Läs senare

Hundra år av rösträtt!

HistoriaFör bräckliga. För omogna. Det var några av motståndarnas argument i striden mot kvinnornas rösträtt. För 100 år sedan segrade kvinnorna, efter en 35 år lång kamp.

25 okt 2019
Ett demonstrationståg för kvinno­rösträtten i Göteborg i juni 1918.
Foto: Nordiska museet

”Tänk på telefonen! Vem ska svara i telefonen, om kvinnan vore borta från hemmet?”. Det är ett av otaliga motargument som rösträttsaktivisten Frigga Carlberg skrev i sin satiriska pamflett Några skäl varför kvinnor icke skola ha politisk rösträtt. Väl värd sin läsning.

För humor var ett viktigt kampmedel i den politiska agitationen, berättar professorn Christina Florin, som betraktas som en av pionjärerna inom svensk forskning om kvinnlig rösträtt.
– Kvickhet och skratt framställde motståndarna som löjliga och därmed kunde ihåligheten i deras argument bli synlig.

1884 skrevs den första motionen för kvinnlig rösträtt och brukar numera beskrivas som ett av startskotten för kvinnornas 35-åriga kamp.

En annan stor vändpunkt i rösträttskampen, 1902, var reformförslaget om att ge gifta män två röster, i stället för att ge kvinnorna mandat över sin egen röst.
– Det visade den absoluta dövheten för att halva mänskligheten bestod av kvinnor. Det hade funnits lokala föreningar för rösträtt i de större städerna men det här blev startpunkten för att börja arbeta nationellt och mer organiserat, säger Christina Florin.

Året efter bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR).

Att jobba som rösträttsaktivist var ett slitsamt yrke och innebar en helt ny roll för en kvinna. I Christina Florins bok Kvinnor får röst får läsaren följa ett antal rösträttsaktivister genom att ta del av deras brevväxling.
– Många av de här kvinnorna beskriver hur de darrade när de skulle upp i talarstolen. Arbetsmoralen var väldigt hård. De kuskade runt land och rike och höll rösträttsföredrag.

Rösträttsaktivisterna möttes ständigt av glåpord. Kvinnan var ju själva symbolen för känslor och bräcklighet, ansåg motståndarna.
– De blev karikerade som hermafroditer eller som människor med en tvivelaktig könsidentitet. Och kvinnorna svarade genom att göra sig väldigt kvinnliga, klä sig i volanger och stora vida kjolar. Budskapet var tydligt: vi är inga män, vi är kvinnor men vill ändå ha rösträtt.

År 1906 tillsattes en statlig utredning angående kvinnors rösträtt. Två år senare lyckades männen driva igenom sin allmänna rösträtt, vilket gav ytterligare stöd åt kvinnornas arbete.
– Nu började LKPR inse att man måste gå partivägen och 1911 fick de både socialdemokrater och liberaler att skriva in kvinnlig rösträtt i sina partiprogram. Men den starka högern var emot, och det var ingen lätt motståndare.

År 1914 hade rösträttens förkämpar samlat in 350 000 namnunderskrifter för kvinnlig rösträtt, men beslutet lät vänta på sig. Beslutet om lika och allmän rösträtt klubbades igenom den 24 maj 1919. LKPR ansåg att reformen var i hamn, men det var först 1921 som grundlagen ändrades och kvinnorna kunde gå till valurnorna.

Lektionstips

Litteratur och skrifter

Mod att ta plats, Elisabeth Östnäs, 2019. Lättläst bok om två ungdomar som kämpar för rösträtt.

Kvinnors kamp för rösträtt, Material med digitaliserade tidskrifter på Göteborgs universitetsbibliotek.

Kvinnor för röst: kön, känslor och politisk kultur i kvinnornas rösträttsrörelse, Christina Florin, 2016.

Tv och film

Suffragette, 2015. Brittisk dramafilm om den engelska rösträttsrörelsen.

Fröken Frimans krig, 2013. Svensk dramakomediserie.

Selma, 2014. Amerikansk film om marscherna i USA.

Sveriges riksdags webb

Ja, må den leva! Demokratin uti hundrade år. Studiematerial och nedladdningsbara affischer och jubileumstidning.

Riksarkivet

Rikligt faktamaterial om kvinnornas rösträtt.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com