Ingår i temat
Bryta mönster
Läs senare

Killarna kliver ut på vårdgolvet

Bryta mönsterI Katrineholm är vård- och omsorgsprogrammet ett populärt val bland killar.
– Här lär vi oss att rädda liv. Det är viktiga kunskaper, säger Maslah Ali, elev.

08 feb 2019
Inspirerade. Sadaf Habib tar blodtryck på klasskompisen Lukas Säf Lindkvist. Han blev inspirerad av sin mamma och storasyster att söka programmet. ”De är sjuksköterskor och jobbar inom vården, det verkar roligt. Jag vill helst jobba inom äldreomsorgen.”
Foto: Magnus Andersson

Fyra sjukhussängar med hjul står uppställda längs väggarna i den vita lektionssalen på Katrineholms tekniska college. Under täcken ligger patientdockor, med olika simulerade skador, iklädda sjukhuskläder. Det är tisdagsmorgon och dags för praktisk vård- och omsorgslektion för klass VO18B. Utanför fönstret råder vintermörker, solen har ännu inte gått upp.

Vi är tre killar som jobbar där och 45 kvinnor. Jag kan se att vi behövs.

– I dag ska vi öva på att ta blodtryck, känner sig alla säkra på hur det går till? Att kunna ta ett blodtryck är centralt för att kunna bedöma ett hälsotillstånd. Har ni gjort de basala hygienrutinerna? säger läraren Lotta Milde.

Eleverna nickar och hämtar ljusblå arbetskläder från hängarna på stället längst bort i klassrummet. De grupperar sig två och två och hämtar blodtrycksmätare. Sadaf Habib sätter vant på manschetten på klasskompisen Lukas Säf Lindkvists överarm och börjar pumpa.

Vård- och omsorgsprogrammet

I hela landet låg andelen elever som sökte till vård-och omsorgsprogrammet på 3,8 procent för 2017/18. I Katrineholm var andelen 13,8 procent.

Hösten 2017 sökte rekordmånga killar till gymnasieutbildningen, närmare 40 procent. Rikssnittet ligger på cirka 20 procent.

– När man tar blodtrycket måste det vara jättetyst så att man hör pulsen, säger hon och lyssnar koncentrerat i stetoskopet. Du har 120 genom 80, det är normalt.

– Jag känner mig i trygga händer, konstaterar Lukas Säf Lindkvist.

De byter roller. Sadaf Habib får vara patient. Lukas Säf Lindkvist trycker fingrarna mot hennes handled och försöker hitta pulsen.

– Jag gillar vård- och omsorgslektionerna bäst, det är kul att jobba med praktiska övningar, säger han.

År 2017 var vård- och omsorgsprogrammet den gymnasieutbildning som lockade flest sökande i Katrineholm. Utbildningen sticker även ut med att så många av eleverna är killar. I riket är andelen killar 21 procent på vård- och omsorgsprogrammet, enligt Skolverket. Bland dem som går andra året på utbildningen i Katrineholm är andelen 41 procent. Enligt läraren Per Frössevi finns en orsak på den lokala arbetsmarknaden; Regionsjukhuset Karsudden utanför Katrineholm som vårdar patienter dömda till rättspsykiatrisk vård.

– Det är en stor arbetsgivare och definitivt ett dragplåster. Jag jobbade själv där som ung grabb och det var många killar i personalen, säger han.

Balans. Lukas Säf Lindkvist och Lucas Cicic är två av många killar som valt vård- och omsorgsprogrammet i Katrineholm. Klasskompisen Sadaf Habib uppskattar könsbalansen. ”Jag tycker att det är jättebra när det blir en mångfald, med mycket olika tankar och idéer.”
Foto: Magnus Andersson

En annan anledning är att vård- och omsorgs­programmet har ett bredare anslag i Katrineholm än på andra ställen. Exempelvis uppmuntras elever som vill jobba inom polisen eller brandförsvaret att läsa vård och omsorg, i stället för samhällsvetenskapsprogrammet.

– Vi talar om att vår utbildning ger allmänmänsklig kompetens och det är en viktig grund i alla yrken. Det handlar om att lära sig möta och ta hand om män­niskor i besvärliga situationer, säger Per Frössevi.

Han tror också det gör skillnad att det finns en jämn könsbalans i personalen och att det finns ett mångfaldstänk när programmet profileras utåt.

– I dag är hälften män som undervisar här och efter årsskiftet är tre av fem lärare på programmet killar. Vi tänker alltid på att visa en mångfald, både när det gäller kön och etnicitet, när vi marknadsför utbildningen, säger han.

Katrineholms tekniska college har även ett utbyte med Pakruoijs kommun i Litauen. Eleverna som går tredje året har möjlighet att göra sin praktik inom sjukvård, äldreomsorg och på barnhem i kommunen, vilket är populärt.

