Läs senare

Hon vill väcka elevernas lust att hjälpa

ReportageEn företagares drivkraft är inte bara att tjäna pengar. Den kan handla om att göra skillnad – att ge människor ett bättre liv.
Johanna Brick väcker frågor om mänskliga rättigheter när hon undervisar i entreprenörskap.

av Björn Andersson
26 Okt 2018
26 Okt 2018
Hon vill väcka elevernas lust att hjälpa
Gör skillnad. Läraren Johanna Brick visar vad man kan göra i vardagen för att förbättra världen. Hennes elever får sedan i uppdrag att göra tre av uppgifterna. Foto: Marc Femenia

Edmund Yakani, hm. Han är inte med på topp fem i träffarna, säger Anton Gårdman lite bekrymrat.

Han och hans kompisar börjar söka febrilt efter information om människorättsförsvaren från Sydsudan. Redan om femton minuter ska de berätta för klassen om vem Edmund Yakani är och vad han har kämpat för.

En annan grupp letar efter information om Raoul Wallenberg, som de flesta i klassen känner till.
– Han hjälpte judar i Ungern och gav dem asyl. Det är viktigt att lära sig mer om sådana här frågor. Min familj är från Syrien och där kränks de mänskliga rättigheterna, säger Muhamed Altaje under grupparbetet.

Jag vill få eleverna att förstå att de lever i en global värld i ett sammanhang där hållbar utveckling är avgörande.

Ämnet är entreprenörskap och eleverna går andra året på ekonomiprogrammet på Huddingegymnasiet.

Läraren Johanna Brick använder ett nytt material från Raoul Wallenberg Academy. Det finns totalt 30 förslag på lektioner, ett för varje mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration. Johanna Brick inleder med att visa en film om mänskliga rättigheter och berättar om olika mål för företagande. Dagens lektion har temat rätten till mänskliga rättigheter, artikel 30.
– Några av er kanske ska bli företagare eller entreprenörer. Drivkrafter kan vara att tjäna pengar eller att slippa chefer som ska bestämma över er. Men en drivkraft kan också vara att göra skillnad i samhället, att kanske jobba med inkludering i ett bostadsområde eller att hjälpa barn som har det svårt, säger hon till klassen.

Så kan du jobba med mänskliga rättigheter

Raoul Wallenberg Academy har tagit fram ett undervisningsmaterial som ska engagera och väcka intresse för de mänskliga rättigheterna.

Det finns förslag på 30 lektioner, en för varje artikel i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Varje lektion är 60 till 120 minuter lång och bygger på de gymnasiegemensamma ämnena.

Författare till undervisningsmaterialet är läraren och föreläsaren Charlotta Granath. Materialet finns att ladda ner gratis på raoulwallenberg.se.

Johanna Brick började jobba på Huddingegymnasiet för ett år sedan. Det är en skola som via Amnesty International är certifierad för mänskliga rättigheter.
– Det passar bra ihop med den inriktning som jag har på mina ämnen. Det klassiska med entreprenörskap och UF på ekonomiprogrammet är kanske att vilja tjäna pengar. Visst, tjäna pengar kan vara kul, men inte på bekostnad av annat. Jag vill få eleverna att förstå att de lever i en global värld i ett sammanhang där hållbar utveckling är avgörande, säger hon.

I entreprenörskap tar hon upp hur företagande har påverkat samhället och vilka problem som kan finnas. Det kan handla om att ta ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar.
– Som företagare har man så klart ansvar för sin personal både här hemma och i världen. Vi läser allt oftare om att det finns anställda från andra länder som utnyttjas i Sverige med låga löner och andra usla villkor.

Frågor om mänskliga rättigheter tas upp i flera olika ämnen, kanske främst i samhällskunskap. Johanna Brick ser ingen större risk i att hon och andra lärare ibland undervisar om samma sak.
– Det är komplexa frågor så jag tror det är bra att vi attackerar från olika håll. Men jag stämmer så klart av med de andra lärarna så att det inte blir exakt samma moment.

