Läs senare

Han är elevernas röst i regeringen

I regeringens skolkommission ingår 14 ledamöter. En enda – gymnasisten Erik Blom – representerar Sveriges elever. Så hur vill han rädda den svenska skolan?

01 apr 2016

Foto: Sara Mac KeyErik Blom kommer direkt till vårt möte från ett styrelseuppdrag för Stockholms närradio, bärandes på väskorna för dagen: skolportfölj och gympabag. Redan i tvåan på lågstadiet engagerade han sig i elevrådet. Sedan dess har han bland annat varit elevrådsordförande och suttit i styrelsen för Sveriges elevråds centralorganisation, SECO. I dag är han med i Sveriges elevkårer – och nominerad av de två elevorganisationerna till att representera Sveriges elever i regeringens skolkommission. Som det föreningsproffs han är betonar han att svaren han ger här är hans egna, inte kommissionens.

Du är med som elevernas, och ett slags ”verklighetens”, röst i skolkommissionen. Samtidigt är du sedan många år inskolad i det svenska skolsystemet. Hur gör du för att tänka utanför boxen?

– Jag tänker att man måste verka utifrån det system man är i och förstå: vad är syftet med systemet? Sedan kan man förändra det därifrån. Jag försöker att hänga med i utbildningspolitiska frågor, gå på seminarier som rör ämnet och åka på studiebesök.

– Dessutom är jag otroligt aktiv i sociala medier och har kontakt med många elever på det sättet. Självklart kan jag aldrig representera exakt alla Sveriges elever, men genom nomineringen från Sveriges två största elevorganisationer har jag ett starkt mandat.

Vilken är din hjärtefråga?

– En nyckelfaktor för ett bra utbildningssystem, och som det också finns ett bra forskningsstöd för, är att ha höga förväntningar på alla elever. Så vill jag också ha det i relation till mina lärare – att de ställer höga krav, men att det samtidigt finns utvecklade pedagogiska stöd för att klara kraven. I dag sätts stöd ofta in så sent att folk bär med sig grundläggande kunskapsbrister genom skolåren. Man ska inte behöva sitta på KTH och ta extra kurser i matte. På den punkten har vårt grannland Finland lyckats mycket bättre.

Skolkommissionens allra första jobb har varit att ringa in den svenska skolans problem. Vilket är det, enligt dig?

– Till en del handlar det om styrning och ansvarstagande, och svaret på frågan: vem bär ansvar för en elevs misslyckande? Staten kan aldrig tillåta att huvudmän och skolor låter elever misslyckas. Dessutom behöver finansieringen ses över. I dag går så förhållandesvis mycket av kostnaderna till administration, pengar som inte kommer eleverna till gagn. Jag tycker att det är viktigt att styra över mer pengar till undervisningsuppdraget.

Skolkommissionen ska bland annat klura ut hur skolan kan bli mer likvärdig och ge en ”ökad kunskapsutveckling”. Hur tänker du?

– De största skillnaderna i likvärdighet i dag är inte mellan skolor, utan inom skolor, beroende på hur enskilda lärare lägger upp undervisningen. Därför är det viktigt hur rektorn bedriver det pedagogiska ledarskapet. Dessutom är det avgörande att lärarutbildningen blir bättre. Det är inte rimligt att man kan ha ett heltidsjobb vid sidan av för att undervisningstakten är så låg. Jag tror också att det är viktigt att lärarstudenterna får fler lärarledda lektioner.

Du tycker att man ska införa ämnesbetyg på gymnasiet, och att elever ska kunna överklaga betygen.

– Ämnesbetyg är bra för att premiera progression i bedömningen, men för rättssäkerheten måste man som elev självklart kunna överklaga dem; att sätta betyg är en myndighetsutövning. För lärarna ger både ämnesbetyg och nationella prov en trygghet i att dokumentera elevernas utveckling. Fast det administrativa arbetet får inte blir för tungt. Därför är det ett bra förslag att ge lärarna administrativa stödfunktioner.

Du är också för ett aktivt skolval?

– Alla skolor ska vara bra skolor. Samtidigt tror jag att det främjar likvärdigheten om elever får välja den pedagogiska modell som passar dem bäst.

– Skolkommissionen var nyligen på studiebesök i Nacka kommun, där de praktiserar aktivt skolval. Det visade sig att de elever och föräldrar som var mest aktiva med att undersöka och välja mellan olika alternativ kom från det mest socioekonomiskt utsatta området.

Erik Blom

Aktuell: Ledamot i regeringens skolkommission. Går första året på ekonomiprogrammet med inriktning juridik på Östra Real i Stockholm.

Familj: Mor, far och äldre bror.

Fritid: Umgås med vänner. Spelar tennis och golf. Har flera styrelseuppdrag, bland annat för Studieförbundet Vuxenskolans ungdomsorganisation Vi Unga.

Vann mål i HD som 12-åring

Erik Blom var bara 12 år när han drev ett mål till Högsta domstolen – och vann. Bakgrunden var ett skolarbete han gjorde om HQ-bankhärvan. Under ett besök vid tingsrätten fann han intressanta, men märkligt nog hemligstämplade, dokument. När tingsrätten nekade till att häva hemligstämpeln tog Erik ärendet vidare ända till Högsta domstolen. Det jakande utslaget i HD betydde inte enbart en seger för Erik, utan också en förändring av sekretessreglerna för förundersökningar. Detta gav eko i pressen – och ett sommarjobb som journalist på Expressen för den då 13-åriga Erik Blom.

ur Lärarförbundets Magasin