Läs senare

Ickevåldsverkaren

AktuelltVi måste anstränga oss för att värna en hotad demokrati, menar regissören och skribenten Stina Oscarson. I en ny bok ger hon 132 exempel på hur man kan förändra samhället.

av Björn Andersson
06 Apr 2018
06 Apr 2018
Foto: privat

Starta en namninsamling mot ett kommunalt beslut, lämna en teaterföreställning i protest eller inled en punktstrejk på jobbet. Det är några handlingar som beskrivs i boken. Stina Oscarson har inspirerats av den amerikanske professorn Gene Sharp och hans ickevåldsprinciper.
– I skolan fick jag lära mig att demokrati är att gå och rösta vart fjärde år. Att läsa Gene Sharps texter var som att läsa historia på nytt men nu med folkets perspektiv. Hur många vet hur man skriver ett remissvar eller stämmer ett kommersiellt företag som bryter mot miljölagstiftningen? Sådant är ju kul att göra och hur det går till borde varenda ungdom få lära sig.

Det räcker inte att prata om förändring utan vi måste göra demokrati.

Vilka hot finns mot demokratin i dag?
– Vi ser hur tilliten till demokratin urholkas i västvärlden och att längtan efter starka ledare kommer tillbaka. Från allt fler håll ifrågasätts demokratin, från nationalister till klimatforskare som säger att klimatet inte har tid med demokrati eller statsvetare som menar att folk är för dumma och röstar fel, och därför måste vi ha elitstyre.

Stina Oscarson

Ålder: 42 år.

Bor: I Stockholm.

Gör: Skribent, regissör och kulturdebattör.

Aktuell: Med boken Tror du att du kan förändra världen utan att anstränga dig? (Leopard förlag).

Men är demokratin tillräckligt snabb i akuta frågor som miljöhot?
– Vi har inget alternativ. Demokratins styrka är dess långsamhet. Men det räcker naturligtvis inte med att vi pratar om förändring utan vi måste göra demokrati. Det vill jag visa i boken.

Hur ska vi orka anstränga oss för demokratin när det är så mycket annat som ska hinnas med i vardagen?
– Herregud, det är mycket roligare att anstränga sig än att vara passivt aggressiv. Vi måste välja vad det är för samhälle vi vill skapa tillsammans. Demokratin kräver kunskap för att upprätthållas. Det tror jag att vi har negligerat för länge.

Har du lyckats förändra något med någon av metoderna du beskriver?
– Ja. När den förra regeringen tillsatte en kulturutredning för tio år sedan som kulturlivet såg som en kraftig kommersialisering. Då sa jag att vi får göra en egen utredning. Vi jobbade i två år med en alternativ utredning och ordnade kurser i att skriva remissvar. Den proposition som sedan lades var snarare skriven av remissinstanserna. Det var en enorm seger för demokratin.

ur Lärarförbundets Magasin