Ingår i temat
Bryta mönster
Läs senare

För tungt lass för SYV att dra själv

Bryta mönsterAtt bryta könsmönster är svårt. Alltför svårt för att skolans studie- och yrkesvägledare ska klara det själv. Men få lärare, rektorer och huvudmän vet om att även de måste jobba med studie- och yrkesvägledning.

Foto: Alva Skog

Vems ansvar är det att vidga elevernas perspektiv så att de vågar välja utbildning och yrke utifrån intresse och inte kön? Studie- och yrkesvägledarens, svarar många, både inom och utanför skolan. Och visst ingår det i hens uppdrag. Eller som Anette Häussermann, studie- och yrkesvägledare på Vallentuna gymnasium, uttrycker det:

– Det är alla studie- och yrkesvägledares slogan, det sitter i ryggmärgen på oss.

Men det är en fin balansgång mellan att vägleda och att försöka påverka. Anette Häussermann upplever att samhället gärna vill att hon ska påverka eleverna mer än hon själv anser ingår i hennes profession, till exempel genom att få dem att göra otraditionella val och därigenom välja att utbilda sig till yrken där det råder brist.

Min roll är att väg­leda och stötta eleverna i deras val, inte påverka dem till att välja något som de inte vill.

– Självfallet informerar jag eleverna om hur arbetsmarknaden ser ut för olika yrken men min roll är att vägleda och stötta eleverna i deras val, inte påverka dem till att välja något som de inte vill. Om någon vill veta hur man gör för att utbilda sig till ett visst bestämt yrke säger jag inte ”men ska du inte bli ingenjör i stället?” Det tar jag bara upp om eleven själv är osäker och vill att jag ska visa på alternativ utifrån elevens intressen, säger Anette Häussermann.

Många gymnasieelever är, enligt hennes erfarenhet, redan väldigt bestämda med vad de vill utbilda sig till och hon menar att arbetet med att vidga perspektiven måste börja betydligt lägre ner i åldrarna om det ska ha någon reell påverkan på elevernas utbildnings- och yrkesval.

Anette Häussermann, liksom många andra studie- och yrkesvägledare, anser att uppgiften att förändra traditionella könsmönster, som sitter djupt rotade i hela samhället, är ett för tungt lass för dem att dra själva. En åsikt som de har starkt stöd för i skolans styrdokument, där det slås fast att även om SYV:en är den som ska ansvara för skolans studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse, det vill säga hålla i den personliga vägledningen i form av samtal, individuellt och i grupp, ligger en stor del av ansvaret i vid bemärkelse på lärarna, rektorerna och huvudmännen.

Till exempel står det i Skolverkets allmänna råd att ”lärare bör i undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval …”.

Det är dock inte så många lärare, rektorer och huvudmän som tycks känna till det vidare vägledningsuppdraget. När Skolinspektionen 2012–2013 genomförde en kvalitetsgranskning av studie- och yrkesvägledningen i grundskolan visade det sig att den var lågt prioriterad i alla de 34 slumpmässigt utvalda skolorna.

Huvudmannen lämnade över ansvaret till rektorn som i sin tur lämnade det vidare till SYV. Verksamheten begränsades ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och uppdraget sågs inte, i motsats till vad styrdokumenten stipulerar, som en process som ska löpa genom elevernas hela utbildning och där all personal på skolan ska samverka. Ingen skola i granskningen hade heller formulerat konkreta mål för skolans arbete med att motverka traditionella könsmönster eller för att bidra till att elevens studie- och yrkesval inte be­gränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund.

Just nu genomför Skolinspektionen en ny tematisk kvalitetsgranskning av hur studie- och yrkesvägledningen fungerar. Denna gång på de gymnasiala yrkesprogrammen. Återigen är det vägledning i det vida perspektivet som står i fokus. En av frågorna man vill ha svar på i granskningen är i vilken utsträckning eleverna ges allsidiga kunskaper om arbetsmarknaden som förmår vidga elevernas perspektiv och motverka begränsningar i studie- och yrkesval utifrån föreställningar om kön, social och kulturell bakgrund.

