Läs senare

Lärande pågår när text blir teater

ForskningProcessen när en text ska gestaltas på scen bygger på ett gemensamt skapande. Och där – på vägen, när man minst anar det – pågår ett lärande. Det menar Martin Göthberg i en ny avhandling.

31 maj 2019
Foto: Kent Hägglund

På samma sätt som författaren startar med ett vitt ark utgår teaterns konstnärer ofta från ett tomt rum. Men vad händer när den tryckta texten transformeras till scenkonst? Vad sker i processen när regissör och skådespelare, rekvisita, ljus, smink och kostym tillför sina delar i gestaltningen av berättelsen?

I avhandlingen Interacting – coordinating text understanding in a student theatre production undersöker Martin Göthberg social interaktion och lärandet i en stor teaterproduktion med gymnasieelever och lärare.

Eleverna gick sista året på det estetiska programmet och arbetade med Molières De löjliga preciöserna från 1658. Under två terminer observerade Martin Göthberg i stort sett varje lektion, tog anteckningar och gjorde videoinspelningar. Han följde utvecklingen från elevernas första möte med dramatexten, via litteratursamtal med en svensklärare och den sceniska gestaltningen med en teaterlärare, fram till sista föreställningen.

Vem? Martin Göthberg, lektor Mora gymnasium, undervisar i teater och svenska.

Vad? Disputerade nyligen med doktorsavhandlingen Interacting – coordinating text understanding in a student theatre production vid Göteborgs universitet.

Hur? Har undersökt social interaktion och lärande i en ensemble med gymnasieelever och lärare vid en stor teaterproduktion.

– Det blev väldigt tydligt att textförståelse måste ses som något dynamiskt – en social process där studenter och lärare skiftar position och bygger vidare på varandras inspel. Textförståelse framstår inte vare sig som något objektivt eller mätbart, utan i stället som något i rörelse, situerat och kollaborativt, säger Martin Göthberg.

I studien visas flera rörelser – exempelvis i tid mellan den 360 år gamla textens och elevernas egna kulturella repertoar.

Ytterligare en rörelse, är den mellan det fiktiva och det verkliga.

– Det finns ofta en föreställning att man inom teatern går in i och ur en roll – ett antingen eller. Men jag visar också ett gränsland mellan roll och inte roll och där händer det en hel del, säger han.

Eleverna använder sig av sin karaktärs kroppsspråk eller accent men använder egna repliker mer än dramatextens repliker och i informella sammanhang, såväl före och under som efter lektionerna. Eleverna skapar ett slags mellanrum där förståelse för texten och dess karaktärer fördjupas.

Martin Göthberg använder begreppet didaktikens gycklare för elevernas kommunikativa arbete där de lekfullt tar sig an rollerna i sådana informella mellanrum. Det som händer kan uppfattas som bus och som lärare kan man vilja styra situationen in i mer strukturerade former.

– Jag har själv gjort det, sagt: Skärp er nu! Håll er till manus! Men avhandlingen ger ny kunskap om på vilket sätt de här situationerna är produktiva för lärandet. De är också intressanta för att de utmanar den maktordning vi lärare besitter, säger han.

Martin Göthberg menar att avhandlingens resultat om lekfullhetens betydelse för lärandet är viktigt även ur ett samhälleligt och utbildningspolitiskt perspektiv.

– Den rådande neoliberala utbildningsideologin handlar om ett överstrukturerat lärande på väg till mätbara mål på individnivå. Jag menar att det är viktigt att undersöka lärande även i andra former.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com