Ingår i temat
Skola & arbetsliv
Läs senare

Lärande i arbetslivet släpar efter

Skola & arbetslivDet arbetsplatsförlagda lärandet, apl, behandlas fortfarande en aning styvmoderligt av skolorna. Synen på apl som praktik lever kvar på många håll. Samarbetet med arbetslivet måste bli bättre och lärarna ges mer tid, menar forskare.

12 sep 2019
Foto: Pixabay

Kopplingen till arbetslivet får en allt större betydelse inom yrkesutbildningar. Det märks inte minst på lärlingsutbildningar och framväxten av olika branschcollege, som bygger på ett nära samarbete mellan skola och arbetsgivare. I gymnasieförordningen från 2011 skärptes kraven på apl. Det förtydligades att elevernas minst 15 veckor på en arbetsplats ska vara ett lärande, en del av utbildningen som ska planeras, följas upp och betygsättas av lärarna.

Ändå visar granskningar och rapporter från senare år att det arbetsplatsförlagda lärandet fortfarande inte har den tyngd på skolorna som det är tänkt.

I Skolinspektionens senaste granskning från 2017 framkom att över hälften av de 34 granskade skolorna hade bristande rutiner för samverkan med arbetslivet. Lärarna, framför allt på bygg- och anläggningsprogrammet, besökte ofta inte eleverna på arbetsplatserna och i flera fall genomfördes inga trepartssamtal. Apl-perioden riskerade att bli en isolerad del av utbildningen, ansåg Skolinspektionen. Ett annat vanligt problem var att handledarna inte hade tillräcklig kunskap om vad de förväntades göra och hur innehållet i utbildningen skulle kopplas till vad eleverna gjorde på arbetsplatsen.

I andra rapporter (Skolverket 2016) uppger lärarna att de inte har tillräckligt med tid för apl-arbetet, och att de får ett för stort ansvar för att hitta apl-platser.

Så betygsätter och bedömer du apl

  • Handledarna måste inte lämna ett skriftligt omdöme om elevernas lärande. Det är du som sätter betyget.
  • Var tydlig mot eleverna vad de förväntas lära sig på apl och hur du kommer att bedöma det de gör.
  • Förbered handledare och elev på att du vill att de ska berätta, visa och förklara när du kommer på besök.
  • Var förberedd med frågor som fångar upp kvaliteten i elevernas handlingar, exempelvis: Hur hade du förberett dig? Vem var med dig? Hur gick det? Hur gör du nästa gång? Finns det andra tänkbara sätt att lösa uppgiften på? 
  • Vad tycker handledaren om elevens agerande vid arbetet? Gick det så fort som det behöver för att få ekonomi i utförandet?
  • Om det är svårt att prata om genomförda arbetsuppgifter för att de ”försvinner” kan eleven ta ett foto på laxfilén/frisyren/den rekonditionerade bilen/barnens fingerfärgsmålningar.
  • Att komma i tid och ”vara en i gänget på rasten” är inget som ska bedömas och sättas betyg på. Men prata gärna om det då det är viktigt för elevernas yrkesblivande.

Christina Grönvik är undervisningsråd på Skolverkets enhet för skola och arbetsliv.
– Ett problem som vi uppfattar är att huvudmän och rektorer ibland tänker praktik om apl, att eleverna är ute och prövar på arbetslivet litegrann. Om man inte har förstått att det är delar av kurser som förläggs till en arbetsplats, så tillsätter man inte ordentliga resurser för lärarna att vara ute och besöka eleverna. Det är en nyckel i det här, säger hon.

Det är något som pedagogikforskaren och universitetsläraren Åsa Mårtensson vid Linköpings universitet instämmer i. Som en del i sin avhandling om hur yrkeslärare arbetar med apl har hon intervjuat 15 lärare, jämnt fördelade på bygg- och anläggnings-, barn- och fritids-, och hantverksprogrammet, i en nyligen publicerad studie.
– Min bild är ändå att apl-arbetet fungerar bra och att alla lärare jobbar hårt med det, men de jobbar under olika villkor. En del har fullt med undervisning medan eleverna är på apl, medan andra inte har någon undervisning alls. Det kan skilja sig mycket år beroende på i vilken skola och kommun man jobbar, säger hon.

