Läs senare

Han ska fixa arbetskraft till industri och vård

IntervjunGymnasieskolan har blivit dyr, unga väljer inte utbildningar där jobben finns och på små orter är utbudet av program litet. Regeringens utredare Lars Stjernkvist ska försöka hitta lösningar på problemen.

av Björn Andersson
04 Jun 2018
04 Jun 2018

Högt upp i Stockholms längsta byggnad, Garnisonen på Östermalm, har regeringen sin utredningsavdelning. Lars Stjernkvist, kommunalråd i Norrköping och med ett förflutet som partisekreterare hos Socialdemokraterna, leder den nya utredningen om planering och dimensionering av gymnasieskolan. Bakgrunden är att regeringen är missnöjd med hur gymnasieskolan har utvecklats. Den har blivit dyr till följd av överetablering, många elever hoppar av och eleverna väljer inte de utbildningar som leder till jobb.

Målet är likvärdiga förutsättningar, oavsett om du växer upp i Ragunda eller Råsunda.

Lars Stjernkvist anger två skäl till varför han har tackat ja till utredningsuppdraget.
– Det lite mer skämtsamma är att jag tidigare sagt ja till utredningsuppdrag från den borgerliga regeringen och då kan jag inte säga nej till Socialdemokraterna. Men ett mer allvarligt skäl är att den här frågan är oerhört viktig, och det är en riktig utredning där jag ska komma med färdiga förslag men också ha ett mandat att tänka högt och fritt. Det var viktigt för mig.

Direktiven är väl ökad statlig styrning?
– Det talas om att det kan behövas en ökad centralstyrning regionalt eller statligt för att till exempel säkra ett brett utbildningsutbud i hela landet. Men det finns en frihet att komma med egna förslag. Det finns en samstämmighet om problemen i gymnasieskolan med höga kostnader och många avhopp. Det jag hoppas kunna börja med är att skapa en ökad samsyn om orsakerna till problemen – är det bristen på samordning och styrning som har orsakat det här eller finns det andra förklaringar?

Lars Stjernkvist

Ålder: 60 år.

Aktuell: Regeringens utredare av planering och dimensionering av gymnasial utbildning.

Yrke: Kommunalråd i Norrköping sedan 2007.

Tidigare uppdrag: Riksdagsledamot och partisekreterare för Socialdemokraterna.

Bor: I Norrköping.

Håller på: IK Sleipner.

Utredningen ska föreslå en dimensionering av gymnasieskolan som i högre grad tar hänsyn till arbetslivets behov. Men om staten tycker att de unga väljer fel så riskerar väl avhoppen att öka ännu mer om eleverna ska tvingas in i en fålla?
– Det här är utredningens tiotusenkronorsfråga. De utbildningar man väljer leder inte alltid till jobb. Dessutom har vi stora rekryteringsbehov inom flera områden. Men det behöver inte vara ungdomarna som väljer fel, det kan vara utbildningarna som har fel utformning. Jag hoppas också kunna beskriva tydligare vilka utbildningar som leder till jobb och vilka som inte gör det.

Vilka utbildningar borde ungdomarna välja i större utsträckning?
– Det är till exempel inom industrin och vården som det finns stora rekryteringsbehov. Skolans uppgift är att rusta för framtidens arbetsmarknad. Jag vill vänta med att dra slutsatser kring om lösningen är breda utbildningar eller mer styrning av valen. Ska vi vara rustade för en föränderlig arbetsmarknad så är det ändå mycket som talar för att vi behöver en rejäl utbildningsgrund att stå på.

Var finns det överetablering?
– Frisörutbildning är ett område som brukar nämnas. Men är det så att den utbildningen är bredare än vi tror, så att den kan bli en inkörsport till arbetslivet? Det behövs en tydligare styrning av gymnasieskolan. Ett sätt skulle kunna vara att begränsa utbudet men i övrigt vill jag inte spekulera. Vi ska inte ta ifrån eleverna rätten att välja skola eller utestänga fristående skolor. Det handlar om att hitta rätt balans.

Vinster i välfärden och kommunalt veto har utretts och nu görs den här utredningen om ökad statlig styrning över kommunala skolor och friskolor. Är det här sätt att lappa och laga ett system som blivit fel i grunden?
– Nej, vi har ett grundsystem som fungerar bra. Det finns två saker som kännetecknar svensk offentlig förvaltning: långtgående decentralisering och en liberal lagstiftning när det gäller etablering. Vi har haft positiva effekter av det här, till exempel i min kommun Norrköping där friskolorna byggde upp en flexibel organisation när elevantalet ökade. Med låga kostnader kunde vi därför bygga ut gymnasieskolan. Men i tider när vi har sjunkande elevkullar och svårigheter med rekrytering så finns det utmaningar inom systemet. Med en överetablering blir lokalkostnaderna desamma, fast på färre antal elever per skola.

Friskolorna ska på ett tydligare sätt inordnas i planering och dimensionering av gymnasieskolan. Varför behövs det?
–  Egentligen är det en självklarhet och så är det tänkt i dag. Har vi en gemensamt finansierad utbildning, som nästan ses som obligatorisk, så behöver alla underställa sig några slags krav.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har uttryckt kritik mot att utredningen kan minska det kommunala inflytandet över gymnasieskolan. Hur känns det att som kommunalråd leda en utredning som kan bidra till minskat kommunalt självstyre?
– När det gäller frågor om statligt ansvar och kommunalt självstyre så har jag varit rätt pragmatisk. Kommunalt ansvar är ofta bra, men målet är en bra kvalitet i verksamheten och likvärdiga förutsättningar för ungdomar, oavsett om du växer upp i Ragunda eller Råsunda. För gymnasieskolan innebär det till exempel att kunna välja ett brett utbud av utbildningar även i mindre kommuner.

Hur ska du jobba konkret med utredningen?
– Jag ser bland annat fram emot att få besöka flera gymnasieskolor. Jag ska föra samtal med kommuner, friskolor, fackliga organisationer och de politiska partierna i en referensgrupp. Jag har ambitionen att i februari 2020 lägga förslag som är färdiga och som det går att säga ja eller nej till. Jag vill också att förslagen ska ha ett hyfsat starkt stöd. Jag vill inte att utredningen ska resultera i en ny utredning.

ur Lärarförbundets Magasin