Läs senare

Hot och våld mot lärare ökar

AktuelltAnmälningar om hot och våld ökar i skolan. Nu måste det förebyggande arbetet stärkas för att öka tryggheten, menar Elisabet Mossberg på Lärarförbundet.
– Det räcker inte med snygga handlingsplaner.

12 sep 2019

Antalet skadeanmälningar om fysiskt våld och hot mot lärare och elever i skolan har ökat med 94 procent, mellan åren 2013 och 2018. Hur stor del av anmälningarna som handlar om just elever som brukat våld eller hotat lärare framgår inte i Arbetsmiljöverkets statistik.

Men i Skolverkets senaste rapport, som bygger på en enkätundersökning, framgår hur stor andel av lärarna i gymnasiet och grundskolan som upplever att de har utsatts för våld eller hot under förra året. I gymnasiet svarar 16 procent av lärarna att de har erfarenhet av våld och hot från elever. Motsvarande siffra i grundskolan är 23 procent. Men bilden är inte svartvit. Samtidigt svarar nio av tio lärare att de känner att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan.

För sex år sedan polisanmälde De la Gardiegymnasiet i Lidköping ett antal elever som hotat lärare på Twitter. I dag försöker lärarna ha koll på vad som skrivs på nätet, särskilt under helger eftersom det händer mycket på nätet under fritiden, berättar den nuvarande gymnasie­chefen Magnus Thilén.
– Men jag tror också att det beror på att skolledningen sitter nära verksamheten, vilket leder till att det är lätt att ta kontakt med oss om något händer. Dessutom har vi schemalagda klassråd, programråd, enhetsråd och skolråd där det händer att de här frågorna diskuteras.

I stora drag finns det två typer av anmälningar när det gäller hot, våld och kränkningar mot lärare, bortsett från polisanmälningar. Antingen tillbudsanmälan som läraren själv lämnar in till sin arbetsgivare och som syftar till att synliggöra problemen på skolan för att rätt åtgärder ska kunna sättas in. Eller skadeanmälan till Arbetsmiljöverket, som görs av arbetsgivaren vid allvarliga händelser.

Elisabet Mossberg är ombudsman på Lärarförbundet. När hon ska försöka förklara när en lärare ska göra det ena eller det andra förklarar hon att hon som ombudsman brukar prata om ”aj och oj”. Där ”aj” oftast leder till en skadeanmälan, och ”oj” till en tillbudsanmälan.
– Aj innebär en faktisk skada. Samma sak gäller ett hot om våld där händelsen upplevs vara en allvarlig fara för liv eller hälsa. Eller om en lärare upprepade gånger blir kallad för kränkande saker. Vid psykisk påfrestning har man rätt till samtalsstöd, säger hon och fortsätter:
– Oj kan vara när en elev i affekt kastar en stol utan avsikt att träffa. Eller när en elev ilsket skriker hora en gång men då läraren ”förstår” sammanhanget det hände i.

Håkan Angeldahl är inspektör på Arbetsmiljöverket och har hanterat många skadeanmälningar.
– Vår uppgift är att hitta orsaken till problem och att ställa krav på åtgärder. Är det uppenbart att det är riskfyllt att arbeta med en elev så får ingen arbeta ensam med den eleven.

Elisabet Mossberg tror att det finns brister i det förebyggande arbetet.
– Det räcker inte att ha snygga handlingsplaner. Det här måste kartläggas kontinuerligt. Man behöver bli bättre på att försöka förutse var det kan komma att förekomma våld och hot. Och det är arbetsgivarens ansvar.

En fråga som många nog ställer sig är om det finns en skillnad mellan vad som accepteras i skolan och utanför.
– Givetvis ska det vara samma normer i skolan som utanför skolan. Men tyvärr finns det på många håll en glidning mot en normalisering av händelser som aldrig skulle accepteras på en vanlig arbetsplats.

Håkan Angeldahl upplever att det finns en tendens att lärare ser hot och våld som en del av jobbet.
– Vi ska inte glömma att syftet med en anmälning är att det ska fungera som ett underlag när arbetsgivaren argumenterar för mer resurser, med ambitionen att skapa en bättre arbetsmiljö för både lärare och elever.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com