Läs senare

Kritiserat system ses över

AktuelltNu har regeringen tillsatt den utredning som ska ta fram en modell för ämnesbetyg. Utgångspunkten är att dagens gymnasieskola med relativt stor valfrihet ska behållas. Bland gymnasielärare finns det både oro och förhoppningar.

Ämnesbetyg kan vara en lösning på skolstressen. Foto: Istock

En som välkomnar utredningen är Peter Olsson, yrkeslärare på elprogrammet på Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg och medlem i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan.
– Hela systemet med kursbetyg är barockt, säger han. Man har försökt dela upp kunskapen i små bitar. Med ämnesbetyg kan vi arbeta formativt på riktigt och följa elevernas kunskapsutveckling över tid.

Han menar att ämnesbetyg är mer förlåtande.
– I till exempel yrkesförberedande ämnen tar det ett tag innan eleverna förstår vad det handlar om, och om de då får ett F på vägen blir det ett fokus på misslyckande i stället för progression.

Peter Olsson tror dock att det kommer att krävas ett omfattande arbete att ändra från kurs- till ämnesbetyg. Dels behöver man titta över hur progressionen ser ut inom ämnena, dels se över programstrukturerna.

Peter Olsson.

Daniel Sandin, lärare i svenska, religion och historia på Katedralskolan i Lund, håller med om att ämnesbetyg gynnar elevernas lärande. Men han varnar för att alla nu springer på samma boll.
– Det går att ta enkla politiska poäng genom att slå på betygssystemet. Det är svårt att hitta någon kritik eller nyanser alls i debatten just nu. Ämnesbetygen framhålls nästan som en frälsning. Men reformarbete kräver alltid enormt mycket arbete och om det i slutändan inte blir så mycket bättre kanske vi ska satsa på något annat i stället.

Han ser flera svårigheter med att införa ämnesbetyg i dagens gymnasieskola. Ett problem är hur ämnesbetyg ska sättas på elever som väljer att fördjupa sig i ett ämne. De ska rimligtvis inte riskera sämre slutbetyg för att de läser extra eller svårare kurser. Ett annat är hur ämnesbetyg på valbara kortare kurser ska förhålla sig till stora ämnen som eleverna har i tre år.
– Vi har en annan gymnasieskola i dag jämfört med när vi hade ämnesbetyg förut. Det är svårt att gå tillbaka. Även om vi är kritiska till valfriheten är det väldigt svårt att avskaffa den.

Daniel Sandin ifrågasätter också om ämnesbetyg verkligen löser problemet med stress. För elever som blir skoltrötta och presterar sämre i slutet av utbildningen kommer ämnesbetyg tvärtom att bli mer stressande, och även om lärare inte behöver sätta lika många betyg kommer det ändå krävas dokumentation för att säkerställa att överlämningar vid till exempel lärar- eller skolbyten fungerar.

Daniel Sandin.

De här problemen är regeringens särskilde utredare, Jörgen Tholin, medveten om.
– Det hade varit enklare om vi kunde börja från noll. Men det finns lager av gamla beslut och traditioner vi måste förhålla oss till. Så länge vi har ett kursutformat gymnasium blir det lite som att lägga runda brickor i fyrkantiga hål. Men det är också det som gör utredningen spännande, säger Jörgen Tholin, till vardags prorektor vid Högskolan i Borås.

Han tror inte heller att en återgång till den tidigare gymnasieskolan är möjlig.
– Vi kan inte gå tillbaka till en gymnasieskola där man inte kan välja. Det kommer att finnas valmöjligheter. Det måste vi hantera inom betygssystemet. Man skulle kunna tänka sig ett betyg i obligatoriska ämnen och ett annat i valbara kurser, säger Jörgen Tholin.

Det första steget i utredningen blir att göra en kartläggning. Under hösten ska utredarna åka runt i landet och prata med lärare och elever.
– Men eftersom vi omöjligt hinner träffa alla ska vi också hitta andra vägar att få in åsikter, till exempel via sociala medier.

Utredningen ska vara klar den 30 november 2019.

Utredarens uppdrag

  • Föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasiet, och analysera hur den förhåller sig till vuxenutbildning och behörighet/urval till vidare utbildning.
  • Titta på om det går att införa kompensatoriska inslag i betygssystemet för att hindra att eleverna inte bedöms efter sina svagaste kunskaper.
  • Analysera om det går att införa fler betygssteg, alternativt dokumentation som kan visa på progression för elever som inte når upp till godkänt.

ur Lärarförbundets Magasin