Dessutom kan vägledning under gymnasiet stödja och motivera elever, inte minst dem som har gjort otraditionella val.

Att man valt att koncentrera granskningen till yrkesprogrammen beror enligt Monica Axelsson, utredare på Skolinspektionen och den som har fått i uppdrag att skriva granskningens övergripande rapport, på att yrkesprogram är än mer könsuppdelade än övriga gymnasieprogram. Utredningar pekar också på att elever som gjort otraditionella val och går ett könshomogent yrkesprogram är särskilt utsatta för avhopp.

Men är det inte lite sent att vidga elevernas perspektiv när de redan har valt ett yrkesprogram på gymnasiet?

– Nej, eleverna gör ju flera val även under gymnasietiden. Till exempel väljer de inriktning till årskurs 2 och om de ska läsa kurser för att få högskolebehörighet. Dessutom kan vägledning under gymnasiet stödja och motivera elever, inte minst dem som har gjort otraditionella val, att fullfölja sina studier. Plus att alla elever behöver ges möjlighet att utveckla valkompetens inför framtida val av studier och yrken, svarar Monica Axelsson.

Uppgifterna att stödja elever som har gjort normbrytande val och vägleda eleverna när de ska välja inriktning hamnar enligt Anette Häussermann, åtminstone på Vallentuna gymnasium, främst hos yrkeslärarna.

– Det är de som ser vad eleverna gillar och stödjer dem i deras val. Det är också de som direkt fångar upp om någon elev som har gjort ett otraditionellt val inte verkar trivas.

Hon tycker att det är ett problem att så många elever i dag vill byta program under sin gymnasietid och önskar att eleverna skulle kunna få mer vägledning i grundskolan så att de är mer säkra på att ha valt rätt när de kommer till gymnasiet.

En som har lång erfarenhet av att arbeta med studie- och yrkesvägledning i grundskolan är Ulla-Britt Schiller Wahlström. Hon har arbetat som SYV i 19 år och finns sedan i höstas på Malmsjöskolan, en F–9-skola i Botkyrka. Hon håller med Anette Häussermann om att det är viktigt att eleverna i grundskolan får chans att bolla sina tankar ordentligt innan de gör sitt val till gymnasiet.

– Alla nior måste komma till mig på individuella samtal även om de säger att de redan vet vad de vill välja. Jag ställer frågor till dem om hur de har kommit fram till sitt beslut och hur de ser på alternativen, säger hon.

Ulla-Britt Schiller Wahlström uppmanar alla elever, och särskilt dem som funderar på att göra ett otraditionellt val, att besöka utbildningen och gymnasieskolan som de har i åtanke under en prova på-dag. Ibland kan det leda till nytänkande.

– Förra året hade jag tre killar som ville gå barn- och fritidsprogrammet med inriktning fritid. De gjorde en prova på-dag på skolan och två av dem kom tillbaka och hade bestämt sig för att i stället välja den pedagogiska inriktningen, säger hon.

Trots att det går trögt att bryta de traditionella könsmönstren, inom både utbildning och arbetsmarknad, upplever Ulla-Britt Schiller Wahlström att hon har sett en förändring under de senaste åren.

– När jag pratar med grundskoleelever i årskurs 2 och 3 och vi skriver upp alla yrken vi kan komma på och sedan pratar om vem som kan jobba med dem är det sällan som någon i dag, till skillnad från förr, säger att en tjej inte kan jobba på bygge eller som brandman, säger hon och tillägger:

– Fast det gäller att hänga med i hur barn tänker. En elev sa faktiskt nyligen att tjejer inte kan jobba som brandmän. När jag frågade varför svarade eleven: ”För då heter det brandkvinna!”.

Alla artiklar i temat Bryta mönster (6)

ur Lärarförbundets Magasin