En uppgift för tvåorna i entreprenörskap är att planera, genomföra och utvärdera projekt. I det arbetet ska mänskliga rättigheter bli en betydande del.
– Jag vill få eleverna att hitta sin inre drivkraft. Det kan handla om att i ett projekt försöka öka tryggheten i samhället eller att arbeta med ungdomar som riskerar att hamna i kriminella gäng. De frågorna kan man arbeta med som social entreprenör. När eleverna identifierar sådant som är viktigt och som de själva skulle vilja ha haft så finns det en otrolig kraft, säger Johanna Brick.

Redo. Vad har Edmund Yakani kämpat för? Alexander Gorie, Shaimaa Abdel Bari, Adam Lidberg, Patricia Pettersson och Anton Gårdman söker information om människorättskämpen. Snart är det dags för gruppen att redovisa.
Foto: Marc Femenia

Dagens lektion om att göra skillnad som individ är en introduktion till att eleverna ska skapa sina projekt där projektplan, mål och finansiering ska ingå. Hon tycker att materialet från Raoul Wallenberg Academy ger god hjälp med konkreta förslag på hur lektionerna kan läggas upp.
– Jag är ingen samhällskunskapslärare eller expert på mänskliga rättigheter men det här materialet är ett bra stöd för mina ämnen. Det kan användas i flera ämnen i gymnasiet och på temadagar.

Eleverna Murad Saleh och Shaimaa Abdel Bari tycker att det märks tydligt att deras gymnasium har mänskliga rättigheter som inriktning.
– Det finns många människor med olika bakgrund och olika religion. Alla respekterar varandra och det är inget bråk eller jidder här, säger Murad Saleh.

Johanna Brick.
Foto: Marc Femenia

Shaimaa Abdel Bari tänker på att alla ska få lika mycket när det handlar om mänskliga rättigheter.
– Alla har rätt att vara människa, leva ett bra liv, få utbildning och sjukvård. Sitt hem. Sitt land, säger hon.

Framöver kommer de att bestämma vilken inriktning de ska ha på sina projekt som entreprenörer. Socialt entreprenörskap är något de kan tänka sig.
– Det är alltid intressant att arbeta med saker som kan förändra människors liv. Egentligen tänker jag inte så ofta på de här frågorna, allt är som det ska och alla har det bra i Sverige. Men så är det inte alltid. Det förekommer diskriminering, så därför är det bra med lektionen i dag om mänskliga rättigheter, säger Murad Saleh.

Shaimaa Abdel Bari skulle vilja hjälpa folk i Palestina där hon har sitt ursprung.
– Jag skulle vilja bidra till att de får hus att bo i och utbildning. Men det är väldigt svårt att komma in där. Jag har demonstrerat i Stockholm för Palestinas folk.
– Jag har också deltagit i en ”challenge” för att uppmärksamma oskyldigt fängslade. Då drack jag bara vatten med salt i en vecka för att visa mitt stöd för de fängslade som lever så.

Dagens lektion ger också exempel på hur man med enkla medel kan hjälpa andra och göra stor skillnad. Johanna Brick vecklar ut en stor plansch som listar 100 saker ”som du kan göra för att skapa en bättre värld”. Det är övningar i civilkurage.

Varje grupp får säga tre nummer. De första numren blir 60 och 15. Uppmaningarna är att uppmuntra någon att följa sin dröm och att hjälpa den som är ny i skolan att komma in i gemenskapen.

Andra exempel från listan är att berätta för någon om Raoul Wallenberg eller att ta sig tid att läsa om jämställdhet och sprida kunskaperna vidare.

Till slut har alla fyra grupper fått tre uppgifter var.
– Till nästa gång vill jag att ni berättar hur det har känts att göra de här insatserna. Att ha gjort skillnad, säger Johanna Brick.

Foto: Marc Femenia

Murad Saleh: ”Det är alltid intressant att arbeta med saker som kan förändra människors liv. Egentligen tänker jag inte så ofta på de här frågorna, allt är som det ska och alla har det bra i Sverige. Men så är det inte alltid. Det förekommer diskriminering.”

 

 

Foto: Marc Femenia

Shaimaa Abdel Bari: ”Jag har deltagit i en ’challenge’ för att uppmärksamma oskyldigt fängslade. Då drack jag bara vatten med salt i en vecka för att visa mitt stöd för de fängslade som lever så.”

ur Lärarförbundets Magasin