Ingår i temat
Betyg & bedömning
Läs senare

Ingen behöver smöra för läraren

Betyg & bedömningPå IB-programmet sätts betygen till största delen av externa bedömare och det mesta avgörs under slutproven. Resultatet är mindre betygshets och bättre relationer med eleverna, men stressen för eleverna är stor mot slutet.

14 dec 2018
Ingen behöver smöra för läraren
Språkkunnig. Christina Cullhed har doktorerat i engelska och är nu lektor på Katedralskolan. Hon växte upp i Sydafrika och ger stor plats åt afrikansk litteratur i undervisningen. Foto: Patrik Lundin

– Who’s voice do we recognize here from another play we have read?

– Marthas?

– Yes of course, Martha in Who’s afraid of Virginia Woolf.

Läraren Christina Cullhed får snabbt svar efter sitt inpass under elevernas högläsning av den ghananske författaren Ama Ata Aidoos skådespel The Dilemma of a Ghost, ett förtätat drama om sociala och kulturella konflikter när en son återvänder till sin familj efter studier i USA.

Jag ger feedback på båda deras presentationer men sätter bara betyg på den bästa av dem.

– Please continue, säger Christina Cullhed.

Några andra elever tar över rollerna som sonen Ato och hans familjemedlemmar medan de övriga i elevgruppen uppmärksamt följer med i texten.

Eleverna i klassrummet på Katedralskolan i Uppsala går sista året på International Baccalaureate (IB), en utbildning som inte liknar någon annan i den svenska gymnasiefloran. IB har en egen läroplan och ett eget betygssystem. Betyget avgörs till största del av resultaten vid det avslutande årets examensprov som äger rum i maj och rättas externt.

Åhörare. Elisa Hedin och Baste Ismaiel lyssnar på klasskamraternas uppläsning av Ama Ata Aidoos drama.
Foto: Patrik Lundin

Eleverna i denna grupp i English literature börjar alltså närma sig tiden för examensproven som i början av deras utbildning verkade så avlägsen. Vid det här laget är eleverna i regel ganska stressade, förklarar några av lärarna i lunchrummet före lektionen. ”De säger till oss att de inte har några liv”, säger en av dem och får medhåll av de andra. Men eleven Elliot Backman verkar en stund senare inte så skräckslagen inför proven.

– Det är ett system som passar mig bra, även om det är mycket arbete. Men det är säkert olika från person till person hur man upplever det, säger han.

Tillbaka i klassrummet inleds en diskussion om hur länge Ato egentligen har varit borta från sin familj och sitt hemland. Minst tre år verkar det som eftersom han tagit en universitetsexamen. Under de tre åren har det rests en barriär mellan Ato på den ena sidan och hans familj och den kultur han växte upp i på den andra sidan.

För eleverna är det angeläget att sätta sig in i och förstå de teman som Ama Ata Aidoo berör med sitt drama. Christina Cullhed informerar under lektionen om de två individuella muntliga presentationer som de ska göra av litteratur från kursen. Till skillnad från de flesta andra uppgifter och prov är det den undervisande läraren som bedömer dessa presentationer.

– Jag ger feedback på båda deras presentationer men sätter bara betyg på den bästa av dem, berättar Christina Gullberg.

Hennes elever ska också spela in en muntlig analys av en dikt eller en annan kort text. Hon bedömer analysen, men hennes bedömning granskas och modereras sedan externt. Under det sista året ska eleverna även lämna in en större skrivuppgift och till sist göra slutproven som består av två uppsatser. Alla dessa bedöms externt.

Finns på 28 skolor i Sverige

IB Diploma Programme är en internationell utbildning på gymnasienivå som i Sverige är treårig inklusive ett förberedande år. Efter det första året läser eleven endast sex ämnen samt tre kurser som är specifika för IB. All undervisning är på engelska.

Utbildningens innehåll och upplägg tas fram av den internationella organisationen IBO. I Sverige erbjuder 28 gymnasieskolor IB-programmet.

Läs mer på ibo.org.

Upplägget följer ett ramverk som är gemensamt för IB-utbildningarna i hela världen. All undervisning bedrivs på engelska och proven kan därför rättas av examinatorer i andra länder. Examinatorerna rekryteras bland lärarna i den internationella centralorganisationen IBO.

Inom det mallade ramverket har lärarna stor frihet i planeringen av undervisningen. ”Det är mycket som är styrt, men friheten ligger där det är trevligt som lärare att ha frihet”, anser IB-programmets koordinator Maria Elevant Grönberg som undervisar i engelska.

Det är därför ingen tillfällighet att eleverna läser ur ett drama av en kvinnlig författare från ett afrikanskt land denna eftermiddag. Christina Cullhed har bott i Sydafrika och är mycket intresserad av Afrika och kontinentens olika kulturer.

– Jag måste välja verk från olika delar av världen och från olika epoker, men har utöver det stor valfrihet hur jag vill lägga upp kursen. Jag har lagt till åt mig själv att det också ska vara en jämn könsfördelning mellan författarna.

Christina Cullhed ser bara fördelar med att inte betygsätta sina egna elever, och det är också där hon ser den största skillnaden mot att undervisa på de nationella programmen.

– Det blir en annorlunda lärarroll när man inte behöver vara den betyg­sättande läraren. Eleverna behöver inte göra sig till för oss, och behöver inte smyga med att de inte har läst på inför lektionen, säger hon och hennes kollega Mauritz Blomqvist fyller i:

Det blir en annorlunda lärarroll när man inte behöver vara den betygssättande läraren.

– Det blir en helt annan relation till eleverna. På de nationella programmen är de mer försiktiga med vad de säger. Här säger de vad de menar eftersom det är ingen som behöver smöra för läraren, säger han.

Lärarna kring lunchbordet tycket också att det är skönt att slippa de eviga diskussionerna om betyg och betygsättning, vilket de uppfattar att lärarna på de nationella programmen är helt uppslukade av.

– Risken är att ett så starkt fokus på betygen leder till ett atomiserat kunskapsbegrepp, en uppfattning om att kunskap går att lista på en powerpoint. Men kunskap är mycket mer komplext än så, säger Christina Cullhed.

Eleverna på IB får alltså sina betyg avgjorda först efter slutproven. Men vägen dit kantas av mycket formativ bedömning med feedback. Lärarna finns också med som stöd i elevens val av vilka ämnen som de vill läsa på högre nivå och vilka de vill läsa på standardnivå.

Diskuterar. Thomas Darcy pratar medan Viggo Andersson och Kajsa Andersson hör på. Ett vanligt argument för extern bedömning är att det blir ett friare samtalsklimat på lektionerna.
Foto: Patrik Lundin

– Vi vill att de ska bli utmanade på en nivå som de klarar av. Jag tror att det är få som väljer en standardkurs för att få högre betyg, säger Christina Cullhed.

Vid betygsättningen uppstår förstås samma problem med gränsdragningar som i alla betygssystem. Skillnaden mellan ”good” och ”excellent” kan vara svårt att avgöra, precis som den mellan ”med viss säkerhet” och ”med säkerhet” i de nationella kunskapskraven.

– Men vi har eleverna sex terminer innan slutprovet. Det ger mycket tid för formativt arbete och gott om tid att lära sig skillnaden mellan ”bra” och ”mycket bra”. Det är förödande med kursbetyg som på de nationella programmen, det blir alldeles för kort tid för en rättvis bedömning, anser Christina Cullhed.

IB har en sjugradig betygsskala och betygen räknas ihop till en samlad poäng. Vid ansökan till vidare studier räknas betygen om till svenska meritpoäng utifrån en särskild tabell. Konverteringen har varit uppe till diskussion flera gånger och den senaste justeringen 2017 gjorde det svårare för IB-eleverna att få svenska toppbetyg.

Det är möjligt att få sitt betyg omprövat, men då krävs att skolan står bakom denna ansökan. Eleven tar då också risken att få ett sämre betyg.

Inne i klassrummet börjar eleverna packa ihop sina saker och resa sig från sina platser. Christina Cullhed ser lite förvånad ut tills hon tittar på klockan.

– Oh … the class has ended, varpå hon brister ut i ett stort leende.

– This happens every time, the class ends and I say ”oh”, säger hon och får lika stora leenden tillbaka av eleverna.

Hur känner du inför slutproven?

Foto: Patrik Lundin

Kajsa Andersson

– Det ska bli kul men också stressigt med så många prov på tre veckor. Mycket handlar om hur bra man är på att planera sin egen tid och kunna prestera under hårt tryck. Det känns som om hela trean bara består av inlämningar och prov, det ska bli skönt när det är över. Det är bra att lärarna inte sätter betyg själva, det blir mer rättvist.

– Jag valde IB för att jag har bott utomlands sedan jag var liten och engelska är mitt förstaspråk. Efter det här tänker söka till läkarutbildningen i England
eller Sverige.

Foto: Patrik Lundin

Elliot Backman

– För mig passar det bättre att plugga inför prov än att göra skrivuppgifter. Det är tilltalande med en slutexamen för den visar vad man kan efter utbildningen. Det är bra att läraren inte examinerar, jag har kompisar på nationella programmen som tycker att de blir placerade i fack av läraren och inte kan höja betygen vad de än gör.

– Jag sökte mig till IB därför att det är färre ämnen men mer av dem, nu läser jag nästan bara matematik, naturvetenskap och språk. Jag vill plugga något med matematik utomlands efter det här.

Foto: Patrik Lundin

Baste Ismaiel

– Det gäller att kunna hantera stressen på ett bra sätt. Det tar verkligen på den mentala hälsan men hittills har det gått bra. Blir man lätt påverkad av stress ska man nog låta bli att gå IB. Men jag har kompisar som går natur och det är nog lika jobbigt. Där verkar det vara så stort fokus på betygen hela tiden. Det bästa är att det inte är läraren som sätter betygen, jag bedöms för det jag gör och inte för den jag är.

– IB blev mitt val eftersom engelska var mitt bästa ämne och jag inte visste vad jag ville inrikta mig på.

Alla artiklar i temat Betyg & bedömning (7)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com