Läs senare

Ger högskolebehörighet trots nej i riksdagen

AktuelltRiksdagen stoppade nyligen förslaget om högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Men det finns kommuner som ändå har behörigheten som grundmodell.
– Vi gör det som är bäst för Täby, säger Sofia Paulsson (M).

av Björn Andersson
14 Sep 2018
14 Sep 2018
På Åva gymnasium får alla yrkes­elever de kurser som behövs för högskolebehörighet. Foto: Åva Gymnasium

Före sommaren röstade Alliansen och Sverigedemokraterna ner regeringens förslag att alla yrkesprogram ska innehålla kurser som ger grundläggande högskolebehörighet. De menade att en utökning av yrkesprogrammen skulle minska intresset ytterligare för yrkesutbildning.

Ute i landet finns det dock kommuner som själva har valt att ha högskolebehörighet som standard på alla yrkesprogram. De tre största kommunerna har olika modeller för högskolebehörighet. I Malmö och Göteborg måste eleverna i regel välja till de kurser som ger behörighet. I Stockholm har direktiv gått ut till de kommunala gymnasieskolorna att högskolebehörighet ska ingå som grund på yrkesprogrammen. Vilket genomslag det har fått ska följas upp under hösten.

Peter Vigren (S).

Täby kommun har infört högskolebehörighet på yrkesprogrammen från det här läsåret. Det betyder att den borgerliga majoriteten i kommunen går emot sina moderpartier i riksdagen.
– Jag har inga problem med att jag i den här frågan tycker lite annorlunda än vad Moderaterna gör på riksnivå. Det är inte alltid så att rikspolitiken är mest lämpad på lokalnivå. Vi måste se till vad som är bäst för elever och deras föräldrar i Täby, säger Sofia Paulsson (M), som är ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.

Hon menar också att det finns goda förutsättningar på kommunala Åva gymnasium att erbjuda de kurser som behövs i engelska och svenska för att alla ska kunna få högskolebehörighet.
– Vi har de lärargrupperna eftersom skolan också har högskoleförberedande program. Lärarna ska så klart inte läggas på mer undervisningstid än vad som är reglerat. Jag har hört från andra orter att det här kan vara svårare att införa i gymnasieskolor med enbart yrkesprogram, säger Sofia Paulsson.

Sofia Paulsson (M).

Hon känner ingen större oro för att yrkesprogrammen blir för krävande när eleverna behöver läsa fler kurser.
– Vi tror och hoppas att det här kommer att öka attraktionskraften för yrkesprogrammen. Det behövs för att klara kompetensförsörjningen i flera yrken. Men eleverna kan så klart välja bort kurser om det känns övermäktigt att nå behörigheten. Om ett par år ska vi kunna se effekten.

Ett stickprov som Tidningen Gymnasiet gjort hos 30 kommunala gymnasienämnder visar att det är ovanligt med grundläggande högskolebehörighet som modell för yrkesprogrammen. Enbart Täby och Ljungby av de tillfrågade kommunerna har det systemet. Fyra kommuner har inte gett något svar.

Umeå tillhör den stora majoriteten av kommuner där eleverna själva måste välja till de kurser som behövs. Här styr Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet. De följer därmed inte heller den linje som deras partier har i riksdagen. Men en förändring är på gång i Umeå, berättar Peter Vigren (S), ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden.
– I vissa program ingår de högskoleförberedande kurserna medan eleverna på andra program måste välja till kurserna. Nu vill vi att kurserna ska ingå som standard på alla program. Min gissning är att vi kommer att ta det beslutet i höst.

Fyra av tio behöriga

Totalt 43 procent av eleverna som tog examen från yrkesprogram förra året hade grundläggande högskolebehörighet efter tre år.
Majoriteten av de eleverna hade själva valt att läsa Engelska 6 och Svenska 2 och 3 eller Svenska som andraspråk 2 och 3 för att nå behörigheten.
Enligt regeringens nu nedröstade förslag skulle de kurserna ingå i yrkesprogrammen men vara möjliga att välja bort.

Källa: Prop 2017/18:184

ur Lärarförbundets Magasin