Läs senare

Forskning ska minska avhoppen

Öka kvaliteten på yrkes­utbildningarna så att färre hoppar av. Det är ett av målen med den forskning som nu bedrivs på Stockholms universitet.

05 Jan 2015

Bild: David Karlström.

Yrkeskunnande och lärande är ett relativt nytt forskningsområde i Sverige. Lázaro Moreno Herrera leder en grupp forskare vid Stockholms universitet som arbetar med detta och för några år sedan startade de två fors­karskolor. En som består av doktorander i yrkesdidaktik och en som består av gymnasielärare som forskar inom yrkesämnenas didaktik.

– Jag är jätteglad att vi lyckats få med lärarna i det här. När de är klara med sin licentiatexamen återvänder de till sina arbetsplatser och kan sprida kunskapen. Forskning har ju annars en tendens att stanna inom universitetets väggar, säger Lázaro Moreno Herrera.

Forskarskolorna leds av Stockholms universitet, men är ett samarbete mellan flera lärosäten och forskarna finns utspridda i hela landet.

Det är många aspekter inom yrkeskunnande som nu står under lupp. Bland annat tittar forskarna på hur undervisning och läroplaner läggs upp, effekten av utbildningspolitiken och lärande i skolan kontra på arbetsplatsen.

 

De gymnasielärare som forskar inom projektet fokuserar bland annat på ämnesintegrering inom vård- och omsorg, yrkesidentitet i frisörutbildningen och yrkeskunnande i en digital plattform.

Lázaro Moreno Herrera hoppas att forskningen ska leda dels till att utveckla yrkesutbildningarna, dels till att bidra med värdefull kunskap för yrkeslärarutbildningen. Precis som alla andra lärarutbildningar ska den baseras på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, betonar han.

– Den allmänna synen på kunskap är väldigt polariserad mellan teoretisk och praktisk kunskap. Yrkeskunnandet kommer in som en tredje dimension, där lärandet hela tiden rör sig mellan att vara praktiskt och teoretiskt. Hur formas kunskap då? Lär man sig bäst i klassrummet eller på arbetsplatsen? Hur uppfattas yrkeskunskap och hur bedöms den? Det är viktiga frågor som vi tittar på.

Forskarskolorna fokuserar på yrkesutbildningar för både vuxna och ungdomar och för dem som väljer yrkesbanan ser framtiden ljus ut, menar Lázaro Moreno Herrera.

– När det gäller industrisektorn minskar efterfrågan något, men inom serviceyrkena ser vi ett stort behov av arbetskraft.

Trots det söker allt färre elever till gymnasiets yrkesutbildningar och avhoppen är många.

– Ett stort problem i Sverige är att vi inte värdesätter de praktiska ämnena i grundskolan i samma utsträckning som de teoretiska. Slöjd, teknik och hemkunskap är viktiga ämnen vars yrkesrelevans vi måste förmedla på ett tydligare sätt, säger Lázaro Moreno Herrera.

Han menar att en elev som under nio år i grundskolan fått veta vikten av teoretisk kunskap får svårt att välja ett praktiskt program till gymnasiet. Man vet inte riktigt vad det handlar om, bara att det inte har samma status.

– Vi måste börja arbeta seriöst redan på grundskolan för att skapa intresse för och kunskap om yrkesutbildningarna, säger Lázaro Moreno Herrera.

En annan viktig aspekt för att öka statusen och kvaliteten på gymnasiets yrkesprogram är att se över yrkeslärarutbildningen, anser han. Något den forskning han nu leder bland annat kommer att göra.

– Yrkeslärarutbildningen är den kortaste av alla lärarutbildningar. Vilket känns galet med tanke på att yrkesläraren har två lärmiljöer att förhålla sig till, klassrummet och verksamhetsgolvet. Det kräver minst lika mycket – om inte mer – utbildning som andra lärarkategorier.

Han tycker att det är en självklarhet att yrkeslärare borde ingå i legitimationsreformen och pekar på den vikt lärares professionalism har för elevernas motivation.

Just motivation är något som ibland är ett stort problem på yrkesprogrammen. Enligt en rapport från Skolinspektionen som kom i våras, hoppar närmare var fjärde elev av från de yrkesprogram som ingick i studien (barn- och fritidsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, hotell- och turismprogrammet, industritekniska programmet och livsmedelsprogrammet).

 

Lázaro Moreno Herrera tror inte att Socialdemokraternas förslag på obligatoriskt gymnasium kommer att lösa problemet. Inte heller att göra alla yrkesprogram högskoleförberedande.

– Politikerna har goda intentioner, men de här eleverna försvinner ju inte. Vi måste hitta andra sätt att motivera dem än att locka med högre utbildning. Det krävs andra åtgärder.

Lázaro Moreno Herrera målar upp ett exempel med Johan som har för avsikt att ta över sin pappas mekaniska verkstad. Han brinner för att meka med bilar, men saknar helt motivation för övriga ämnen. De högskoleförberedande kurserna blir så jobbiga för honom att han hoppar av utbildningen. Istället för att bli en bra mekaniker – för det hade han blivit – blir han ingenting.

– Alla elever vill inte studera vidare. Där­emot tycker jag att det är viktigt att det finns en fungerande vuxenutbildning som kan ta emot Johan om han vid 28 års ålder kommer på att han vill bli ingenjör, säger Lázaro Moreno Herrera.

Han tror att en av de viktigaste åtgärderna för en bättre fungerande yrkesutbildning är djupare samarbete mellan skola och näringsliv. Yrkescollege, som varit på den politiska tapeten, ser han som en bra idé som skulle kunna höja statusen och kvaliteten.

– Men då måste näringslivet involveras ordentligt.

Lázaro Moreno Herrera anser att Sverige skulle kunna dra många nyttiga lärdomar av att titta noga på de tyska och schweiziska modellerna för yrkesutbildning.

– I Tyskland arbetar näringsliv, fackföreningar och skola mycket nära, vilket skapar den bästa grunden för yrkeskunnande, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin