Läs senare

Gymnasiearbetet missar forskning

ForskningElevernas gymnasiearbeten visar på stora brister när det gäller att använda sig av ett vetenskapligt grundat arbetssätt. Det visar en studie vid Stockholms universitet.

av Björn Andersson
12 sep 2019
12 sep 2019
Foto: Clément Morin

krav ska gymnasiearbetet visa på forskningsanknytning och på den teori och metod som eleverna har använt. Arbetet ska förbereda för högre studier.

En nyligen publicerad studie av 54 godkända gymnasiearbeten på samhälls­vetenskapligt program visar att det finns ett glapp mellan krav och verklighet. Studien som har genomförts av tre forskare vid Stockholms universitet visar att gymnasiearbeten är en ”egen skrivpraktik som inte går att jämföra med det akademiska skrivandet”.

Vad är viktigast för att höja kvaliteten på gymnasiearbetena?
– En viktig del är den handledning som ges till eleverna. Här behöver nog gymnasielärarna tid avsatt då de ofta har stora elevgrupper. Jag tror också att gymnasiearbetet många gånger är lågprioriterat på skolorna. Samtidigt ska det vara kronan på verket och visa att man är högskoleförberedd, svarar Eva Svärdemo Åberg, universitetslektor vid Stockholms universitet, som tillsammans med Maria Calissendorff och Ylva Ståhle har genomfört analysen.    

Vem? Eva Svärdemo Åberg, lektor vid Stockholms universitet. Lärarutbildare i kurser om betyg och bedömning och kursansvarig för självständiga arbeten i pedagogik och didaktik.

Vad? En analys av 54 godkända gymnasiearbeten från tre olika gymnasieskolor i Storstockholm. Gymnasiearbetena är från samhällsvetenskapligt program.

Hur? Genomgång av gymnasiearbetena bland annat utifrån Skolverkets krav i fjorton punkter. Studien har publicerats i tidskriften Utbildning och lärande. Rubriken är Förberedd för högskolestudier?

Färdigheter att använda lämplig teknik och metod för att söka information ska eleverna ha fått inom samhällsvetenskapligt program men det visar sig inte i de 54 gymnasiearbetena, enligt undersökningen.

Endast ett fåtal arbeten refererar till forskningslitteratur. Hur kan det komma sig?
– Vi har enbart tittat på elevernas texter och inte hur de har arbetat. Men det är överraskande att forskningsanknytningen är så låg. Eleverna hänvisar i hög grad till webbsidor och nyheter från media i sina texter. Brister finns när det gäller viktiga kunskaper som källkritik och vetenskapligt förhållningssätt.

Ni pekar på många brister, samtidigt är arbetena godkända. Hur kan det komma sig?
– Det finns ett glapp mellan Skolverkets krav på fjorton punkter och det som sker i praktiken. Exempel på krav är att visa färdigheter i att använda relevanta begrepp, teorier och modeller för att hantera en frågeställning. Många arbeten berör inte det här men är ändå godkända. Säkert har handledarna beaktat de olika punkterna men de har inte varit avgörande.

Borde det vara betyg i gymnasiearbetet?
– Det kan jag inte svara på men det är en stor variation i de arbetena som är godkända. Man kan fråga sig varför man behöver göra ett sådant här fullständigt arbete med så stort anspråk och omfattande formella krav i slutet av gymnasiet.

Så man skulle kunna avskaffa gymnasiearbetet?
– Man kanske kan ta ut vissa delar och träna på det. Det skulle man kunna göra i kurser eller i pm och inte nödvändigtvis i ett gymnasiearbete. Om eleverna senare väljer en längre högskoleutbildning så ingår ett examensarbete. Då får studenterna grundläggande förberedelser och mycket handledning.

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com