Lärarna tar på sig ansvaret att skaffa och kvalitetssäkra arbetsplatserna, vilket är ett mycket tidskrävande och stressigt arbete, menar Åsa Mårtensson. Särskilt eftersom det till stor del bygger på lärarnas relationer till såväl elever som arbetsgivare. Apl-platsen ska inte bara passa in i kursen utan också för den enskilda eleven, med sina specifika behov. Många lärare använder sig av sitt kontaktnät från sitt tidigare yrkesliv.
– Jag menar att man inte ”hittar” utan ”skapar” apl-platser. Lärarna ringer gamla kollegor och riskerar att sedan få höra ”har du inte lärt dem någonting” om det inte blir bra. Det blir väldigt personligt. De kan bli kritiserade från skolan för att de inte följer upp apl, och från sitt gamla yrke för att de inte utbildar eleverna i rätt saker, säger Åsa Mårtensson.

De intervjuade lärarna hade väldigt olika förutsättningar beroende på vilket program de undervisar i. Medan lärarna på bygg- och anläggningsprogrammet kunde ha 15 elever att placera så hade lärarna på barn- och fritidsprogrammet i vissa fall 50 elever. Bygglärarna hade mer tid att besöka eleverna på arbetsplatserna och dessutom ofta tillgång till bil. De kunde ”svänga förbi” en byggfirma för att kolla om den kunde ta emot elever.
– På barn- och fritid fick en del lärare en lista från kommunen på ett 60-tal apl-platser, men väldigt lite information om arbetsplatserna. Har du 25 elever som är ute samtidigt under fem veckor, och dessutom undervisning under tiden, blir det ett tajt schema för att hinna besöka eleverna, säger Åsa Mårtensson.

Så skapar du ett bra trepartssamtal

Trepartssamtalet är till för att stötta handledaren och ge underlag för bedömning av elevens kunskaper. Här är några tips på hur du förbereder samtalet och hur du ska tänka i bedömningen av eleven. 

  1. Meddela handledaren i förväg att det ingår ett trepartssamtal under apl-perioden. Boka in samtalet i god tid.
  2. Förbered elev och handledare på vad som kommer att ske under samtalet. Eleven bör förbereda sig genom att berätta om något den gjort och vad den skulle vilja lära sig mer om. Handledaren kan förbereda sig på att berätta vad eleven är bra på, vad den behöver utveckla och vad handledaren själv kan bli bättre på.
  3. Uppdatera dig på det centrala innehållet i kursen så att du kan ställa frågor kopplade till det som ska bedömas.
  4. Ta hjälp av dina kollegor för att fånga upp frågor och vad du ska lyssna efter under samtalet.
  5. Avsluta med att sammanfatta vad du har hört för att alla inblandade ska få samma bild av vad som är sagt.
  6. Se till att dokumentera samtalet då det kan ligga till grund för bedömning.

Källa: Åsa Mårtensson, universitetsadjunkt vid Linköpings universitet.

Alla lärare i hennes studie uppgav att de ändå hade tid att besöka eleverna, i genomsnitt ett besök på fem veckor, samt att ha trepartssamtal.
– Jag skulle säga att lärarna har tid att ta reda vad eleverna lärt sig. Det som skulle kunna bli bättre är att stötta varje individuell elev i sitt lärande genom att göra fler besök. De kanske stannar upp i sitt lärande för att de gör samma sak under hela perioden, och kanske skulle behöva flytta till en annan avdelning och eller få annan handledare.

Åsa Mårtensson menar att rektorernas förståelse för vad apl innebär ofta behöver bli bättre.
– Lärarna får ibland höra rektorer som säger: ”eleverna är på apl, du har väl inget att göra?”. Jo, för att det ska bli en god kvalitet behöver lärarna planera väldigt mycket, följa upp och ha trepartssamtalen.

