa skönlitteratur i gymnasiet. Andra vinster, som lärare anger i studien, är att läsning av skönlitteratur kan skapa sammanhang och bakgrund till nytta för andra skolämnen än svenska.

Det är oftast lärarna som styr vad, hur och var eleverna ska läsa. Något som kan hämma elevernas läslust.
– Att det är lärarna som styr beror mycket på syftet med läsningen. Det finns så klart tillfällen när lärarstyrd läsning är en förutsättning. Men om syftet är att bygga på läsupplevelsen och komma åt det lustfyllda, finns det en vinst i att i större utsträckning utgå från elevernas behov och intressen, säger Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet och projektledare för studien.

Att överlåta till eleverna att läsa böckerna på fritiden, som läxa, är inget som lärarna kan lita på.
– Enligt lärarna som ingick i vår studie har utvecklingen gått från att eleverna läser på egen hand utanför lektionstid till att läsningen sker under lektionerna. Många uppgav att det är det enda sättet att försäkra sig om att det blir något läst över huvud taget.

I slutändan handlar det om att skapa samman­hang och mening för eleverna.

Bland lärarna i undersökningen var det mycket vanligt att använda skönlitteratur för att ge eleverna sammanhang i olika frågor och ämnen.
– Lika gärna som svenskämnet ger en bakgrund till andra skolämnen, går det ju att vända på det och betrakta det som att innehållet i andra ämnen bidrar till att kontextualisera skönlitteraturen. I slutändan handlar det om att skapa samman­hang och mening för eleverna.

En del lärare talar om att de får agera poliser, vad innebär det i praktiken?
– Eftersom det är så många elever som saknar läsvana använder lärare olika strategier för att försäkra sig om att eleverna verkligen följer anvisningarna, både under läsningen och vid examination. De får en kontrollerande funktion. 

Vad skulle det innebära om eleverna mer fritt fick välja böcker, fördelar och nackdelar?
– Det finns forskningsresultat som visar att undervisning som utgår från eleverna har en positiv inverkan på studieresultat. Det har dels med agens att göra, dels med motivationen som kommer ur att arbeta med något som ligger nära ens egna intressen.
– Den enskilt största nackdelen handlar om lärarens arbetsbörda. Har man en klass på 30 elever och alla läser olika titlar, blir det ofrånkomligen väldigt många titlar att hålla reda på. Det blir också svårt för läraren att ge rätt stöd om hen inte själv har läst en roman som en elev arbetar med. Oavsett vilket resulterar det i att de gemensamma boksamtalen hamnar på en allmän nivå.

Tryckta böcker anses vara mer prestige­fyllt. Något som kan vara en nackdel för elever med dyslexi eller andra lässvårigheter. Den gruppen kan då tacka nej till lässtöd som de egentligen skulle behöva.
– Om det är den allmänna uppfattningen att tryckta böcker är den rådande normen bland lärare och elever, kan det få till följd att det bildas ett stigma kring digitala böcker och ljudböcker, och att den elevgruppen i så fall inte kan delta i litteraturundervisningen utifrån sina förutsättningar.

Vem? Spoke Wintersparv, doktorand i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. För tillfället stationerad vid University of Oregon.
Vad? En studie om litteraturdidaktik på gymnasiet. Det är första delen i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet.
Hur? Samtal i två fokusgrupper med totalt tolv lärare. Lärarna fick beskriva sin litteratur­undervisning och hur de kopplar olika undervisningsmoment till läsupplevelsen.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com