Användbar. Ett skäl till utbildningens popularitet i Katrineholm tros vara att den har ett bredare anslag än på andra ställen. Till exempel uppmanas de som vill jobba inom polisen eller räddningstjänsten att läsa vård och omsorg.
Foto: Magnus Andersson

Maslah Ibraahim Ali och Mohamed Omar Mohamed går andra året på vård- och omsorgsprogrammet i Katrineholm. De trivs bra på utbildningen och har redan testat sina kunskaper i arbetslivet. Mohamed Omar Mohamed har redan fått jobb på ett äldreboende.

– Vi är tre killar som jobbar där och 45 kvinnor. Jag kan se att vi behövs, exempelvis finns det många äldre män som känner sig mer bekväma att bli duschade av någon av samma kön, säger han.

Mohamed Omar Mohamed menar att många pojkar tror att vårdyrken bara är för tjejer. Han tror att det handlar om att arbetsuppgifterna, exempelvis på ett äldreboende, rör sig om att ha tålamod och lyssna ordentligt på patienternas önskemål.

– Det är inte så många som tycker att det är kul, men jag tycker att det är viktigt att fler män lär sig hjälpa människor, både i vården och i resten av samhället,säger han.

Klasskompisen Maslah Ibraahim Ali menar att det som man lär sig på vård- och omsorgsprogrammet är viktiga kunskaper, som kan rädda liv. Förra året fick hans egen pappa en stroke.

– Min bror ringde mig och jag kunde förstå av symtomen vilken diagnos min pappa hade. När man får stroke är det akut läge och det är viktigt att du får behandling inom tre timmar. Tack vare utbildningen här på vård- och omsorgsprogrammet lyckades jag se till att han fick vård i tid och klarade sig, säger Maslah Ibraahim Ali.

Det är viktigt att fler män lär sig hjälpa människor.

De är nöjda med sitt val av gymnasieprogram.

– Jag har sagt till min nioårige lillebror att också gå vård och omsorg, berättar Mohamed Omar Mohamed.

Studie- och yrkesvägledarna spelar en viktig roll när eleverna ska göra valet inför gymnasieskolan och arbetslivet. I Katrineholm finns två högstadieskolor och studie- och yrkesvägledarna har ett tätt samarbete, även med kollegorna på gymnasieskolorna. I det samarbetet är normkritik och likabehandling en röd tråd.

– När det gäller vård och omsorg försöker vi bredda och visa upp hela branschen, så att eleverna ska förstå hela spektrat av yrken, säger Sara Lund Benafakir som är studie- och yrkesvägledare på högstadieskolan Järvenskolan Tallås.

Per Frössevi.
Foto: Magnus Andersson

Hon berättar hur de exempelvis bjuder in olika branschföreläsare och lyfter veckans yrke i läroplatt­formen, som sedan diskuteras under elevernas mentorstid.

– Många elever ser en sjuksköterska framför sig när de tänker på vården. Men vi visar i stället upp jobb som exempelvis biomedicinsk analytiker eller anställda på larmcentraler, säger hon.

Enligt Sara Lund Benafakir finns även ett gott samarbete med kommunen. Vård- och omsorgsförvaltningen har en populär sommarkurs som riktar sig till högstadieelever som gått ut åttan. Den innebär att de får två dagars teori på skolan, och sedan två dagars praktik ute på någon verksamhet.

David Rytter, rektor på Katrineholms tekniska college, menar att de arbetar för att nå en jämn könsfördelning bland eleverna på alla gymnasieprogram:

– Hela samhället vinner på det och det är skolans roll att jobba för att det sker.

Han menar att genusmedvetenhet bland personalen och aktivt arbete med likabehandling är centralt för att nå dit.

– Att personalen kan de här frågorna är viktigt. Det påverkar både vägledningen och utbildningen i klassrummet, säger David Rytter.

Varför valde du vård- och omsorgsprogrammet?

Leon Mikai, 17 år:

– Först ville jag bli polis, och valde därför detta program. Men nu har jag ändrat mig och vill bli sjuksköterska. Det behövs mycket personal i vården, och det är lätt för killar att få jobb. Jag tänker inte så mycket på att det är lite killar som jobbar inom vård och omsorg.

 

Maslah Ibraahim Ali, 20 år:

– Jag gillar att jobba med män­niskor. Man känner sig som en bra person när man hjälper andra som behöver hjälp. Jag vill jobba inom vården, på Regionsjukhuset Karsudden här i Katrineholm med rättspsykiatrisk vård. Mina kompisar jobbar där, och det är bra lön också – även om det inte är det viktigaste.

 

Mohamed Omar Mohamed, 19 år:

– Jag började läsa programmet i Sundsvall och fick praktik på ett äldreboende. Jag tycker det är fint att jobba med äldre. Det behövs fler killar i vården. Dessutom är det här en bra utbildning, man lär sig mycket om exempelvis bemötande, hälsa och medicin.

Alla artiklar i temat Bryta mönster (6)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com