Ingår i temat
Avhoppare
Läs senare

”Frågan börjar tas på allvar”

AvhoppareEn av fem elever på introduktionsprogrammen tar examen inom fem år. Men forskaren Anna Liljeström är ändå hoppfull. Enligt henne finns det åtgärder som ganska snabbt kan förbättra förutsättningarna för eleverna.

av Anna-Karin Hallonsten
06 feb 2020
06 feb 2020
Anna Liljeström.

Av de elever som påbörjade ett introduktionsprogram år 2016 tog 6,6 procent examen efter tre år. Fast man ska vara försiktig när det gäller att mäta de här elevernas framgångar i examensmått. Många av dem har som mål att komma ut på arbetsmarknaden, betonar Anna Liljeström som arbetar med studieavbrottsfrågor, på uppdrag av Statens Kommuner och Regioner (SKR).
– Men det är ändå ett stort problem att många lämnar studierna eftersom vi vet att det är viktigt för en etablering på arbetsmarknaden.

I en av Skolverkets rapporter har man följt 9 540 elever som började på något av introduktionsprogrammen år 2012, och undersökt deras sysselsättning fem år senare. Där framgår det att 74 procent av eleverna är sysselsatta i förvärvsarbete eller fortsatta studier efter fem år. Högst sysselsättningsgrad har de som började på programinriktat individuellt val, 84 procent. Lägst sysselsättning har elever på individuellt alternativ, 65 procent.

Däremot talar inte rapporten om hur eleverna har lyckats med sina studier just på introduktionsprogrammet.

Källa: Skolverket

Anna Liljeström har intervjuat hundratals ungdomar som har avbrutit eller varit i riskzonen för att inte fullfölja sina studier. I princip alla ansåg att utbildning är viktig, men att de inte får, eller fick, tillräckligt med stöd.
– Det är svårt att hålla motivationen uppe om man inte upplever en progression i sin utveckling. Och många tappar tilltron till sig själva på grund av en lång historia av skolmisslyckanden.

Behovet av att hitta metoder för att kunna utvärdera utbildningarna är stort, anser hon.
– En av svårigheterna på flera av introduktionsprogrammen är att det saknas nationella riktlinjer för innehållet.  

I dag är det kommunernas ansvar att upprätta en studieplan och det ställer stora krav på utbildningsanordnarna.
– Å ena sidan kan det ge möjligheter att ge elever just vad de behöver. Å andra sidan blir det svårt att ta reda på om utbildningen tillgodoser elevernas egna mål och behov.

Andra svagheter som Skolinspektionen har ringat in i sina granskningar är att det ofta brister i huvudmannens planering och samordning av fortsatta utbildningsvägar för elever.

Men Anna Liljeström är ändå hoppfull inför framtiden. Hon tycker att den här frågan har börjat tas på allvar, både politiskt och i skolan och kommunerna. Många anstränger sig för att hitta bättre former för samverkan mellan introduktionsprogrammen och de nationella programmen där eleverna kan få ta del av fler kurser och få en mer individuell studieplan. Andra samarbetar med det lokala arbetslivet.

Alla artiklar i temat Avhoppare (10)

ur Lärarförbundets Magasin

HTML Snippets Powered By : XYZScripts.com