Hon uppmanar lärare att förklara hur mycket tid de faktiskt lägger på apl-arbetet.
– Väldigt ofta har skolan en timberäkning för hur mycket tid en lärare ska avsätta. Får man då tre, fyra timmar för en apl-period då rekrytering, matchning, besök, samt ”brandkårsutryckningar” ska hinnas med, då blir det svårt, säger Åsa Mårtensson.

Även Skolverket försöker enligt Christina Grönvik lyfta att ansvaret för att skaffa apl-platser ligger på huvudmannen, vilket betyder att antalet utbildningsplatser ska kopplas till hur många apl-platser det finns i närområdet.

Enligt skollagen ska det finnas ett lokalt programråd med ledamöter från arbetslivet kopplat till varje yrkesprogram. Rapporter från Skolinspektionen har dock visat att programråd ibland saknas, och att de existerande programråden inte alltid fungerar som de ska. Det har visat sig svårt att få företagen att avsätta tid för att vara med.

Frida Andersson, expert på kompetensförsörjning på Teknikföretagen, känner igen sig i beskrivningen, men tror att det finns relativt enkla sätt att få till fungerande programråd.
– Man behöver hitta vad man ska prata om gemensamt. Om skolan pratar om interna saker, som scheman och betygsättning, är det lätt att företagen tappar engagemanget. Vi får ibland höra att de ”sitter av tid” i programråden. Man kan till exempel berätta vilka moment eleverna ska lära sig i en kurs och fråga vilka moment företagen har på sina arbetsplatser. Företagen måste ha mandat att påverka, säger Frida Andersson. 

Mötesplatser, som programråd, är avgörande för att såväl kvaliteten på apl som utbildningen i sin helhet blir bra, menar hon.
– Det måste finnas organiserade former för diskussion, annars blir det eldsjälsberoende. Men man får ha respekt för att det tar tid att hitta former för samverkan.

Lärare upplever att det är svårt att hitta apl-platser, samtidigt skriker många företag efter arbetskraft. Hur går det ihop?
– Det finns flera faktorer som gör att företag tvekar att ta emot elever. Man är ovan vid att ha elever och är osäker på uppdraget, och det kan vara svårt att släppa resurser för handledare. Men de flesta av våra medlemmar tar emot elever och är nöjda med det. De får ett försprång eftersom de behöver rekrytera, säger Frida Andersson.

Både Teknikföretagen och Skolverket har på senare år tagit fram stödmaterial och utbildningar som ska göra det enklare för företag att ta emot elever. Teknikföretagen har en handledarutbildning anpassad till industriföretag som alla handledare till elever på Teknikcollege måste gå.
– Vi har också ett stort fokus på bemötande och inkludering. Vi är måna om att elever som kommer ut första gången på en arbetsplats inom industrin blir väl omhändertagna, säger Frida Andersson.

Skolverket lanserade 2014 en webbaserad handledarutbildning. Intresset har enligt Christina Grönvik varit över förväntan. 46 000 handledare har hittills gjort utbildningen, som i år uppdaterats med ett avsnitt om arbetsplatskultur, värderingar, normer och kränkningar.
– Den har blivit uppskattad av skolorna, som sprider den när de anlitar handledare. Det finns också ett stort intresse från arbetslivet. Arbetsgivare uppskattar den även när man tar emot nyanställda, säger hon.

Sedan förra året erbjuder Skolverket även en handledarutbildning till andra på arbetsplatsen förutom handledarna för att bredda kunskapen på företagen, genom fysiska träffar ute på arbetsplatserna. Skolor kan också få stöd av Skolverkets nationella apl-utvecklare, som åker ut till skolor och hjälper till med att utveckla olika områden inom det arbetsplatsförlagda lärandet.

Christina Grönvik är försiktigt optimistisk till att åtgärderna förbättrat kvaliteten på apl.
– Vi vet inte, men vi hoppas att det skett en förskjutning så att fler skolor har apl med en bra kvalitet nu. Det skulle vara spännande om Skolinspektionen gjorde en ny granskning.

Alla artiklar i temat Skola & arbetsliv (7)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com