Läs senare

”Inte produktivt att ifråg­asätta tyngdlagar”

ForskningLäraren har en viktig uppgift i att förmedla vilken kunskapssyn som gäller i klassrummet. Det framgår av en avhandling av Maria Lindfors vid Umeå universitet.

av Björn Andersson
14 Sep 2018
14 Sep 2018

Hur kan kunskapssyn skilja sig åt?
– Kunskapssyn mäts oftast utefter en naiv-sofistikerad skala. En naiv kunskapssyn innebär kortfattat att det finns en uppfattning om ett rätt och ett fel och att kunskap överförs från auktoriteter. Det kan låta lite nedlåtande med naivt men i vissa sammanhang kan den synen vara mest gynnsam. Inom naturvetenskapliga områden finns det många typer av regler. Det är inte produktivt att ifrågasätta Newtons tyngdlagar, säger Maria Lindfors.
– I ämnen som filosofi och samhällskunskap passar en sofistikerad kunskapssyn bättre. Den synen innebär bland annat en skepsis mot så kallade sanningar.

Du menar att det är viktigt med en flexibel kunskapssyn i skolan. Varför?
– På framsidan av min avhandling har jag en bild med ett par glasögon och med det menas att vi behöver ta på oss rätt kunskapssyn-glasögon utifrån den specifika kontexten. Av den anledningen är det viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda kunskaper individuellt och tillsammans med andra. Det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Man måste förstå klassrummets kunskapssyn där läraren ingår som en betydande del.
– Flexibel kunskapssyn är också viktig för att kunna ha ett kritiskt förhållningssätt när vi möts av en massa information. Med en flexibel kunskapssyn ska man till exempel kunna förbise fake news och inte ta in allt som sanning.

Måste man som elev kunna knäcka koden för vilken kunskapssyn som råder i klassrummet?
– Avhandlingens resultat visar att det finns en risk för att en elevs lärande kan försvåras om kunskapssynen inte är i samklang med den som råder i undervisningskontexten. Man måste också se vilken kunskapssyn som råder hos läraren och i klassrummet. Det här påverkar också vilken kunskapssyn man som elev tar med sig. När jag arbetade som gymnasielärare i biologi och samhällskunskap fick jag en känsla för vilka elever som kom från samma klass i högstadiet. De hade ett liknande förhållningssätt till hur de löste uppgifter.

Avhandlingen är del i ett projekt där ni har jämfört svenska och tyska elever. Varför har ni gjort det?
– Det beror bland annat på att det är stora skillnader i hur många elever som söker högre studier i kemi. I Tyskland är den siffran sju gånger högre än i Sverige. Vi ville se om skillnader i undervisning eller organisation kan förklara skillnaden i intresse.

Vad kom ni fram till?
– Vi har inte gjort den slutgiltiga analysen inom projektet tillsammans med forskarna i Tyskland ännu. Resultaten från delstudierna tyder dock på att skolornas organisation i kombination med elevernas kunskapssyn verkar kunna vara en förklaring till att intresset för kemi skiljer sig åt mellan länderna.

Vem?

Maria Lindfors, gymnasielärare i samhällskunskap och biologi och forskare på institutionen för naturvetenskapens och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

Vad?

Avhandlingen Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!. Maria Lindfors studier har genomförts inom det så kallade Dolis-projektet tillsammans med skolforskare i Tyskland.

Hur?

Genom enkäter, observationer och intervjuer undersöktes elevers kunskapssyn i naturvetenskap som helhet och specifikt i kemi.

ur Lärarförbundets Magasin